There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.

Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård ska kännetecknas av att vårdtagare och anhöriga blir sedda och förstådda som unika personer, med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som kan påverka tillämpningen av personcentrerad vård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetar inom äldreboenden i Sverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Vid analysen identifierades tjugotre underkategorier, vilka delades in i huvudkategorierna; Förhållningssätt till den äldre personen, Delaktighet i vården, Kompetens i omvårdnadsarbetet, Samarbete i team, Möjlighet för dialog, Boendemiljöns inverkan, Strukturering av omvårdnadsarbetet, Arbetsmiljöns inverkan och Ledningens inflytande. Slutsats: Möjligheterna för att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt på äldreboende är beroende av flera faktorer. Handledning är en viktig del i tillämpningen, där sjuksköterskor har en viktig roll i att föregå med gott exempel, för att uppmuntra övriga kollegor till ett personcentrerat arbetssätt. För att sjuksköterskor ska ha möjligheter att påverka övrig vårdpersonal är ledningens stöd av stor vikt, där tillfälle till utbildning och vidareutveckling hos vårdpersonalen behöver uppmärksammas mer. Organisationen behöver även arbeta för en miljö som främjar en personcentrerad vård, vilket inkluderar en god grundbemanning, kontinuitet på personal inom alla yrkesgrupper samt tid för att bemöta varje äldre persons behov. / Background: The concept of person-centered care characterizes by care recipients and relatives are seen and understood as unique persons, with individual needs, resources, values and expectations.  Aim: To describe the nurses' experiences of what can affect the integration of person-centered care in housing fpr the elderly. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with nine nurses working in nursing homes in Sweden was analyzed by qualitative content analysis. Result: The analysis identified twenty-three subcategories, which were divided into the main categories; The approach to the older person, Participation in healthcare, Competence in nursing, Cooperation in teamwork, Opportunity for dialogue, Impact of housing environment, Structuring of nursing, Impact of work environment and Influence of the management. Conclusion: Supervision is an important part of the implementation of person-centered care in housing for the elderly. Nurses have an important role in setting a good example to encourage other colleagues to adopt a person-centered approach. In order for nurses to have the opportunity to influence other health care personnel, the management's support is of great importance, where the opportunity for education and further development of the healthcare staff needs more attention. The organization also need to work for an environment that promotes a person-centered care, which includes a good basic staffing, continuity of staff within all occupational groups and time to respond to the needs of each older person.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

Enligt forskning ökar alkoholkonsumtionen bland personer som är 65 år och äldre. Detta antas innebära att hemtjänstpersonal kommer att stöta på alkoholberoende allt oftare i arbetet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet kring äldre vårdtagare med problematisk alkoholkonsumtion bedrivs inom hemtjänsten. Som teoretisk grund för studien användes makt, ålderism, synen på människan som objekt/subjekt samt synsätt på alkoholmissbruk. En kvalitativ metod bestående av åtta intervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes. Resultatet visar att respondenterna tycker det är viktigt att vara värderingsfri i arbetet. De beaktar även vårdtagarnas rätt till privatliv. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheter inom socialt arbete bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, något som respondenterna beaktar i sitt arbete. Svårigheter som respondenterna stöter på i arbetet löser de bland annat genom att diskutera med kollegor, något som nämndes som strategier. Det framkom också att respondenterna anser att de ibland inte har de förutsättningar som krävs för att möta den berörda gruppen. / According to research, alcohol consumption among people aged 65 and over increases. This is supposed to mean that homecare staff will encounter alcohol addiction more and more frequently at work. The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how work on elderly patients with problematic alcohol consumption is conducted within homecare. As a theoretical basis for the study, power, ageism, the view of man as object / subject, and approach to alcohol abuse were used. A qualitative method consisting of eight interviews with homecare staff was conducted. The result shows that the respondents find it important to be value-free at work. They also take into account the patients’ right to privacy. According to the Social Services Act, activities within social work must be based on respect for people's self-determination and integrity, something that the respondents consider in their work. Difficulties encountered by the respondents in the work are solved, among other things, by discussing with colleagues, something that was mentioned as strategies. It also emerged that the respondents believe that they sometimes don’t have the conditions required to meet the relevant group.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter som lider av en dödlig sjukdom. Palliativ vård delas in i två faser och skiljer sig åt mellan länder och kulturer. De flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter i palliativt skede under sin yrkeskarriär och behöver då kunna se hela människan bakom patienten för att relationen ska vara vårdande. Syfte: Att belysa förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med induktiv design och kvalitativ metod. Analysen består av elva kvalitetsgranskade artiklar. Utifrån analysen växte en ny helhet fram som bildade resultatet. Resultat: Fyra förutsättningar framträder (1) Utbildning och kunskap: kontinuerlig utbildning inom kommunikation, förbättringsarbeten och vårdande av patienter med svår demenssjukdom. (2) Goda relationer och bra samarbete: med goda relationer och bra samarbete mellan vårdpersonal, patienter och närstående blir den palliativa vården god och effektiv. (3) Öppen och ärlig kommunikation: när kommunikationen fungerar blir vården säkrare och patienten slipper onödigt lidande (4) Tydlig dokumentation: patientens behov, utförda åtgärder samt utvärdering av dessa ska vara tydligt dokumenterat. Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning, kommunikationen behöver fungera för att skapa goda relationer samt att dokumentationen är i behov av utveckling. / Background: Palliative care should relieve suffering and promote well-being of patients suffering from a fatal disease. Palliative care is divided into two phases and there are differences between countries and cultures. Most nurses meet patients in palliative stages during their professional career and need to be able to see the whole person behind the patient for the relationship to be caring. Aim: To illuminate the prerequisites for nurses to provide good palliative care. Method: Literature review with inductive design and qualitative method. The analysis consists of eleven quality-reviewed articles. Based on the analysis, a new entirety was found which formed the result. Result: Four prerequisites emerge (1) Education and knowledge: continuous education in communication, improvement work and caring for patients with severe dementia. (2) Good relations and good cooperation: with good relations and good cooperation between healthcare professionals, patients and relatives palliative care becomes good and effective. (3) Open and honest communication: when communication works care becomes safer and the patient avoids unnecessary suffering (4) Clear documentation: the patient's needs, actions performed by healthcare professionals and their evaluation must be clearly documented. Conclusion: Nurses need continuous education, the communication needs to work to create good relations and the documentation needs development.

<p>Utsikterna att kunna genomföra en återstart av de två små vattenkraftverk som behandlas i denna rapport år goda. Förutsättningarna är gynnsamma i så måtto att planerna för återstarten ligger väl i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rättsliga instanserna gällande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett så som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att få återupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkänt Dessa kraftverk är små, väldigt små. Detta betyder att investeringskostnaderna måste minimeras om det skall finns någon chans att uppnå en acceptabel återbetalningstid för investeringen. Några kostnader kan inte påverkas alls, till exempel anslutningen till elnätet. Vissa, såsom de för nya tuber, intagsgaller, samt kabel och utrustning till kraftverken, kan påverkas i någon mån genom att omsorgsfullt välja leverantörerna av utrustningen, samt välja de mest kostnadseffektiva (ofta liktydigt med de enklaste men ändå fungerande) lösningarna. Några få komponenter, såsom generatorn, kan gå att få tag på som begagnade, vilket hjälper till att hålla nere kostnaderna. Slutligen bör inte de pengar som finns att spara på att göra så mycket som möjligt av arbetet själv underskattas.</p> / <p>The prospects of achieving a restart of the two small hydropower plants studied in this report are good. The basic conditions are favourable in the sense that the plans for a restart are well in line with accepted procedures such as established by decisions in the highest courts regarding similar cases. The owner plans to run the operation in essentially the same way it was originally run, a circumstance which has proven to be important when seeking to get restart of discontinued hydropower activities approved. These power plants are small, very small. This means that investment costs has to be minimized if there is to be any chance of achieving an acceptable pay-off time for the investment. Some can't be affected at all, such as the cost for getting connected to the power network. Some, such as those of new tubes, intake bars and electrical wiring and equipment for the plants, can be affected to some extent by carefully choosing the suppliers of the equipment and choosing the most cost-efficient (in most cases synonymous with the simplest but yet functional) solutions. A few components, such as the generator, can possibly be obtained as used equipment, which helps keeping the costs down. Lastly, the potential of saving money by doing as much as possible of the work yourself should not be underestimated.</p>

<p>The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was:</p><p>• Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school?</p><p>In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family’s work with the upbringing and the personal growth of their children. The school shall also promote the children’s development harmonically by varied forms of work. Intellectual, practical, sensual and esthetical areas of the student shall be brought to notice (Lpo 94). Orlenius (2001) and Pedersen (2004) discuss the thing called values, and they debate that values isn’t a universal term which means the same thing for everybody. Therefore it can be hard task to work towards a common thing called values. The school is a good place when it comes to working with feelings because if you know yourself better, you also know your worth and therefore you can uphold yourself without causing any pain to others and hence also prevent mental abuse. Negative emotions put a hold on learning (Interviews). My report also concludes that the schools efforts with values and feelings in school, doesn’t affect the pupil as much as factors like: discussions in the home, gender and social group (Skolverket, 1999). Yet another factor that may complicate the conditions in working with feelings is that feelings have a history of not being connected to knowledge (Gardner, 1996). I have reached the conclusion that one can work with feelings in school through relaxation exercises, questions where you answer through scaled answers and SET, Social and emotional training (Interviews) and show that you have expectations on the pupil (Dahlin m.fl., 2002). One should also remember that the work with feelings may be a long-term work (Nilzon, 1995) and also that it can raise unpleasant feelings (Gardner, 1996).</p> / <p>Syftet med arbetet var att undersöka skolans syn på värdegrund och även skolans arbete med människors själ, känslor. Frågeställningen jag har utgått från är:</p><p>• Vilka är förutsättningarna för att arbeta med värdegrund och känslor i skolan?</p><p>Genom min undersökning har jag kommit fram till att det står mycket om värdegrund och känslor i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och det som står där talar för att man skall jobba med känslor och värdegrund i skolan. Resultaten i min undersökning visar att en av förutsättningarna för arbete med känslor och värdegrund i skolan är att skolan själv har ett ansvar att stödja familjerna i fostrandet av och utvecklingen hos deras barn. Skolan ska även främja elevernas harmoniska utveckling genom varierande arbetsformer. Intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska delar hos eleven ska uppmärksammas (Lpo 94). Orlenius (2001) och Pedersen (2004) menar att värdegrunden inte är ett allmängiltigt begrepp och därför kan det vara svårt att få alla att arbeta för en gemensam sådan. Skolan är en lämplig plats att arbeta med känslor i därför att man genom att lära känna sig själv kan veta sitt värde, förebygga mobbning och hävda sig utan att göra andra illa. Negativa känslor kan sätta stopp för inlärning (intervjuer). I min undersökning har jag även kommit fram till att arbetet med känslor och värdegrund i skolan inte har lika stor påverkan som diskussioner i hemmet, kön och socialgrupp på sättet eleven tänker (Skolverket, 1999). En annan faktor som kan påverka förutsättningarna med arbetet är att känslor har en historik av att inte vara ihopkopplade med kunskap (Gardner, 1996). Jag har kommit fram till att man kan arbeta med känslor i skolan genom avslappningsövningar, frågor där man svarar genom skalor och SET, social och emotionell träning (intervjuer), visa att en elev har förväntningar på sig (Dahlin m.fl., 2002). Dessutom har min undersökning visat att man ska tänka på att känsloarbetet kan ta lång tid (Nilzon, 1995) och att det kan väcka olustiga känslor (Gardner, 1996).</p>