Denna studie syftar till att utforska vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme som rektorer och lärare har för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i sina respektive grundskolor i Borås Stad. Dessutom avser studien att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan olika grundskolor avseende implementeringen. Studien utgår från Lundquists (1992,76) teori om tre implementeringsvillkoren: att förstå, kunna och vilja. Studien är en fallstudie vars urval består av skolor inom Grundskoleförvaltningen i Borås Stad. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats i studien för att besvara dess frågeställning. Totalt har sju personer från tre olika skolor inom Grundskoleförvaltningen intervjuats. Studiens resultat visar att rektorerna har möjligheten att utforma den inre organisationen och att allt fler beslut fattas gemensamt inom skolorna vilket är en god förutsättning. Vidare visar resultatet att rektorerna inte har fått något särskilt stöd såsom resurser eller tid samt handlingsutrymme från Grundskoleförvaltningen till följd av tillitsbaserad styrning och ledning. Istället upplever rektorerna ökade kontrollfunktioner och administrativa uppgifter i respektive skolor. Däremot har lärarna angett en samstämmig bild att de har fått ökad tillit från sina respektive rektorer samt handlingsutrymme utifrån skollagen och styrdokumentet för att utföra sitt läraruppdrag vilket de upplever har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. Studiens resultat visar också att skolorna har olika förutsättningar men samma handlingsutrymme för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning. / This study aims to explore which prerequisites and what management space, a room for maneuver principals and teachers have to implement trust-based governance and management in their respective primary schools in the City of Borås. In addition, the study is intended to examine any similarities and differences between the different primary schools regarding the implementation. The study is based on Lundquist's (1992,76) theory of the three implementation conditions: to understand, be capable, and be willing. The study is a case study whose selection consists of schools within the primary school's administration (Grundskoleförvaltningen) in the City of Borås. A qualitative method with semistructured interviews has been applied in the study to answer its question. A total of seven people from three different schools within the primary school's administration were interviewed. The result of the study shows that the principals have the opportunity to shape the internal organization and that more and more decisions are made jointly within the schools, which is a good prerequisite. Furthermore, the result shows that the principals have not received any special support such as resources or time and management space, a room for maneuver from the primary school's administration as a result of trust-based governance and management. Instead, the principals experience increased control functions and administrative tasks inrespective schools. On the other hand, the teachers have given a consistent picture that they have received increased trust from their respective principals as well as room for maneuver based on the Education Act and the governing document for carrying out their teaching duties, which they feel has contributed to an improved working environment in the school. The results of the study also show that the schools have different prerequisites but the same management space to implement trust-based governance and management.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förutsättningar för omvårdnad av personer med kognitiv sjukdom i en slutenvårdskontext. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design. 14 stycken artiklar analyserades i en induktiv innehållsanalys enligt Granheim och Lundman för att få fram kategorier som därefter delades upp i subkategorier. I analysen framkom tre kategorier: organisatoriska förutsättningar, kunskapsmässiga förutsättningar samt relationsskapande förutsättningar. Resultatet visar, att de förutsättningar som behövs för att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i en somatisk slutenvårdskontext handlar om en organisation som ger förutsättningar avseende tid, adekvat bemanning, en anpassad vårdmiljö och ett starkt teamarbete. Vårdpersonalen efterfrågar mer teoretisk kunskap och fortbildning för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Närståendes delaktighet och de enskilda vårdarbetarnas engagemang och vilja att anpassa kommunikationen till dessa patienter, är andra förutsättningar utifrån syftet som framkommer i resultatet.  Slutsatsen i litteraturöversikten är att vården av personer med kognitiv sjukdom behöver utvecklas inom slutenvården. Förutsättningar för att ge omvårdnad till denna patientgrupp bygger på att det finns tillräcklig kunskap, kompetens och engagemang hos de enskilda medarbetarna men även en organisation som inser behovet av anpassning och vårdutveckling / The aim of this study was to describe conditions regarding nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care. The method was a literature review with a non-systematic design in which two databases, Cinahl and Pubmed, were used to find appropriate scientific articles. 14 scientific articles were analyzed through an inductive content analysis according to Granheim and Lundman. Three categories emerged from the analysis: organizational conditions, educational conditions, and conditions according to relationships. The result shows that conditions required in nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care constituted an organization that gives time, appropriate staffing, adjusted care environment and a strong teamwork. Nursing staff requested theoretical knowledge and ongoing education to deliver person centered nursing care. Family involvement, staff commitment and willingness to adjust communication were other conditions required. The conclusion is that the care for persons with dementia needs to develop in somatic inpatient care. Conditions to give nursing care to persons with dementia are based on adequate knowledge, competence, and commitment of the individual coworker, but it is also based on an organization that realizes the need of adjustment and care development.

Arbetsmarknadsintegration är ett samhällsproblem som påverkar både individen själv och även samhället. Syftet med denna studie har varit att undersöka upplevelser på den svenska arbetsmarknaden för högutbildade nyanlända som kom till Sverige år 2015. Studien har utgått från att belysa utmaningar och förutsättningar som högutbildade nyanlända har upplevt på väg in till arbetsmarknaden. Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med tio respondenter. Respondenterna är högutbildade nyanlända som kom till Sverige 2015 och är etablerade på arbetsmarknaden. Empirin har analyserats i en tematisk analys med hjälp av humankapitalteori och sociala nätverksteori. Studiens resultat visar att upplevelser är individuella och därför finns likheter och skillnader mellan dem. De utmaningar som uttrycks av respondenterna är brist på sociala nätverk, värdelösa insatser av arbetsförmedlingen, etnisk diskriminering och nedvärdering av utländska utbildningar och erfarenheter. Förutsättningarna som underlättade högutbildade nyanländas arbetsmarknadsintegration uttrycks vara tillgång till sociala nätverk, arbetsmarknadsinsatser, språkkunskaper och erhållande av en ny svensk utbildning. Det framkommer i resultatdelen att språkkunskaper och diskriminering inte upplevs på samma sätt i alla sektorer av arbetsmarknaden, utan kan ses som sektorspecifika.

Studien undersöker tidigare kriminellas upplevelser av problem, svårigheter att integreras i samhället efter avtjänat fängelsestraff och vad för strategier som tagits till för att öka möjligheten för återintegration. Studien är av kvalitativ ansats och har bestått av semi-strukturerade intervjuer med fem individer som avtjänat flera fängelsestraff och som i dag känner sig integrerade i samhället. Urvalet har varit av målinriktad urvalsteknik samt snöbollsurval där empirin analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat redogör för svårigheter i form av bostad, sysselsättning och känslor av utanförskap samt utmaningar som uppstår vid frigivning och vilket stöd som erhållits för att öka möjligheterna för integration. Omständigheterna som en individ befinner sig i och förutsättningarna som föreligger vid frigivning kan vara betydande för möjligheten till återintegration. Det stöd som erbjuds vid frigivning anses inte vara tillräckligt för att tillgodose den enskildes behov. I syfte att eventuellt kunna motverka återfall för individer som avtjänat ett fängelsestraff behöver socialt arbete sträva efter att arbeta individanpassad för att främja den enskilde individens behov i form av boende och sysselsättning. Detta i sin tur kan även resultera i att individens förutsättningar till återintegration i samhället ökar. / The study examines previous criminals’ experiences of problems, difficulties in integrating intosociety after serving a prison sentence and what strategies have been taken to increase the possibility of reintegration. The study is of a qualitative approach and has consisted of semi-structured interview with five individuals who have served several prison sentences and who today feel integrated in society. The selection has been of a goal-oriented selection technique and snowball selection where the empirical data has been analysed based on a qualitative content analysis. The results of the study report difficulties finding a place to live, getting an employment and feelings of exclusion, as well as challenges that arise upon release and the support received to increase the opportunities for integration. The circumstances in which the individual finds himself and the conditions that exist at release can be significant for the possibility of reintegration. Support offered upon release is not considered sufficient and does not considered meeting the needs of the individual. In order to be able to counteract recidivism for individuals who have served a prison sentence, social work needs to strive to work tailored to the individual in order to promote the individual’s needs in the form of a place to live and employment. This in turn can also result in the individual’s conditions for reintegration into society increasing.

This study aims to study how different positions in Arbetsförmedlingen perceive the Innovative interplay. The Innovative interplay includes the components of the Creative climate dimensions; Idea time, Idea support, Challenge/participation, and the successful behaviours of; Questioning and Experimenting. These conditions together, can increase creativity in an initial phase of the innovation process. This is a quantitative cross-sectional study with a comparable design that uses and is based on already established research that includes creativity and innovation. The study has constructed a model development regarding the Innovative interplay that can be implemented in the Development process at Arbetsförmedlingen, which can be used as a complement during the initial phase of an innovation process. / Denna studie ämnar undersöka hur olika positioner inom Arbetsförmedlingen uppfattar det Innovativa samspelet. Det Innovativa Samspelet utgör komponenterna av de Kreativa klimatdimensionerna; Idétid, Idéstöd, Utmaning/deltagande och de framgångsrika beteendena av; Ifrågasätta och Experimentera. Dessa kan tillsammans öka förutsättningar för kreativitet i en initial fas av innovationsprocessen. Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en jämförande design som använder och utgår från tidigare forskares etablerade studier som berör kreativitet och innovation. Studien har konstruerat en modellutveckling kring det Innovativa samspelet som kan implementeras i Arbetsförmedlingens Utvecklingsprocess, och som kan användas som komplement under den initiala fasen av en innovationsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

I Sverige lever cirka 160 000 personer med en kognitiv sjukdom. Flertalet av dessa personer löper risk att utveckla en försämrad förmåga att själv kunna förmedla eventuell smärtupplevelse, vilket leder till ett ökat lidande och försämrad livskvalitet. För att vårdpersonal ska kunna utföra en personcentrerad och säker vård för personer med kognitiv sjukdom och lindra lidande behövs vissa förutsättningar. Syfte med litteraturöversikten var att synliggöra vilka förutsättningar som behövs för att vårdpersonal ska kunna identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. Som metod för det självständiga arbetet valdes en allmän litteraturöversikt. I denna har befintlig forskning sammanställts för att besvara litteraturöversikten syfte. Sökning av artiklar har genomförts i databaserna Cinahl och Pubmed vilket resulterade i att 16 artiklar kvalitetsgranskades av författarna och inkluderades i litteraturöversikten. I litteraturöversiktens resultat framkom att det behövs ett flertal förutsättningar för att vårdpersonal ska kunna identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. Det behövs en adekvat personalbemanning, rutiner och riktlinjer att följa, att vård och omsorgsarbetet utgår från multiprofessionella team samt att vårdpersonal har möjlighet till kompetensutveckling inom området. Dessa förutsättningar är grunden för att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ha möjlighet att skapa en god relation med personen, vilket främjar möjligheten att identifiera och lindra smärta. Slutsatsen var att en personcentrerad vård är en förutsättning för att identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. För detta behövs ett flertal fungerande organisatoriska faktorer samt en ökad kunskap inom området. / In Sweden approximately 160.000 individuals live with a cognitive disorder. The majority of these individuals are at risk of impaired ability to convey eventual pain, which increases suffering and decreases quality of life. Certain conditions are necessary in order for healthcare professionals to care for patients living with a cognitive disorder that is based on patient- centered care and safe healthcare. The aim of this study was to explore the conditions required for healthcare professionals to be able to identify and alleviate suffering in people with cognitive disorder. A literature review was chosen as the method. Existing research has been compiled in order to answer the aim of the study. In order to find appropriate scientific articles, Cinahl and Pubmed were used as databases. This resulted in 16 scientific articles, quality reviewed by the authors and included in the literature review. The results showed that there are a number of conditions required in order to alleviate pain in individuals that live with a cognitive disorder. There is a need for adequate staffing, routines and guidelines to act in accordance with, a care that is based on multi-professional teams as well as an opportunity for health care staff to develop skills within their profession. These conditions constitute the bases that are necessary in order for health care staff to work based on a person-centered approach along with the opportunity to create a good relationship with the regarding person. This promotes the ability to identify and alleviate pain. The conclusion was that a person-centered care is a necessity in order to identify and alleviate pain in individuals that live with a cognitive disorder. That requires a number of functioning organizational factors as well as increased knowledge within this area.

Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog. / Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

Med en ökad andel äldre befolkning ökar behoven av en välfungerande äldreomsorg. Samtidigt är det svårt att både rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens för att ge en omsorg av god kvalitet. Första linjens chefer är ansvariga för bemanning av sin verksamhet, men har samtidigt bristande organisatoriska förutsättningar. Vilket leder till stora utmaningar inom deras verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden upplever kompetensförsörjningen inom sin verksamhet. För att besvarar syftet i studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats valts med intervjuer. Resultatet grundar sig på tio informanter som arbetar som första linjens chefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Slutsatsen i den här studien är att första linjens chefer inom kommunala särskilda boenden saknar förutsättningar och organisatoriska stöd för att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens.