Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inomäldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuelllönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stadoch Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som harstörst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten avverktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det sominformanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklatstrategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt påverktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som eninstitutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genomhur verktyget används av informanterna.

Bakgrund. Talangutveckling är en central punkt i idrottens utveckling. Ordet är dock ettbegrepp som oftast används felaktigt i vissa situationer. Detta ger utrymme för mångafallgropar kring begreppet och främst i utvecklandet av talanger. Vad är då rätttalangutveckling samt hur ser resan ut till att bli en så kallad talang? Syftet. Undersökningen syftar till att undersöka vilka faktorer som har varit bidragande påvägen till att bli talang för hockeyspelare i åldrarna 16-20. Även för att se hur resultatetställer sig mot ATDE (Athletic talent development environment) teorin och mot tidigareforskning och studier. Metod. Undersökningen använder en kvantitativ metod där 77 stycken ishockeyspelaredeltagit genom att besvara en online-enkät. Urvalet är mellan 16-20 år och deltar ihockeygymnasium. Resultat. Från undersökningen kunde det tydas att talangerna började idrotta runt 5-6,deltagit i minst en idrott, specialisering vid 13-14 och elitsatsning vid 14-15. Föräldrarsstöttande, emotionellt och ekonomiskt samt lärande av ansvarstagande. Ledarens lyhördhetoch förmåga att vilja utveckla enskilda individer anses vara viktigt. Även resurser i miljönför utveckling är bidragande till utvecklingen till talang. Diskussion. Datan från resultatet visar på vikten av ATDE teorin, vilket visas genom deoptimala förutsättningarna runt om en individ i form av omgivningen, ledare och de socialafaktorerna, om det skall finnas en optimal chans för utveckling till talang. Nyckelord: talang, talangutveckling, förutsättningar, ATDE / Background. Talent development is a central point in the development of sports, however,it's a concept that often gets misinterpreted in some situations. This leads tomisunderstandings and many pitfalls around the concept and in the development process oftalents. What is the right talent development process and how does the journey to talentunfold? The purpose. The survey's purpose aims to investigate which factors have beencontributing on the way to becoming a talent for hockeyplayers aged 16-20. How it standsagainst the ATDE (Athletic talent development environment) theory and previous studiesand research. Method. The survey uses a quantitative method where 77 ice hockey players participatedby answering an online survey. The selection is between 16-20 years old and participates inhockey gymnasium. Results. From the survey you could read that the talents started sports around 5-6,participated in at least one sport, specialization at 13-14 and elite effort at 14-15. Parentssupport, emotionally and financially, and learning to take responsibility. The leader'ssensitivity and ability to want to develop individuals is considered important. Resources inthe environment for development also contribute to the development of talent. Discussion. The data from the result show the importance of the ATDE theory, which isshown through the optimal conditions around an individual in the form of the environment,leaders and the social factors, if there is to be an optimal chance for development intotalent. Keywords: talent, talent development, conditions, ATDE

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka effekter lärare anser kooperativt lärande i samband med utomhuspedagogik kan ha på elevers lärande, vilka förutsättningar som krävs för att kunna implementera det i undervisningen samt på vilket sätt de två metoderna kan samspela. Studien fokuserade på lärande i årskurs 4-6.  Den metod som användes var analys av kvalitativa intervjuer med lärare. Kriterier för urval av respondenter var legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6 och var behöriga i NO. Resultaten i studien stämmer överens med tidigare forskning och visar att lärare anser att utomhuspedagogik har positiva effekter på elevers lärande och förbättrar elevers samarbetsförmåga. De förutsättningar som lärare ansåg vara avgörande för att kunna arbeta med utomhuspedagogik var: tydligt ledarskap och resurser i form av tid, personal och eventuellt transportmöjligheter. Studien visar att en kombination av utomhuspedagogik och de strukturer som finns i det kooperativa lärandet skulle kunna kombineras för att ytterligare stödja lärande.

Covid-19 pandemin skapade en global hälsokris med svåra konsekvenser för företag och arbetare runt om i världen. I Sverige gav Folkhälsomyndigheten ut allmänna restriktioner som skulle följas i syfte om att begränsa smittspridningen av Covid-19. Konsekvenserna resulterade i att många företag och organisationer blev påtvingade till att arbeta på distans och då blev det inte längre ett alternativ att genomföra arbetet fysiskt på arbetsplatsen längre utan distansarbete blev den enda lösningen. Tidigare forskning presenterar att det har varit en stor och krävande omställning för flera företag runt om i världen att övergå från fysiskt arbete på plats till distansarbete. Vidare framkommer det att olika företag har olika förutsättningar för att kunna bedriva och utföra distansarbete. Studiens syfte var att undersöka vad personalen anser om att bedriva distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Syftet besvarades genom att undersöka vilka för- och nackdelar som personalen upplever att det finns med att utföra distansarbete inom en kommunledningsförvaltning. Semistrukturerade intervjuer har varit studiens tillvägagångssätt för datainsamling. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens tidigare forskning och litteraturstudie. Totalt har fyra intervjuer genomförts på kommunledningsförvaltningen på en kommun i södra Sverige. Det empiriska materialet analyserades utifrån Jacobsens analysprocess av kvalitativa data som innefattar fyra olika steg. Därefter jämfördes det empiriska materialet med litteraturstudien för att efterlysa samband mellan studien och tidigare forskning. Efter att analyseringsprocessen av det insamlade resultatet var sammanställt hade fyra fördelar och tre nackdelar identifierats med att genomföra distansarbete på en kommunledningsförvaltning. De fyra fördelar som identifierades var: ökad flexibilitet, ökad produktivitet, effektivare möten och att medarbetarna slipper pendling. De tre nackdelar som identifierades var: ingen anpassad arbetsmiljö, sämre kvalité på möten och svårt att förhålla sig till arbetstider. / The Covid-19 pandemic created a global health crisis with severe consequences for companies and workers around the world. In Sweden, the Swedish Public Health Agency issued general restrictions that were to be followed in order to limit the spread of Covid-19. The consequences resulted in that many companies and organizations has forced to telework and it was no longer an option to carry out the work physically at the workplace anymore and telework became the only solution. Previous research shows that it has been a large and demanding transition for many companies around the world to switch from physical work at the workplace to telework. Furthermore, it appears that different companies have different conditions for being able to conduct and perform telework. The purpose of the study was to investigate what the staff thinks about conducting telework within a municipal management administration. The purpose was answered by examining the advantages and disadvantages that the staff feel there is in carrying out telework within a municipal management administration. Semi-structured interviews have been the study's approach to data collection. The interview questions were designed and based on the study's previous research and literature study. A total of four interviews were conducted at the municipal management administration in a municipality in southern Sweden. The empirical material was analysed and based on Jacobsen's analysis process of qualitative data that includes four different steps. The empirical material was then compared with the literature study to call for a connection between the study and previous research. After the analysis process of the collected result was compiled, four advantages and three disadvantages had been identified with carrying out telework at a municipal management administration. The four advantages that were identified was: increased flexibility, increased productivity, more efficient meetings and that employees avoid commuting. The three disadvantages that were identified was: no adapted work environment, poorer attitude at meetings and difficulty in relating to working hours.

Idag är artificiell intelligens inom sjukvården ett omtalat ämne. Tidigare litteratur visar att det finns en tydlig potential för AI inom sjukvården där det kan göra stor nytta. Syftet med denna studien har varit att belysa var den svenska sjukvården befinner sig idag och identifiera de begränsningar som finns och försvårar sjukvårdens arbete med AI. Studien har fokuserat på att tala med experter inom området för att få deras perspektiv på situationen.  Empiriska materialet tyder på att den svenska sjukvården inte är tillräckligt förberedd och digitalt mogen för någon större utbreddhet av AI idag. Det påpekas att det krävs en digital transformation där digitala rutiner och processer blir en större del av den svenska sjukvårdens vardag först. Det visar sig att regelverken kring AI och datahantering inte är kompatibla med de ambitioner som finns vad gäller AI inom sjukvården. Denna uppsats visar att det finns ett tydligt glapp mellan förväntningarna kring AI och det faktiska arbetet i sjukvården där optimismen inte är lika tydlig. Det krävs en tydligare nationell samordning, större digital kompetens och framför allt en större ödmjukhet inför att det tar tid att bli digitalt mogen för en sådan stor förändring som AI. / Today, AI in healthcare is a popular topic. Previous literature shows that there is a clear potential for AI in healthcare where it can be of great benefit. The purpose of this study has been to shed light on where Swedish healthcare is today and identify the limitations that exist and complicate healthcare's work with AI. The study has focused on talking to experts in the field to get their perspective on the situation. Empirical evidence suggests that Swedish healthcare is not sufficiently prepared and digitally mature for any greater prevalence of AI today. It is pointed out that a digital transformation is required where digital routines and processes become a larger part of Swedish healthcare's everyday life first. It turns out that the regulations regarding AI and data management are not compatible with the ambitions that exist with regard to AI in healthcare. This essay shows that there is a clear gap between the expectations around AI and the actual work in healthcare where the optimism is not as clear. Clearer national coordination, greater digital competence and, above all, greater humility are required before it takes time to become digitally mature for such a major change as AI.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

Denna uppsats grundar sig på en undersökning som är utförd med åtta F-3 lärare. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om lärarnas förhållningssätt till styrdokumenten samt vilka didaktiska modeller som används i svenskundervisningen, för att ge andraspråkseleverna de rätta förutsättningarna.  I studien användes två materialinsamlingar, vilka var kvalitativa intervjuer och observationer. De kvalitativa intervjuerna hade semistrukturerade frågor där lärarna fick uttrycka sina egna erfarenheter om sin egen undervisning med andraspråkselever. För observationerna användes ett observationsprotokoll, med sju stödpunkter, som följdes under lektionstillfället för att få med det relevanta till studiens innehåll. Det visade sig i analysen av resultatet att F-3 lärare formar och anpassar undervisningen utifrån kursplanerna och de didaktiska modellerna för att uppnå elevernas kunskapsmässiga nivå i språkutvecklingen.   En slutsats av studien är att den yrkeskompetens lärare har behöver förmedlas vidare, så att en lärares kunskapskälla kan utvecklas och byggas vidare.

Denna rapport undersöker vilka förutsättningar som krävs för att frivilliga överenskommelser på klimatområdet inom universitet- och högskolesektorn ska fungera, där efterlevnaden av Klimatramverket undersöks som en fallstudie. Främst utrönas vilka förutsättningar som historiskt har varit viktiga för effektiva frivilliga överenskommelser i tidigare forskning, där en jämförelse med Klimatramverket görs för att undersöka vilka av dessa ramverket uppfyller. Vidare undersöks efterlevnaden av Klimatramverket mer djupgående för att dra slutsatser om de uppfyllda förutsättningarna har bidragit till en effektiv efterlevnad av Klimatramverket.  För att besvara rapportens frågeställning har en litteraturstudie, litteraturstudiejämförelse, enkätundersökning, intervjuer samt en webbplatsundersökning tillämpats som metoder. Litteraturstudien avsåg att undersöka vilka förutsättningar som tidigare visats leda till effektiva frivilliga överenskommelser, samt att utröna uppkomsten och karaktären av Klimatramverket. I litteraturstudiejämförelsen drogs paralleller mellan förutsättningarna och Klimatramverket för att utröna vilka av förutsättningarna ramverket uppfyller. En enkätundersökning skickades ut till de svenska högskolor och universitet som är anslutna till Klimatramverket, i syfte att undersöka efterlevnaden samt hur nära lärosätena är att uppfylla ramverkets uppsatta mål. För en djupare inblick i olika lärosätens arbete med Klimatramverket utfördes intervjuer med representanter från tre olika lärosäten. Vidare granskades ett urval av lärosätenas webbplatser i syfte att undersöka om lärosätena kommunicerar sitt klimatarbete, vilket är ett åtagande i enlighet med Klimatramverket. Resultaten från undersökningen tyder på att de av litteraturstudien funna förutsättningar för att frivilliga överenskommelser ska fungera effektivt i stor utsträckning kan tillämpas på högskole- och universitetssektorn. Från litteraturstudiejämförelsen konstateras att Klimatramverket främst uppfyller de kontextuella förutsättningarna för effektiva överenskommelser, medan de innehållsmässiga förutsättningarna åläggs de enskilda lärosätena, vilket har gjorts av flexibilitetsskäl men äventyrar även i sig effektiviteten. Resultatet bekräftas i fallstudien, där det framkommer att ett fåtal av lärosätena bedömer att de kommer uppnå ramverkets uppsatta mål, vilket indikerar att Klimatramverket hittills inte bidragit till att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden i större omfattning. / This thesis examines the conditions which lead to effective environmental voluntary agreements within higher education institutions (HEIs), where the Climate Framework is examined as a case study. Primarily, conditions which historically have led to successful voluntary agreements will be examined, where a comparison with the Climate Framework is made to identify which of these conditions it fulfills. Furthermore, the compliance of the Climate Framework is examined more profoundly in order to draw conclusions about whether the fulfilled conditions have led to a successful compliance of the Climate Framework.  In order to answer the questions posted in this thesis, methods such as literature review, literature review comparison, survey, interviews and a website analysis have been applied. The aim for the literature review was to examine which conditions have led to effective voluntary agreements in the past, as well as to ascertain the emergence and the nature of the Climate Framework. In the literature review comparison, parallels were drawn between the conditions and the Climate Framework to determine which of the conditions the Framework fulfills. The survey was sent to all of the Swedish HEIs affiliated with the Climate Framework, in order to investigate the compliance and how close the institutions are to fulfill the Frameworks’ set goals. In order to get a deeper insight regarding different institutions’ work with the Climate Framework, interviews were made with representatives from three different HEIs. Furthermore, a selection of HEIs’ websites was examined in order to investigate whether they are communicating their climate work, which is a commitment in accordance with the Climate Framework.   The findings from the study suggests that conditions for successful voluntary agreements identified in the literature review can largely be applied to HEIs. The literature review comparison indicates that the Climate Framework primarily fulfills the contextual conditions for effective agreements, while the content-related conditions are imposed on individual HEIs. This was made hence to flexibility reasons, but it is also jeopardizing the effectiveness of the agreement. The results are confirmed in the case study, which also reveals that only a few of the HEIs estimate that they will achieve the Frameworks’ set goals, which indicates that the Climate Framework has not so far significantly contributed to fulfilling national and international climate commitments.