Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag. Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan. Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande. En välfungerande lek erbjuder bland annat tillfälle till bearbetning av känslor och upplevelser, avkoppling och utvecklande av social kompetens, vilket är positivt ur stressynpunkt. Den fria leken kan också leda till stress. Orsakerna till att den fria leken kan leda till stress kan vara att barngrupperna är stora med mindre lekyta för barnen, en högre ljudnivå samt att barnen löper större risk att bli störda av andra barn. Förskollärarna pekar även på den egna rollen i förhållande till barnens fria lek och stress och anser att den kan bidra till barnens stress liksom att förskolläraren genom organisation kan arbeta för att stävja den. Stora barngrupper och ökade administrativa uppgifter för förskollärarna gör dock att det krävs mer arbete av förskollärarna för att organisera verksamheten så att en välfungerande lek som kan ses positiv ur stressynpunkt främjas. Studiens slutsats är att den fria lekens förutsättningar är beroende av såväl förskollärares kunskaper om och inställning till leken, men också att ekonomiska aspekter är av betydelse. / The purpose of the study is to show and analyse the preschool teacher’s reasoning around the free play in preschool related to the stress of preschool children. The intention with the study is also to examine and gain understanding of the free play’s meaning in preschool - if the free play is seen to prevent stress from occuring, or if it is a trigger for stress to arise. The study is of qualitative empirical kind and is based on separate interviwes with seven preschool teachers from four different preschools. The result shows that preschool teachers consider the free play to be both negative and positive for the children in the view of stress. The free play at its best, contains several aspects which can be seen as both releaser and preventive to stress. A well-succeeded form of play offers opportunities to work on emotions, experiences, to relax, and development of social competence which is positive from a perspective of stress. Among the results, it has also been shown that the free play can lead to stress. The reasons to the development of stress in the free play could occur because of bigger groups of children in smaller play areas, a higher level of noise, and also run a higher risk to be inerupted by other children. The teachers also reason their own role in relation to the children’s free play and stress, and the result shows that they think they can contribute to the stress of children, just as they can organize and work to prevent it from growing. Bigger groups of children and increasing tasks of administrative work for the teachers sets the work to be harder for the preschool teachers in order to organize the activity so that a succeeded play in a positive perspective of stress can be supported.

The title of this essay is “Collaboration between social services and schools”. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it. This study applies a qualitative research perspective. We gathered our data through interviews with two social welfare secretaries, one teacher and one school counselor. The data is analyzed with the theories and concepts which are found in our background and previous research. The result of this study shows that there are different forms of collaboration which occur on different levels. Collaboration between social services and schools mostly takes place on the first level, for example in the exchange of information. There are a number of different possibilities and obstacles that appear in our data as well as in the research. This study has shown that there is a need in both social services and schools to use each others competence and resources. We can also see that factors such as confidentiality, communication and resources make collaboration possible, but that they also can hinder it. / Forskning visar att många barn och ungdomar som far illa inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Detta beror bland annat på att olika myndigheter och tjänstemän inte lyckas samverka. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera hur socialtjänst och skola samverkar kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa samt att identifiera faktorer som möjliggör och hindrar denna samverkan. Vi utgår från den kvalitativa forskningsmetoden och har samlat in vår empiri genom intervjuer med två socialsekreterare, en lärare samt en skolkurator. I analysen kopplar vi samman empirin med empirinära teoribildningar och begrepp som framträder i vår bakgrund och den tidigare forskningen. Resultatet visar att det finns olika former av samverkan som sker på olika nivåer. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker i huvudsak på den första nivån, som bland annat handlar om informationsutbyte. Det finns ett flertal möjligheter och hinder för samverkan som framträder i vår empiri såväl som i den tidigare forskningen. Vår studie visar att det inom socialtjänst och skola finns ett behov av att använda varandras kompetens och resurser. Vi ser även att faktorer som exempelvis sekretess, kommunikation och resurser möjliggör samverkan men kan samtidigt uppfattas och vara ett hinder för densamma.

The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was: • Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school? In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family’s work with the upbringing and the personal growth of their children. The school shall also promote the children’s development harmonically by varied forms of work. Intellectual, practical, sensual and esthetical areas of the student shall be brought to notice (Lpo 94). Orlenius (2001) and Pedersen (2004) discuss the thing called values, and they debate that values isn’t a universal term which means the same thing for everybody. Therefore it can be hard task to work towards a common thing called values. The school is a good place when it comes to working with feelings because if you know yourself better, you also know your worth and therefore you can uphold yourself without causing any pain to others and hence also prevent mental abuse. Negative emotions put a hold on learning (Interviews). My report also concludes that the schools efforts with values and feelings in school, doesn’t affect the pupil as much as factors like: discussions in the home, gender and social group (Skolverket, 1999). Yet another factor that may complicate the conditions in working with feelings is that feelings have a history of not being connected to knowledge (Gardner, 1996). I have reached the conclusion that one can work with feelings in school through relaxation exercises, questions where you answer through scaled answers and SET, Social and emotional training (Interviews) and show that you have expectations on the pupil (Dahlin m.fl., 2002). One should also remember that the work with feelings may be a long-term work (Nilzon, 1995) and also that it can raise unpleasant feelings (Gardner, 1996). / Syftet med arbetet var att undersöka skolans syn på värdegrund och även skolans arbete med människors själ, känslor. Frågeställningen jag har utgått från är: • Vilka är förutsättningarna för att arbeta med värdegrund och känslor i skolan? Genom min undersökning har jag kommit fram till att det står mycket om värdegrund och känslor i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och det som står där talar för att man skall jobba med känslor och värdegrund i skolan. Resultaten i min undersökning visar att en av förutsättningarna för arbete med känslor och värdegrund i skolan är att skolan själv har ett ansvar att stödja familjerna i fostrandet av och utvecklingen hos deras barn. Skolan ska även främja elevernas harmoniska utveckling genom varierande arbetsformer. Intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska delar hos eleven ska uppmärksammas (Lpo 94). Orlenius (2001) och Pedersen (2004) menar att värdegrunden inte är ett allmängiltigt begrepp och därför kan det vara svårt att få alla att arbeta för en gemensam sådan. Skolan är en lämplig plats att arbeta med känslor i därför att man genom att lära känna sig själv kan veta sitt värde, förebygga mobbning och hävda sig utan att göra andra illa. Negativa känslor kan sätta stopp för inlärning (intervjuer). I min undersökning har jag även kommit fram till att arbetet med känslor och värdegrund i skolan inte har lika stor påverkan som diskussioner i hemmet, kön och socialgrupp på sättet eleven tänker (Skolverket, 1999). En annan faktor som kan påverka förutsättningarna med arbetet är att känslor har en historik av att inte vara ihopkopplade med kunskap (Gardner, 1996). Jag har kommit fram till att man kan arbeta med känslor i skolan genom avslappningsövningar, frågor där man svarar genom skalor och SET, social och emotionell träning (intervjuer), visa att en elev har förväntningar på sig (Dahlin m.fl., 2002). Dessutom har min undersökning visat att man ska tänka på att känsloarbetet kan ta lång tid (Nilzon, 1995) och att det kan väcka olustiga känslor (Gardner, 1996).

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden. Det uttrycktes likaså en del möjligheter för att kunna utöva fysiskaktivitet. Kompisars deltagande i aktiviteterna var här i fokus för att skapa den motivationsom krävs för att vara fysiskt aktiv. Utifrån studiens folkhälsovetenskapliga relevans drogsslutsatsen att det krävs förståelse för de unga kvinnornas bakgrund, såväl som kunskap omfysisk aktivitet, för att bryta den negativa trend kring inaktivitet som finns. / In order to maintain good health throughout life, physical activity is of great importance.Previous studies have shown that physical activity is low among young women in Swedenwho have a different cultural background than Swedish, but the causes are relativelyunknown. The purpose of this study was to illuminate the prerequisites of young women witha different cultural background than Swedish to practice physical activity at school and atleisure time, and to seek explanations for perceived opportunities and barriers that may formthe basis for continued efforts for health promotion directed to the target group. The methodof data collection was an interview study with eight young women who all had a differentcultural background than Swedish, where one focus group interview and four individualinterviews were conducted. The result, based on a qualitative content analysis, mainly showedthe barriers of physical activity that the young women experienced. The barriers that wereilluminated were cultural factors, alienation, lack of information and lack of interest inphysical activity, which were primarily associated with the school’s Sport classes, but alsowith physical activity in their leisure time. The young women also expressed someopportunities for the pursuit of physical activity, where friends' participation in the activitieswas the focal point for the creation of motivation to be physically active. Based on thescientific study of public health relevance, the conclusion was that an understanding of theyoung women's backgrounds is required, as well as knowledge about physical activity, inorder to break the negative trend that exists around their inactivity.

<p>The title of this essay is “Collaboration between social services and schools”. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it. This study applies a qualitative research perspective. We gathered our data through interviews with two social welfare secretaries, one teacher and one school counselor. The data is analyzed with the theories and concepts which are found in our background and previous research. The result of this study shows that there are different forms of collaboration which occur on different levels. Collaboration between social services and schools mostly takes place on the first level, for example in the exchange of information. There are a number of different possibilities and obstacles that appear in our data as well as in the research. This study has shown that there is a need in both social services and schools to use each others competence and resources. We can also see that factors such as confidentiality, communication and resources make collaboration possible, but that they also can hinder it.</p> / <p>Forskning visar att många barn och ungdomar som far illa inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Detta beror bland annat på att olika myndigheter och tjänstemän inte lyckas samverka. Denna studie har som syfte att beskriva och analysera hur socialtjänst och skola samverkar kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa samt att identifiera faktorer som möjliggör och hindrar denna samverkan. Vi utgår från den kvalitativa forskningsmetoden och har samlat in vår empiri genom intervjuer med två socialsekreterare, en lärare samt en skolkurator. I analysen kopplar vi samman empirin med empirinära teoribildningar och begrepp som framträder i vår bakgrund och den tidigare forskningen. Resultatet visar att det finns olika former av samverkan som sker på olika nivåer. Samverkan mellan socialtjänst och skola sker i huvudsak på den första nivån, som bland annat handlar om informationsutbyte. Det finns ett flertal möjligheter och hinder för samverkan som framträder i vår empiri såväl som i den tidigare forskningen. Vår studie visar att det inom socialtjänst och skola finns ett behov av att använda varandras kompetens och resurser. Vi ser även att faktorer som exempelvis sekretess, kommunikation och resurser möjliggör samverkan men kan samtidigt uppfattas och vara ett hinder för densamma.</p>

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning &amp; individuella mål, organisationskultur, strategi &amp; mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext. / Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training &amp; individual goals,organizational culture, strategy &amp; goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan. Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika. Förskolechefernas erfarenhet av lärplattor och deras synsätt till användandet av lärplattor i verksamheten är mestadels positivt. Samtliga förskolor som informanterna representerar har tillgång till lärplattor, i olika utsträckning. Det som skiljer förskolorna åt är hur den praktiska implementeringen genomförts. Resultatet visar även att praktiken är relativt lika varandra. De intervjuade pedagogerna talar om ett medvetet användande, en närvarande pedagog och ett meningsfullt lärandesammanhang. De olika situationerna där barnen använder lärplattan, har litteracitet som en gemensam nämnare. Pedagogerna använder inte begreppet litteracitet, men de beskriver situationer för språkande och kommunikation, ur ett sociokulturellt perspektiv. / Information and communication technology (ICT) is an essential part of our everyday life, as the technology in different ways simplifies and streamlines our daily behavior at work and at home. By interacting with the technology we are able to communicate with other people, in a variety of ways through a variety of media. Preschools should in an enjoyable and varied way reflect the propagation of digital tools in society and the learning tablet has become increasingly common in early childhood education. This tool has many features and capabilities, for example, it may allow for occasions of linguistic interaction with various interlocutors, media and genres, which can develop children's communication skills. The purpose of this paper is to examine the conditions for and use of the learning tablet as a digital tool in the child's development of literacy, in preschool. The study is based on a smaller survey of preschool managers and interviews with three teachers who are actively working with the learning tablet in preschool. I believe that this method is the best way to fulfill the thesis purpose. The result shows that the conditions in the preschools are relatively similar. Preschool managers' experience of learning tablets and there approach to the use of learning tablets in preschool, is mostly positive. Every preschool which the informants are representing have access to learning tablets, in different extents. What distinguishes the preschools apart is how the practical implementation is carried out. The results also show that the effect is relatively similar. The interviewed teachers talk about a conscious use, a present educator and a meaningful learning context. The different situations, in which children use the learning tablet, have literacy as a common denominator. The teachers don’t use the concept of literacy, but they describe situations for language and communication, from a sociocultural perspective.

Background: IT development has in recent decades been fast progressing. In Sweden many schools have begun to invest in IT and new technologies. What happens at the schools that are investing in IT equipment and modern technology? Purpose: The purpose of this study is to elucidate the conditions for and the success factors and barriers that principals and teachers will experience in IT. Principals' experiences are complemented and mirrored against the teachers. The following issues are in focus: 1. What basic conditions are necessary for IT equipment and modern technology to be used in education? 2. What are the success factors and how do the principals create these? 3. What are the difficulties / obstacles and how do the principals overcome these difficulties? Result: Based on the study, one can see that certain conditions are required in order for IT ventures to succeed. The most important requirement is supporting principals. Conditions such as finance, technology and effective IT support also seem to be important. Another conclusion is that is not only the principals´ responsibility to create all conditions that are needed; municipalities need to centrally decide how to organize their schools, what they want with IT and then sets the stage for it to work. Key words: IT ventures, school improvement, principals, teachers, conditions, barriers and success factors.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development. The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky’s theory on ”street-level bureaucracy” and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers. The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned. They have, however, less room of manoeuvre when it comes to the resources of their place of work and their ability to use the whole range of possible measures may be limited by an insufficient level of experience and a weak management structure. According to the interviews social workers feel that the situation of the juvenile clients themselves constitutes the most limiting factor. It is evident that placements in out-of-home care are almost exclusively done for protective reasons, when the social worker sees no other possibility to break a seriously destructive way of life.

Utsikterna att kunna genomföra en återstart av de två små vattenkraftverk som behandlas i denna rapport år goda. Förutsättningarna är gynnsamma i så måtto att planerna för återstarten ligger väl i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rättsliga instanserna gällande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett så som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att få återupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkänt Dessa kraftverk är små, väldigt små. Detta betyder att investeringskostnaderna måste minimeras om det skall finns någon chans att uppnå en acceptabel återbetalningstid för investeringen. Några kostnader kan inte påverkas alls, till exempel anslutningen till elnätet. Vissa, såsom de för nya tuber, intagsgaller, samt kabel och utrustning till kraftverken, kan påverkas i någon mån genom att omsorgsfullt välja leverantörerna av utrustningen, samt välja de mest kostnadseffektiva (ofta liktydigt med de enklaste men ändå fungerande) lösningarna. Några få komponenter, såsom generatorn, kan gå att få tag på som begagnade, vilket hjälper till att hålla nere kostnaderna. Slutligen bör inte de pengar som finns att spara på att göra så mycket som möjligt av arbetet själv underskattas. / The prospects of achieving a restart of the two small hydropower plants studied in this report are good. The basic conditions are favourable in the sense that the plans for a restart are well in line with accepted procedures such as established by decisions in the highest courts regarding similar cases. The owner plans to run the operation in essentially the same way it was originally run, a circumstance which has proven to be important when seeking to get restart of discontinued hydropower activities approved. These power plants are small, very small. This means that investment costs has to be minimized if there is to be any chance of achieving an acceptable pay-off time for the investment. Some can't be affected at all, such as the cost for getting connected to the power network. Some, such as those of new tubes, intake bars and electrical wiring and equipment for the plants, can be affected to some extent by carefully choosing the suppliers of the equipment and choosing the most cost-efficient (in most cases synonymous with the simplest but yet functional) solutions. A few components, such as the generator, can possibly be obtained as used equipment, which helps keeping the costs down. Lastly, the potential of saving money by doing as much as possible of the work yourself should not be underestimated.