Personer som söker vård för psykisk ohälsa hänvisas antingen till primärvården eller psykiatrin, beroende på hur svåra de psykiska problemen bedöms vara. I de fall där personen däremot bedöms vara för sjuk för primärvården men för frisk för psykiatrin förekommer det ofta att dessa personer faller mellan stolarna och fastnar i ett mellanland av psykiska besvär och psykisk sjukdom. Därför var syftet med studien att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever förutsättningarna på vårdcentraler för att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i detta mellanlandsamt hur förutsättningarna eventuellt kan förändras för att förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna mellan primärvården och psykiatrin. I studien har en kvalitativ ansats antagits och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalysmetod, vilket sedan utgjorde studiens resultat. Resultatet påvisade att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever förutsättningar som begränsade, men att de ändå försöker förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna. Begränsningarna beror främst på bristande tillgång till resurser, otydliga riktlinjer och otillräckligt samarbete mellan primärvård och psykiatri, vilket även är de områden som upplevs behöver åtgärdas för att förutsättningarna ska förbättras. Slutsatsen för studien blev därmed att primärvårdens förutsättningar inte är tillräckliga.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka huruvida det finns skillnader i andelen insatser inom barnavården mellan de svenska kommunerna. Studiens fokus ligger på att analysera kommunernas strukturella förhållanden i förhållande till vilka åtgärder de vidtar i barnavårdsärenden. De empiriska uppgifterna för studien är främst sekundärdata som samlats in från Statistiska centralbyrån och från Socialstyrelsen. Frågeställningarna för studien är ”Skiljer sig kommunerna åt i andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall hur?” och "Om det skiljer sig åt mellan kommunerna, har kommunens strukturella förutsättningar en inverkan på andelen barnavårdsinsatser och i sådana fall på vilket sätt?”. Studiens inhämtade data visar att det finns skillnader i andelen insatser i barnavården mellan kommunerna. Vidare visar analyser av data att skillnaderna i andelen insatser är korrelerade, både negativt och positivt till kommunernas strukturella förhållanden. Resultaten visar också att de olika variabelgrupperna av strukturella förhållanden har olika förklaringar till variationen i de åtgärder som vidtagits. Demografi är den enskilt största förklaringen medan ekonomin visar sig vara den minsta mellan grupperna. Den största effekten som kommer av en variabel är kommunens invånares utbildningsnivå. Vidare visar studien på skillnaderna mellan de svenska kommunerna och belyser ojämlikheterna i det svenska välfärdssystemet. Detta trots sina många förordningar för att motverka detta och att vara allmänt känt för att vara i framkant av den universalistiska synpunkten. / The aim of this quantitative study is to examine whether there are differences in the quantity of actions taken in child protections services between the swedish municipalities. Moreover the focus of the study is to analyze the municipalities structural conditions in relation to what actions they take in child protection service cases. The empirical data for the study is primarily secondary data collected from the Swedish Central Bureau of Statistics and from the Swedish National Board of Health and Welfare. The questions at issue for the study are “Do the municipalities differ in the proportion of actions taken in child protection services and if so, how?” and “If it differs between the municipalities, do the municipalities’ structural conditions have an impact on the proportion of actions taken in child protection services and if so, in what way? The collected data shows that there are differences in the amount of actions taken in child protection service cases between the municipalities. Furthermore the analyses of that data demonstrates that the differences in the actions taken are correlated, both negatively and positively to the structural conditions of the municipalities. The findings also shows that the different variable groups of structural conditions have different explanatories of the variation in the actions taken. Demography is the single biggest explanatory while economy is shown to be the smallest between the groups. The greatest effect of a single variable is the education level of the municipality’s citizens. Further on the study exposes the differences between the Swedish municipalities and brings light to the inequalities in the Swedish welfare system. This despite its many regulations to decrees it and widely being known for being in the forefront of the universalistic viewpoint.

Att integrera individer i samhället är en förutsättning för befolkningens välbefinnande. Stadsdelsförvaltningarnas arbetar med att integrera ensamkommande barn och ungdomar i samhället bör därför uppmärksammas. Forskning kring integration av ensamkommande barn är ännu bristfällig, dock har studier visat att ensamkommande barn löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa än övriga samhällsgrupper. Denna studie undersöker hur medarbetarna i Rinkeby – Kista stadsdelsförvaltning upplever sitt arbete kring integration av ensamkommande barn och ungdomar i samhället. En kvalitativ metod tillämpades i studien där forskningsprocessen och innehållsanalysen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var totalt fem informanter som deltog från Rinkeby- Kista stadsdelsförvaltning. Studiens resultat visa att det var viktigt som medarbetare att ha förförståelse och kunskaper om olika kulturella bakgrunder för att bemöta olika behov som förekommer bland de ensamkommande barnen och ungdomarna. Samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och andra aktörer som psykiatrin (BUP), ungdomsmottagning, arbetsförmedlingen, familjehem etc. upplevdes positiva och ansågs bidra till en framgångsrik integration. Medarbetarna upplevde hinder och möjligheter med integrationen. Hinder som framkom var språksvårigheter, familjeåterföreningar och fördomar. Möjligheterna som ansågs stärka integrationen var goda relationer mellan medarbetarna och de ensamkommande barnen och ungdomarna, trygghet, delaktighet, stöd och gemenskap.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning. / Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.

I begin my essay with a story that illustrates how a preschool activity organized on a modular work can be perceived. I describe how the environment has been rebuilt and modified to accommodate one large group of children instead of two smaller groups as before. Management´s justification for the change is that it is carried out to give the children better conditions for their learning, but my understanding is that it also hampers preschool-teachers´ abilities to implement their assignment. I try to understand what benefits module work by examining what well-known researchers believe is important for children´s learning in environmental and preschool teacher´s importance. When I use what I have learned to analyze my story, my opinion is that the change of the preschool activity not have just a positive impact but also entails that preschool teachers find it difficult to be present and in interaction with the children as several well-known researchers notes is important for children´s learning. I discuss how a large and rich environment at the same time can be perceived as incalculable for teachers, which can result in not all of the children being paid attention to in the preschool activity. I also reflect on difficulties that can appear when the environment is not conductive to preschool teachers work with children in small groups. Despite the consequences my opinion is that large teams and module work is perceived as a current way for many preschools to change their activity for the better. My opinion is still that this form of organization is not considered from different perspectives, and I am therefore puzzled why such large changes which are not scientifically valid in its entirety, yet are implemented? The essay therefore concludes with thoughts about how power creates discourses, which are not always carried out for the individual best. Is there a purpose other than improving learning possibilities for children, behind the change process? / Jag inleder min essä med en berättelse som tydliggör hur en förskoleverksamhet som organiserats om till ett modularbete kan uppfattas. Jag beskriver hur miljön byggts om och anpassats för att rymma en stor barngrupp istället för två mindre som innan. Ledningens motivering till förändringen är att den genomförs för att ge barnen bättre förutsättningar för deras lärande, men min uppfattning är det även försvårar pedagogernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Jag försöker förstå vilka fördelar modularbetet för med sig genom att undersöka vad kända forskare anser är viktigt för barns lärande vad gäller miljö och pedagogernas betydelse. När jag sedan använder det jag lärt mig för att analysera min berättelse, är min uppfattning att verksamhetens förändring inte bara får positiva följder utan medför samtidigt att pedagogerna får svårt att vara närvarande och i samspel med barnen på det sätt flera kända forskare konstaterar är viktigt för barns lärande. Jag diskuterar hur en stor och rik miljö samtidigt kan uppfattas som oöverskådlig för pedagoger, vilket kan resultera i att alla barn inte blir uppmärksammade i verksamheten. Jag reflekterar också över svårigheter som kan uppstå när miljön inte främjar förskollärarnas arbete med barn i små grupper. Trots dessa konsekvenser är min uppfattning att storarbetslag och modularbete uppfattas vara ett aktuellt sätt för många förskolor att förändra verksamheten till det bättre. Jag upplever det ändå som att organisationsformen inte är ifrågasatt ur olika perspektiv och jag ställer mig därför frågande till varför så stora förändringar, som inte är vetenskapligt grundade i sin helhet, ändå genomförs. Essän avslutas därför med tankar kring hur makt skapar diskurser, som inte alltid genomförs för den enskilda individens bästa. Kan det föreligga ett annat syfte än förbättrade möjligheter för barns lärande bakom förändringsarbetet?

In Boma Ng’ombe in the Kilimanjaro Region in Tanzania lies an orphanage that is run by the organization KCJF. The orphanage is known as Kichijo and it is supported by the Swedish non-profit humanitarian organization I Aid Africa. Children’s rights have been given special attention in Tanzania over the last years, and the Social Welfare Department has drawn up guidelines concerning the management of orphanages. Today, the Kichijo does not fulfil these guidelines, and need new premises to do so. The situation would be improved by relocating the orphanage and erecting new buildings in a more fertile area. Such relocation would also be in line with the manageress’ wish of being self-supportive. Two suitable plots have become available in a village further up the slopes of Mount Kilimanjaro. One of the plots can hold orphanage buildings and one is intended for farming. To proceed with the relocation new premises that are in line with all regulations need to be planned. That planning is the purpose of the project that is described here. Regulations are imposed by the social welfare and by national building regulations. Further demands are given by the KCJF and I Aid Africa, and the plots themselves make up some restrictions. Major directing prerequisites have been the number of children at the orphanage and the demands regarding area, gender and age separation that are imposed by the social welfare department. Drawings and site plans can be seen in appendix A-01.1-01 to A-49.0-04. In the presented layout common and staff areas are gathered in a main building. Gender separation is accomplished by separate dormitories for boys and girls, with separate rooms for the different age groups. The buildings are adapted to the terrain to avoid increased work and costs. A suggested utilization of the farm plot can be seen in Figure 24 and in Appendix A-01.1-03. The farm has been given least attention, and only draft plans are presented. The drafts show facilities and disposition that fulfil the demands for the number of animals that the orphanage owns today. Both I Aid Africa and KCJF want the new premises to have a low environmental impact. Environmental considerations are taken by planning for ecological sanitation and investigating the possibilities of rainwater harvesting. To aid the client I Aid Africa in the further process, a chapter describing real estate transactions and construction processes is included. The main obstacle has been that the land intended for the orphanage buildings proved too small to hold buildings that fulfil all requirements. Therefore, the plans presented are based on the assumption that an adjacent plot can be bought. If that transaction cannot be carried through another alternative is to reduce the number of children. The suggested disposition can then easily be remade. The first steps towards relocating Kichijo have been taken.

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.     Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie. I den inledande litteraturstudien sammanställs allmän information avseende spårvägens utformning, anläggning, kostnader samt finansieringsmöjligheter. Den knyter även an till tidigare studier inom området för att tillvarata nyttiga erfarenheter. I fallstudien undersöks Västerås förutsättningar för spårvagnstrafik. Förutsättningarna används sedan till att upprätta ett systemförslag avseende ett stomlinjesystem för spårvagn med tillhörande drift- och investeringskostnader. I enkätstudien redogörs Västerås invånares inställning till ett hypotetiskt förslag om införande av spårvagnstrafik som en del av stadens kollektivtrafikssystem. Intervjustudien resulterade i att litteraturstudien kunde kompletteras med en i spårvagnsbranschen aktiv aktörs erfarenheter.   Vidare analyseras samtliga studier var för sig och sedan som en enhet. Slutligen presenteras våra egna slutsatser. / County and local traffic trade association Swedish Public Transport Association's goal by 2010 is to double the travel by public transport from 2006 years figures. Such a change will not happen by itself; a systematic effort will be required to create an attractive public transport. A more recent development of public transport is that several Swedish cities have more or less advanced plans to introduce trams.This thesis work aims to investigate the preconditions of a tram establishment in Västerås. The work is divided into literature study, case study, questionnaire survey and interview. The initial literature study summarizes general information regarding light rail design, construction, costs and financing options. The study also ties in with previous studies in the area to gain useful experience. The case study examines Västerås conditions for trams. The conditions are then used to establish a system proposal of a line system for tram with the associated operational and investment costs. The questionnaire study describes Västerås residents attitudes to a hypothetical proposal for the introduction of light rail transit as part of the city's public transport system.  The interview study resulted in the literature study being supplemented by experiences from an active actor within the tram industry. The thesis analyzes all of the studies individually and then as a unit. Finally, the authors’ own conclusions are presented.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.

<p>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.</p> / <p>Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5). Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen. Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are some patterns and connections between the teachers’ experiences of the conditions for children’s learning and age settings at preschool groups. The study is quantitative, and a web survey is used to collect the data from the teachers. The study includes all preschools in a municipality in Värmland, Sweden. 144 preschool teachers from 55 municipal preschool groups participated in the study. Following age settings are represented in the study: same-age preschool groups, groups with children between 1-3 years old, groups with children between 3-5 years old and groups with children between 1-5 years old. The study is based on interactionistic theories, which means that the preschool is examined from various interacting aspects and dimensions. Conditions for children’s learning are seen in the study in relation to preschool quality, which is a complex phenomenon constituted in the interaction between dimensions of structure, process, and outcome. The study focuses on age setting as a structural aspect of preschool quality and following aspects of process quality: organizing of the pedagogical environment, teachers’ approach to organizing of daily activities and teachers’ interplay with children.  The results of the study show that there are important differences between groups with different age settings regarding organizing of the pedagogical environment and interplay between teachers and children. However, these differences are rather ambiguous and can be explained by other aspects and factors such as group’size, children’s age, and pedagogical approach. Therefore, age setting as such is not the key to preschool quality but must be seen in relation to other aspects and dimensions.