Sveriges regering har beslutat att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta beslut innebär att alla branscher i Sverige bör ställa om och börja arbeta mer aktivt för att nå det uppsatta målet. Inom byggsektorn har initiativet ”Färdplan 2045” startats för att uppnå nettonollutsläpp. Entreprenadföretagen har ofta egna framarbetade visioner och uppsatta krav och mål gällande hållbarhetsarbete. Utöver dessa har beställare för byggprojekt olika krav på arbetet med hållbarhet. Ett problemområde är komplexiteten i att arbeta hållbart hos ett entreprenadföretag där hänsyn ska tas till företagets egen strategi, beställarens krav samt att ledningen ska kommunicera ut hur det hållbara arbetet konkret ska genomföras i produktionen. Det gäller för entreprenadföretag att arbeta för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna i produktionen för att arbeta hållbart, bibehålla kvalité och vara konkurrenskraftiga. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga hur ledningar hos entreprenadföretag arbetar med krav och mål inom ekologisk hållbarhet och hur dessa konkretiseras och kommuniceras till produktionen och deras chefer idag. Detta har genomförts som en fallstudie på ett entreprenadföretag där representanter från staben, projektchefer och platschefer medverkat. Målet med studien är att utveckla ett arbetssätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett gott projekt genom att ta fram förslag på en handlingsplan som utgår från företagets egen hållbarhetsstrategi. För att studera detta nyttjas både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har en studie av utforskande karaktär nyttjats. Detta för att öka förståelsen och genomföra en nulägeskartläggning av hur arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet fungerar idag hos fallföretaget. Den ansats som nyttjas för studien är av induktiv karaktär med observationer i verkligheten i form av intervjuer och en fokusgrupp. Detta har sedan analyserats mot befintlig litteratur inom de berörda områdena för att slutligen ta fram förslag på en handlingsplan för att utveckla arbetet. Forskningsstrategin som nyttjats för studien är kvalitativ. Detta eftersom studiens fokus är att skapa en större medvetenhet och öka förståelsen för arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet. För att samla in data till studien har en litteraturstudie, tio intervjuer och en fokusgrupp genomförts. Fallföretagets intranät har också använts. För att säkra kvalité och studiens validitet har handledare som fått ge feedback nyttjats tillsammans med triangulering. För att stärka replikerbarheten av studien har ett avsnitt med operationalisering av studiens metodisk arbetats fram.  Studien bekräftar att det idag ofta ställs många krav inom ekologisk hållbarhet på entreprenadföretagen då beställare har ett antal varierande krav, beroende på hur engagerade de själva är i frågan kring hållbarhet, tillsammans med entreprenadföretagens interna krav och eventuella krav från myndigheter som ska uppfyllas. Entreprenadföretagen måste därför vara flexibla och kunna anpassa sig till olika krav.  Utifrån intervjuerna med representanter från fallföretaget och den genomförda nulägesanalysen har staben i dagsläget bäst förutsättningar att arbeta med ekologisk hållbarhet. Hos projektcheferna finns en del förutsättningar idag, men det uppstår brister i förutsättningarna eftersom outputs från staben inte stämmer överens med upplevda inputs hos projektcheferna. Beträffande platscheferna är förutsättningarna för att arbeta med hållbarhet sämre än hos staben och projektcheferna. Detta beror på att projektchefernas outputs inte stämmer överens med platschefernas upplevda inputs. Stabens outputs når därmed inte heller hela vägen ner till platscheferna. Det finns med utgångspunkt i detta ett antal förbättringsområden inom arbetet med ekologisk hållbarhet för att få en helhet i kedjan från stab ner till platschefer. Utifrån dessa förbättringsområden har ett förslag till handlingsplan arbetats fram som en fokusgrupp sedan fått bidra till. Handlingsplanen består av kolumnerna upplevda förbättringsområden, mål, förslag på aktiviteter, varför, ansvarig och förslag tidplan. Syftet med handlingsplanen är att ge ett förslag på hur fallföretaget kan utveckla hållbarhetsarbetet inom ekologisk hållbarhet och därmed skapa bättre förutsättningar för goda projekt. / The Swedish Government has decided that by year 2045, Sweden will have no net emissions of greenhouse gases. This decision means that all industries in Sweden should change and start working more actively to achieve the set goal. In the construction sector, the initiative “Färdplan 2045” (Roadmap 2045) has been started to achieve net zero emissions. The contracting companies often have their own visions and set requirements and goals regarding sustainability work. In addition to these, clients for construction projects have different requirements for work with sustainability. One problem area is the complexity of working in a sustainable way at a contracting company where the company’s own strategy and the client’s requirements must be considered. Beyond that, the management at the company must communicate how the work with sustainability should be carried out correctly in the production. It is important for construction companies to work and create the best possible conditions in the production to work sustainably, maintain quality and be competitive.  The aim of the thesis has been to map how the management of construction companies work with requirements and goals in ecological sustainability and how these are concretized and communicated to the production and their managers today. This has been carried out as a case study at a construction company in which representatives from the staff, project managers and site managers participated. The goal with the study is to develop a way of working that contributes to creating the conditions for a good project by developing proposals for an action plan based on the company’s own sustainability strategy. To study this, a top-down and a bottom-up perspective are used.  To achieve the aim, an exploratory research has been used. This is to increase the understanding and carry out a current situation survey of how the work and communication with ecological sustainability works today at the chosen construction company. The research approach used for the thesis is of an inductive nature based on observation in form of interviews and a focus group. Further on, this has been analysed against existing literature in relevant areas to finally produce proposals for an action plan to develop the work. The research strategy used for the thesis is qualitative. This is because the focus of the thesis is to create awareness and increase the understanding of the work and communication about ecological sustainability. To collect data for this thesis a literature study, ten interviews and a focus group were conducted. The case company’s intranet has also been used. To ensure quality and validity of the thesis, supervisors has provided feedback. Triangulation has also been used. To strengthen the replicability of the thesis, a section with operationalization of the thesis methodological work has been developed.  The study confirms that there are many requirements regarding ecological sustainability for construction companies due to that clients have several varying requirements, depending on how committed they themselves are to the issue of sustainability. This together with the construction companies’ internal requirements and eventual requirements from authorities means many varying requirements for the construction companies. Contractors must therefore be flexible and able to adapt to different requirements.  Based on the interviews with representatives from the case company and the completed current situation analysis, the staff currently has the best conditions to work with ecological sustainability. The project managers have some prerequisites today, but there are shortcomings in the prerequisites because outputs from the staff do not correspond with perceived inputs from the project managers. Regarding the site managers, the conditions for working with sustainability are worse than with the staff and project managers. This is because the project managers outputs do not match the site managers perceived inputs. Hence, the outputs from the staff do not reach all the way down to the site managers either. Based on this, there are several areas for improvement in the work with ecological sustainability to get a whole chain from staff down to site managers. Based on these areas for improvement, a proposal for an action plan has been developed which a focus group has contributed to. The action plan consists of the columns perceived areas for improvement, goals, suggestions for activities, why, responsible person and a suggestion of schedule. The aim with the action plan is to provide a proposal on how the case company can develop the sustainability work within the ecological sustainability and thereby create better conditions for good projects.

Hållbarhetens olika värden och vad det är som främjar hälsan i arbetslivet är ett länge diskuterat och efterforskat ämne. Högskolan i Borås möjliggör för chefer i vård och omsorg att, genom ett flexibelt magisterprogram, erhålla kunskaper för en utveckling på individnivå med målet att rusta för att möta framtida behov av hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. Många chefer arbetar under tidspress och hinner därför inte i alla lägen reflektera över och än mindre anpassa sitt praktiska arbete efter kunskap om vad som främjar hälsa och förbättrar hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt de erhållna evidensbaserade och teoretiska kunskaperna är användbara i det praktiska arbetet samt belysa möjligheter och eventuella hinder för att kunna skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. För att besvara frågeställningarna genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattningar som studerat på magisterprogrammet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk metod med fokus på möjligheter och hinder. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan resultatet av tidigare forskning inom ämnet och organisatoriska förutsättningar, möjligheter och hinder, för implementering av kunskaperna från magisterutbildningen. Det finns på alla organisatoriska nivåer en uttalad strävan efter hållbarhet och incitament för att främja hälsa på arbetsplatsen, men dessa mål har än så länge en underordnad position i förhållande till ekonomistyrningen.

Vad för förutsättningar ges det för aktörer i Sverige som ska implementera policies rörande dricksvatten? Är det styrning från sådd till skörd för att nå de uppsatta direktiven eller är det upp till aktörerna att hitta de lösningar som är bäst lämpade till de geografiska förutsättningarna som skiljer sig åt över Sverige? I intervjuer med en dricksvattenexpert och en projektledare inom dricksvattenarbete ges insikter om hur ett policydirektiv på EU-nivå kan anpassas efter lokal, regional och nationell nivå, genom samverkan från individers olika erfarenheter och tolkningar av direktivet, så kallad policy mobility. För att se om nuvarande dricksvattendirektiv kan förstås utifrån begreppet policy mobility genomfördes en dokumentanalys av direktivet och offentliga dokument som gäller implementering av den i Sverige. Det går att utläsa att de offentliga dokumenten öppnar upp för en implementeringsmetod som policy mobility då direktivet är förhållandevis generellt, och förutsätter viss anpassning på nationell såväl som lokal och regional nivå. EU använder sig av territoriell styrning vilket skapar förutsättning för anpassningar för direktiv då det lyfter att geografiska förutsättningar skiljer sig åt mellan medlemsstater vilket innebär att ett sätt inte fungerar likadant överallt. Den lyfter även att det skiljer medlemsstaterna åt om vilken nivå, och hur, beslut kan tas på, som ett förtydligande av subsidiaritetsprincipen. För att kunna implementera dricksvattendirektivet krävs en anpassning till specifika geografiska förutsättningar. Dricksvattendirektivet är ett minimidirektiv, ett antal mål ställs upp men ingen vägledning till hur de ska uppnås medan medlemsstater får rätt till att själva sätta högre mål. Denna uppsats visar att policy mobility har varit närvarande vid arbetet av implementering av dricksvattendirektivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i en kommunal verksamhet upplever att de organisatoriska förutsättningarna är för att utöva sitt ledarskap. Undersökningen har en kvalitativ inriktning där den empiriska datan samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta chefer på olika nivåer inom organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i Karaseks och Theorells (1992) Krav-kontroll-stödmodell samt House (1981) teori kring socialt stöd. Resultatet visar att cheferna med mindre erfarenhet inom ledarskapsområdet har sämre förutsättningar än de chefer som har lång ledarskapserfarenhet. Cheferna i organisationen befinner sig både i en aktiv och spänd arbetssituation. En aktiv arbetssituation har positiva effekter såsom arbetsglädje, men å andra sidan uppger cheferna att de har en spänd arbetssituation som kan resultera i stress och förslitningar. Flertalet av cheferna får sällan andrum eller reflektionstid på grund av arbetsdagar som präglas av möten och administrativa arbetsuppgifter som upptar stora delar av deras tid. Sammantaget upplever cheferna en hög arbetsbelastning samtidigt som många av dem ställer höga krav på sig själva, något som kan bidra till att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Överlag upplever cheferna ett relativt gott stöd från omgivningen i arbetslivet, men att stödfunktionerna inte riktigt räcker till. Detta gäller framförallt de nya cheferna, som sällan får tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna utvecklas som ledare men också för att kunna vara bra ledare för sina medarbetare. Resultatet i studien visar också att det finns ett samband mellan effektiva kommunikationsled och chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Därav är det av stor vikt att utforska detta område ytterligare i framtida studier. / The purpose of this study is to investigate how managers in a municipal organisation perceivethe organisational conditions for exercising their leadership. The study has a qualitative focuswhere the empirical data was collected through semi-structured interviews with eight managersat different levels within the organisation. The empirical material has been analysed with thesupport of Karasek and Theorell's (1992) demand-control-support model and House's (1981)theory of social support. The results show that managers who have less experience in the field of leadership are at adisadvantage compared to managers with extensive leadership experience. The managers in theorganisation are in both an active and tense work situation. An active work situation has positiveeffects such as job satisfaction, but on the other hand, the managers state that they have a tensework situation that can lead to stress and wear and tear. The majority of managers rarely gettime to breathe or reflect because their working days are characterised by meetings andadministrative tasks that take up much of their time. Overall, managers experience a highworkload while many of them place high demands on themselves, which can contribute to ablurring of the work-life balance. Overall, managers feel relatively well supported by their workenvironment, but that the support functions are not quite enough. This is particularly true fornew managers, who rarely receive enough support and training to develop as a leader but alsoto be a good leader for their employees. The results of the study also show that there is a linkbetween effective communication channels and managers' ability to exercise their leadership.Therefore, it is of great importance to explore this area further in future studies.

Bakgrund: Fler kvinnor efterfrågar planerad hemförlossning. Sverige saknar en verksamhet för detta inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tidigare forskning indikerar att det kan vara lika säkert att föda hemma som på sjukhus vid normal graviditet och förväntad normal förlossning. Kvinnors förlossningsterritorium främjas av hemlik miljö och stödjer den fysiologiska processen. Europadomstolen stadgar att valet av födelseplats är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Att beskriva barnmorskors inställning till planerad hemförlossning. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Barnmorskorna framhöll flera förutsättningar för att planerade hemförlossningar skulle anses säkra, dels att kvinnorna fattade ett informerat val, dels att de var omföderskor med tidigare normal förlossning. Barnmorskorna ansåg att sjukhusmiljön kunde anpassas och efterlikna hemmiljön för att främja trygghet. Barnmorskorna ansåg att bistå kvinnor i hemmet var ansvarsbetungande men kunde överväga detta om planerade hemförlossningar integrerades i offentlig hälso- och sjukvård. Slutsats: Barnmorskornas inställning till planerad hemförlossning var mångbottnad och tudelad. De värnade om kvinnans rätt till val av födelseplats, samtidigt som de uttryckte oro och såg risker i samband med planerade hemförlossningar, på grund av bristande medicinska och kollegiala resurser jämfört med sjukhus. Denna delade syn speglar balansen mellan att stödja kvinnors valfrihet och samtidigt säkerställa en säker förlossning. / Background: An increasing number of women desire the option of a planned home birth. As of today, Sweden lacks guidelines and infrastructure to support this. Previous research indicates that birthing at home may be equally safe compared to hospital birth in cases of normal pregnancy and expected normal births. The statutes of the European Court of Human Rights affirm that the choice of birthplace is a fundamental human right. Aim: To describe midwives’ attitudes toward planned home birth. Method: A qualitative interview study using an inductive approach with eleven midwives' interviewed. Results: The midwives emphasized several prerequisites for planned home births to be considered safe, including women making informed decisions and being multiparous with a history of previous normal deliveries. They believed that hospital environments could be adjusted to promote security and emulate home settings. While the midwives considered assisting women at home to be demanding, they were open to reconsidering this if planned home births were integrated into public healthcare. Conclusion: The midwives’ attitude towards planned home births was multifaceted and conflicted. They advocated for women’s autonomy and choice of birthplace, while simultaneously expressing concerns and seeing risks associated with planned home births due to inadequate resources and security compared to hospitals. This split perspective reflects the balance between supporting women’s autonomy while ensuring a safe delivery.

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

The purpose of this essay is to examine the experiences of retail sales associates regarding work demands, the conditions provided to them to meet these demands, and the strategies they use to manage their work situation. The essay aims to highlight the challenges faced by retail sales associates, especially when high work demands and quantitative targets overshadow their human needs and well-being. The role of a retail sales associate involves a constant balancing act between satisfying customers' individual needs and preferences while also meeting employer demands and sales targets, which can pose a significant challenge for many sales associates. The essay is built on a qualitative approach together with the included theoretical framework which is Karasek and Theorell's demand-control-support model, as well as Arlie Hochschild's concepts of emotional labor, feeling rules, and surface and deep acting. From the collected empirical material, alongside the theoretical framework, three key themes emerged that formed the results of the study, which are: The new Taylorism – a combination between emotional labor and sale pressure, Levels of conditions – from customer to management, Taking control and withstand alienation, When the organization's support is lacking, colleagues play a decisive role. The results therefore suggest that the retail sales associates' work environment is characterized by high sales demands, subtle expectations for emotional labor, and insufficient resources. To cope with these demands, sales associates seek support from their colleagues and attempt to create a work culture that resists individualism and alienation, particularly when the support provided by employers is deemed inadequate. / Syftet med denna uppsats är att undersöka butikssäljares upplevelser av arbetskrav, de förutsättningar som de tillhandahålls för att möta dessa krav, och de strategier som butikssäljarna själva använder för att hantera sin arbetssituation. Uppsatsen strävar efter att belysa de utmaningar som butikssäljare möter, särskilt när höga arbetskrav och kvantitativa mål dominerar över deras mänskliga behov och välbefinnande. Att arbeta som butikssäljare innebär bevisligen en ständig balansakt mellan att tillgodose kundernas individuella behov och önskemål samtidigt som arbetsgivarens krav och försäljningsmål ska upprätthållas, vilketför många butikssäljare kan innebära en utmaning. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativ metod och det teoretiska ramverk som använts är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell samt Arlie Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete, känsloregler samt yt- och djupagerande. Genom det empiriskt insamlade materialet tillsammans med det teoretiska ramverket framträdde tre centrala teman som utgjorde resultatet för undersökningen, vilka är följande: Den nya Taylorismen – kombination mellan emotionellt arbete och säljpress, Nivåer av förutsättningar – från kund till ledning, Att ta kontroll och motstå alienation, När organisationens stöd brister spelar kollegorna en avgörande roll. Resultatet visar således sammanfattningsvis en framträdande bild av hurbutikssäljares arbetsmiljö präglas av höga försäljningskrav, subtila förväntningar på emotionella investeringar i arbetet och bristande förutsättningar. För att hantera arbetskraven söker butikssäljarna stöd från kollegor och försöker själva skapa en arbetskultur som motstårindividualism och alienation, när de förutsättningar som arbetsgivarna tillhandahåller anses otillräckliga.

I en kontext där svenska elevers läsförståelse och motivation till läsning av böcker sjunker vill jag med den här studien undersöka huruvida fritidshemmen är en del av problemet med att barn och ungdomar läser allt mindre – eller en del av lösningen. Studien utgår från intervjuer med fritidshemspersonal och observationer av fritidshems inomhusmiljö. Materialet har sedan analyserats utifrån sociokulturella och miljöpsykologiska utgångspunkter. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att språklig utveckling skapas via interaktion mellan människor i en kulturell kontext samt att elevers handlingar och identitetsskapande även skapas utifrån de miljöer de vistas i. Övergripande kan man säga att min studie bekräftar en del av det som tidigare forskning har kommit fram till. Personalen på fritidshemmen arbetar inte så medvetet och strategiskt med läsning vilket troligtvis leder till ett oförändrat intresse för läsning hos eleverna. Elevernas lästradition hemma får således styra vilket gör att klyftor mellan socioekonomiska grupper generellt förstärks. Samtidigt visar min undersökning att mina respondenter är väl införstådda i både styrdokumenten och relevant forskning kring vikten av läsning. Orsaken till att de inte arbetar aktivt med att intressera elever för läsning har enligt dem att göra med miljömässiga faktorer som bland annat barngruppernas storlek och lokalernas utformning. / In a context where Swedish students reading comprehension and motivation for reading books are in decline this study examines whether after school centers are part of the problem - or a part of the solution. The study is based on interviews with recreation staff and observations of the after school centers environment. The material is then analyzed on the basis of socio-cultural and environmental psychological starting points. These theories are based on assumptions that language development is created through the interaction between people in a cultural context and that pupils identification process is also created from the environments they inhabit. Overall, one can say that this study confirms some of what previous research has concluded. The employees at the recreation centers is not working so consciously and strategically with reading which probably leads to an unchanged interest in reading among pupils. Pupils reading habits at home thus control who becomes most avid readers which generally strengthens the gap between socio-economic groups. This investigation shows that the respondents are well aware of both policy documents and relevant research on the importance of reading. The reason they do not work actively to interest students in reading, according to them has to do with environmental factors such as group sizes and problems with the layout of rooms.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågan som stått till grund för vår undersökning är: vad anser pedagoger vara viktiga förutsättningar i bemötande av barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på denna frågeställning har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Det skapade empiriska materialet som består av intervjuer med åtta pedagoger som har analyserats utifrån en fenomenologisk metodansats, i syfte att närma sig pedagogernas gemensamma upplevelser inom det valda ämnet. Resultatet framhåller vikten av att pedagogen bör se barnet och se behovet. För att detta skall vara möjligt krävs det att pedagogen har kompetens, är samarbetsvillig, ser till sitt förhållningssätt samt är lyhörd för barnets behov. Uppsatsen visar på att pedagoger i dagens förskola har resurser för att bemöta de barn som är i behov av särskilt stöd. Exempelvis genom handledning från specialpedagoger eller kompetensutveckling som förskolan erbjuder.