Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap. / Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

This thesis investigates the factors that influence whether visitors to art exhibitions experience accessible introductory art labels or not. From the need of making art exhibitions and their communication available to more people of society the aim with this study is to increase awareness about the factors that influence accessibility and generate ideas about useful theory concerning accessible labels. By connecting theory concerning the purpose of art exhibitions, the social context of art exhibitions, orientation and disorientation and different views related to exhibition labels the author, by influence from the swedish Special pedagogy educational authority (Specialpedagogiska skolmyndigheten) accessibility model ”tillgänglighetsmodellen”, creates a accessibility model concerning the context of introductory art labels. The study gathered material from visitor interviews and observations from two different art exhibition institutions in Stockholm: Bonniers Konsthall and Spritmuseum, one art gallery and one cultural museum with an art exhibition feature. The analysis from the field work then formed the content of the accessibility model concerning the context of introductory art labels. As a background to the ideas behind the labels interviews where also performed with personnel in command of the communication concerning the labels. The results show that the visitors experience of accessible introductory art labels can be related to physical, social and pedagogical factors. Where the physical factors included reading situation, placing, lighting and soundscape. The social factors included other visitors, the willingness to ”do things right” and disorientation, confusion and uncertainty. The pedagogical factors included legibility, readability and well worth reading. The study also shows that the visitors pre-knowledge of art and habit of visiting art exhibitions could influence the visitors experience of accessibility. Where visitors without pre-knowledge about art history in the art gallery Bonniers Konsthall all found the texts non-accessible depending on a mix of physical, social and pedagogical factors. At the cultural museum Spritmuseum however visitors without pre-knowledge of art could find the text accessible. There a positive experience of the reading situation, including lightning and few other visitors, made visitors feel that the text where more accessible even when they experienced some difficulty with the accessibility related to pedagogical factors like text length. The study shows that the different factors of accessibility related to introductory art labels interacted and influenced the overall experience of text accessibility. This is a two years master's thesis in Museum and cultural heritage studies.

Abstract Syftet med studien är att bidra med kunskaper om sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om sfi-utbildningens förutsättningar för lärande i relation till sfi-elever med kort skolbakgrund. Frågeställningen som konkretiserar syftet fokuserar på sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om dessa förutsättningar generellt, uppfattningar om förutsättningar i den egna organisationen samt uppfattningar om vilka förutsättningar som borde prioriteras. Studien vägleddes av Hoy och Miskel (2013) organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system med perspektiven struktur, kultur, individ och politik. Genom ett snöbollsurval valdes två sfi-rektorer och tio sfi-lärare ut. Strukturerade individuella intervjuer genomfördes digitalt och analyserades. Likartade resultat framkom inom de två frågeställningarna. Resultatet visar att sfi-rektor anses kunna påverka sfi-organisationen och lärarbehörigheten. Förutsättningar för lärande påverkas vidare av samarbete mellan sfi-lärare, sfi-rektorers och sfi-lärares förståelse för sfi-elevers situation och språkliga kartläggningar. Resultatet visar även att sfi-lärares motivation och val av innehåll i undervisningen liksom intressekonflikter inom sfi-organisationer och samverkan mellan sfi-utbildning och praktikplatser framhålls som betydelsefulla förutsättningar. Resultatet visar även att prioriterade förutsättningar för lärande är tydligt ledarskap, specialpedagogisk kompetens och språkstöd, sfi-rektorers och sfi-lärarnas förståelse för sfi-elevernas situation, språklig kartläggning. Dessutom prioriteras fler yrkespraktiska språkinriktningar, att sfi-lärare och myndigheter relevanta för sfi-elever samverkan kring sfi-elevers psykiska hälsa samt att sfi-utbildningens status ökar. Nyckelord: sfi-rektorer, sfi-lärare, sfi-utbildning, sfi-elever, förutsättningar, organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.

Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

The aim of this study was to examine how teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions among students in preschool class and grades 1-6 are expressed in school as well as how differences in financial conditions affect the students’ social interactions. The ambition was to reach a greater understanding of how children are affected early on by living in poorer financial conditions than other children. The study was conducted through six qualitative, semi-structured interviews with teachers and leisure staff. Five themes were identified in the interviews: concrete examples of differences in financial conditions that are visible in school, difficulties in identifying and talking about financial difficulties, groups that are perceived as particularly vulnerable to financial difficulties, social groupings among children and shame. These themes as well as the theory of stigma by Erving Goffman were used to analyze the results. The results show that teachers and leisure staff see several signs that indicate differences in financial conditions among the students. The students can however be good at hiding their family’s financial situation which makes it difficult to identify financial difficulties among students. Some teachers and leisure staff described children of immigrant parents, children of single mothers and children of divorced parents as particularly vulnerable to financial difficulties. The results also show that teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions indirectly affect the students’ social interactions and groupings. The students are aware of their own and others' financial situation which can both divide and unite them.

Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt globalt problem som involverar länder världen över i att arbeta för att eliminera våldet. Socialarbetare tenderar att vara den professionella kontakt som våldsutsatta kvinnor vänder sig till för att få hjälp och stöd i deras problematiska livssituation. Arbetet med våldsutsatta kvinnor visar sig i tidigare forskning påverka socialarbetaren känslomässigt då mötet med dessa kvinnor ofta visar sig innefatta återberättelser av traumatiska upplevelser. Syftet med denna studie är att, genom en kartläggande litteraturstudie med internationell forskning publicerad mellan åren 2007–2021, undersöka och bredda kunskapsfältet gällande hur det dagliga arbetet med våldsutsatta kvinnor påverkar socialarbetare. Genom en tematisk innehållsanalys visar studiens resultat på att socialarbetare som arbetar med våldsutsatta kvinnor påverkas på flera sätt. Resultatet innefattar en påverkan i form av både psykologiska konsekvenser genom bland annat sekundär traumatisering och i den privata sfären då deras parrelationer och uppfattad världsbild också påverkas. Studiens resultat antyder även att arbetsrelaterade förutsättningar i form av socialt stöd och organisatoriskt ansvar påverkar konsekvensernas omfattning och därmed socialarbetares välbefinnande.  Utifrån indirekt exponering och psykologisk empowerment, vilket avser studiens teoretiska referensramar, förs en diskussion av studiens resultat utefter den tematiska innehållsanalysen. Diskussionen visar på hur indirekt exponering bidrar till en förståelse av de identifierade konsekvenserna som socialarbetare påverkas av i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Vidare redogör författarna för hur psykologisk empowerment bidrar till en förståelse för hur arbetsrelaterade förutsättningarna påverkar konsekvensernas omfattning. Studiens slutsats är att en omfattande utsatthet för socialarbetare kan identifieras, vilket ses som problematiskt då det äventyrar ett hållbart arbete med kvinnor som utsatts för våld i nära relation.

Självreglerat lärande (SRL) har visat sig vara en användbar strategi för både idrottslig inlärning och utveckling. Vilka miljömässiga förutsättningar idrottaren ges kan både främja och hämma denna utveckling, vilket få studier undersökt i en idrottslig kontext. Studiens syfte var därav att undersöka grad av SRL inom individuell idrott utifrån self-efficacy, könsidentitet och miljömässiga förutsättningar. Miljömässiga förutsättningar innefattade ledarskapsbeteenden som främjar både motivation, enligt Self-determination theory (SDT), och självreglerat lärande. Urvalet bestod av individuella idrottare, 16–60 år, som har en tränare (N = 251). Dessa tävlade inom 28 olika individuella idrotter och identifierade sig som kvinnor (n = 144), män (n = 106) och annat (n = 1). Frågeställningarna besvarades med hjälp av självskattningsformulären Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) och Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Resultat från multipla och hierarkiska regressionsanalyser indikerade att self-efficacy hade ett positivt samband med utfallsmåtten planering, övervakning och reflektion, men inte ansträngning. Könsidentitet verkade inte moderera denna effekt. Vad gäller miljömässiga förutsättningar bidrog främst tränares förmåga att skapa möjligheter för SRL till idrottares självreglering. Samtidigt visades att idrottarnas grad av SRL påverkades av tränarens närvaro; ju mer närvarande tränare desto lägre grad av självregleringsstrategier uppvisar idrottarna. Slutsatsen blir därmed att idrottare verkar behöva ha en tilltro till sin förmåga samt befinna sig i en miljö med möjligheter för SRL, för att engagera sig i sin idrottsliga utveckling på ett fördelaktigt sätt. Detta samband verkar även påverkas av tränarens fysiska närvaro. Framtida studier kan med fördel vidare undersöka påverkan av de miljömässiga förutsättningarna på grad av SRL, samt om det skiljer sig åt beroende på idrott. / Self-Regulated Learning (SRL) has proven to be a useful strategy for athletes' learning and development. What conditions are given to athletes from their surrounding environment can both promote and inhibit these processes of learning and development. However, few studies have examined this relationship in a sports context. Thus, the present study aimed to investigate Self-Regulated Learning in individual sports based on self-efficacy, gender and environmental conditions. The environmental conditions were defined as leadership behaviors that promote motivation, according to Self-Determination Theory (SDT), and Self-Regulated Learning. The sample consisted of individual athletes, ranging from 16-60 years, with a coach (N = 251). The athletes competed in 28 different individual sports and identified themselves as women (n = 144), men (n = 106) and other (n = 1). The participants answered the self-report questionnaires Self-Regulated Learning in Sport Practice (SRL-SP), Self-Regulated Environment (SRE) and Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C). Using multiple and hierarchical regression analyses, this study provided support that self-efficacy positively influenced the outcome measures planning, monitoring, and reflection, but not effort. Gender did not appear to moderate this relationship. The environmental conditions associated with SRL was mainly the coaches' ability to create opportunities for SRL. Additionally, athletes' SRL were negatively influenced by how often the coach was present. The conclusion is that athletes, to beneficially engage in their own development, need to have a belief in their own ability and also be in an environment that enhances opportunities for SRL. However, this relationship is influenced by the coach's presence at practice. Future studies can further examine the relationship between the environmental conditions and SRL, and if the results may differ depending on sport.

Förskollärares ansvar är att leda undervisningen i riktning mot målområdena i förskolans läroplan, under genomförandet och vid planeringen av undervisningen (Skolverket 2018). Studiens intention är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar tillsammans om sina didaktiska möjligheter som handlar om att reflektera och utveckla den undervisning som sker. Detta framkommer som väsentligt då Palla och Vallberg Roth (2020) redogör för att forskning behöver klargöra hur undervisningen under ledning av förskollärare kan bedrivas. Undervisning diskuteras inte i arbetslaget och förskollärarens ansvar för undervisningen reflekteras inte över. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats genom en fokusgruppmetod. I analysprocessen kommer en didaktisk grund utgöra det teoretiska antagandet genom Palla och Vallberg Roths (2020) tre didaktiska nivåer: aktionsnivån, tankenivå 1 och tankenivå 2 som integreras med de tre didaktiska komponenterna utövning, förhållningssätt och kunskap. Resultatet visar att förskollärare ser att de har både ett yttersta undervisningsansvar och att arbetslaget har ett delat ansvar för undervisningen. Förskollärare behöver ta en ledarroll som påverkas av förskollärares kunskaper, erfarenheter och personlighetsdrag. I förskollärarnas olika stämmor synliggjordes motstridigheter som visar hur möjligheter blir till utmaningar inom undervisningsansvaret och för ledarrollen i arbetslaget. Slutsatsen som utmynnas är att undervisning förutsätter ett välfungerande arbetslag, som resulterar i ett nytt begrepp, det önskvärda ledarskapet.

Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.