Syftet med studien är att genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger bidra med kunskap om pedagogers upplevelser gällande genomförandet av utomhuspedagogik, i de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4–6. Studien är särskilt ämnat att studera utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och betydelsen av förutsättningarna utifrån pedagogers erfarenheter. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod och har utgått från semistrukturerade intervjuer där fem verksamma pedagoger med erfarenheter av utomhuspedagogik har deltagit. Intervjuerna har undersökts och sedan bearbetats utifrån en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt och handlar om att skapa ett lärande i autentiska situationer genom upplevelse och reflektion. Resultatet visar att utomhuspedagogik kommer med många fördelar i de naturorienterande ämnena, dock krävs det fler konkreta tips på hur pedagoger kan genomföra en undervisning utomhus för att det ska användas mer frekvent än vad det gör i undervisningen i dagsläget. De huvudsakliga utmaningarna studien lyfter är brist på tillgänglig närmiljö, hitta struktur utomhus samt tid och resurser. Dock med rätt förutsättningar beskriver pedagogerna hur utmaningarna går att överbryggas. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till varandra och tidigare forskning, kopplat till de teoretiska utgångspunkterna och avslutas med studiens relevans och framtida forskning. / The aim of the study is to contribute knowledge with teachers ́ experiences regarding the implementation of outdoor education, in the natural science subjects in grades 4-6 of primary school. In particular, the study aims to delve into and explore the possibilities, challenges, and significant prerequisites of outdoor education based on teachers ́ experiences. The study is based on a qualitative research method and utilizes semi-structured interviews, in which five practicing teachers with experience in outdoor education have participated. The interviews have been examined and then analyzed through a qualitative thematic content analysis. Outdoor education is an approach that involves creating a learning environment in authentic situations through experience and reflection. The findings indicate that outdoor education offers numerous advantages in the natural science subjects; however, it requires more specific guidance on how teachers can incorporate outdoor teaching methods to be utilized more frequently in current instructional practices. The main challenges identified in the study are the lack of an accessible local environment, establishing structure outdoors, and the constraints of time and resources. Nevertheless, the teachers describe how these challenges can be overcome with the right conditions. Finally, the study discusses the results in relation to each other and previous research, linked to the theoretical framework, and concludes with the relevance of the study and suggestions for future research.

Idag pågår en omfattande omställning till förnyelsebara energikällor för att minska negativa effekter orsakade av växthusgaser. Sverige har som mål att vara fossilfritt 2045. Biojetbränsle, jetbränsle framställt från biomassa, är det enda rimliga förnyelsebara alternativet för flyget meddagens teknik. Sverige har goda tillgångar till potentiellt råmaterial för framställning av biojetbränsle från skogsbruket. Fem certifierade framställningsmetoder kartlades och analyserades genom litteraturstudier och intervjuer med experter inom såväl flyg som bränsle för att fastställa deras lämplighet för svensk biojetbränsleproduktion. Förutsättningar, möjligheter, utmaningar och drivkrafter kopplade till framställning av biojetbränsle identifierades. Framställningsmetoderna analyserades med hjälp aven Pugh-matris där framställningsmetoderna jämfördes mot varandra utifrån faktorer som bedömdes relevanta. Analysen indikerade att framställningsmetoderna Alcohol to Jet och Fischer-Tropsch var bäst lämpade för svenska förhållanden, mycket tack vare möjligheten att användaskogsråvara som råmaterial. Certifieringsprocesser och certifierade bränslen identifierades. Nya biojetbränslen måste genomgå en rigorös certifieringsprocess och uppfylla hårda krav för att kunna certifieras enligt standarden ASTM D7566. Certifieringsprocessen för biojetbränslen visade sig vara en internationellt gemensam process, som en koalition av motortillverkare, flygbolag, myndigheter med flera, beslutat skall vara standard för framtagandet av framtida biojetbränslen. Återstående arbete för att kvalificera försvarsmaktens flygplattformar för drift med biojetbränsle därav utreddes. Det konstaterades att tillverkarna av flygfarkoster och motorer avgör huruvida de är godkända för drift med biojetbränsle. Till följd av högre kostnader för framställning av jetbränsle från biomassa än från råolja är tydliga policys och långsiktiga styrmedel en grundläggande förutsättning för att framställning av biojetbränsle ska lyckas. Tillgång till tillräckliga mängder hållbart råmaterial samt effektiva försörjningskedjor är exempel på utmaningar. Möjligheterna för biojetbränsle visade sig exempelvis vara tillvaratagandet av skadad skog. / There is an ongoing, extensive move towards renewable energy sources in order to reduce negative effects caused by greenhouse gases. Sweden aims to be completely fossil free by 2045. Bio jet fuel, jet fuel produced from biomass, is the only plausible renewable alternative for aviation with today's technology. Sweden has a good supply of potential feedstock for production of bio jet fuel from its forest industry. Five certified production routes were charted and analysed through literature studies and interviews with experts from the aviation and fuel field. Prerequisites, opportunities, challenges and drivers associated with bio jet fuel production were identified. The production routes were analysed with the help of a Pugh-matrix, they were compared to each other by factors that were deemed relevant. The analysis indicated that the routes Alcohol to Jet and Fischer Tropsch were most suitable for Swedish conditions, in large part due to the possibility of using forest products as feedstock. Certification processes and certified bio jet fuel were identified. New bio jet fuels have go through arigouros certification process and meet high set standards in order to be certified by the standard ASTM D7566. The certification process for bio jet fuels turned out to be an internationally agreed upon process that a coalition of OEM (Original Equipment Manufactures), airlines, authorities etc. agreed upon to be the standard for certification of future bio jet fuel. Which steps are required to approve aircraft in Sweden's armed forces for use with bio jet fuel were investigated. It was found that it is up to the OEM to decide if an aircraft is approved to run on bio jet fuel. Due to higher costs associated with production of jet fuel from biomass than from crude oil, clear policies and long term legislation are fundamental for success. Access too sufficient sustainable feedstock and effective supply chains are example of challenges that need to be addressed. The possibility of using damaged forest that would otherwise go to waste is one opportunity with bio jet fuel production.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjechefer upplever sina förutsättningar att leda och fördela arbetet i offentlig organisation samt hur de upplever sitt stöd från HR. Vi såg ett gap kring det valda syftet och ville undersöka det vidare. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med sju första linjechefer. Organisationen är stor och belägen i Mellansverige. Efter att alla intervjuer genomförts sammanställdes och analyserades resultaten i förhållande till tidigare forskning och annan litteratur, för att se om den insamlade empirin överensstämde med det teoretiska ramverket. Det framkommer varierande svar från första linjecheferna, vissa upplever att de har goda förutsättningar i sin roll medan andra inte upplever det. Vid frågan om förväntningar på HR svarar vissa att de upplever bristande stöd och tycker att det finns en viss kompetensbrist, medan andra är nöjda med sitt stöd från HR och får svar snabbt med bra återkoppling. Det framgår även att relationen mellan HR och linjecheferna är betydelsefull, men att det finns önskan om ett mer närvarande HR stöd. I det stora hela upplever vi att första linjecheferna är generellt nöjda med deras arbetssituation idag, men att det finns förslag på förbättringar. / The purpose of this study is to investigate how first-line managers perceive their conditions to lead and distribute work in a public organization and how they perceive their support from HR. We saw a gap around the chosen purpose and wanted to investigate it further. The study was conducted using a qualitative method where interviews was carried out with seven first-line managers. The organization is large and located in central Sweden. After all interviews were completed, the results were compiled and analyzed in relation to previous research and other literature, to see if the collected empiricism was consistent with the theoretical framework. There are varying answers from the first-line managers, some feel that they have good conditions in their role, while others do not. When they were asked about expectations from HR, some responded that they experienced a lack of support and think there is a certain lack of competence, while others were satisfied with their support from HR and received answers quickly with good feedback. It also appears that the relationship between HR and the line managers is important, but there is a desire for more present HR support. Overall, we feel that the first-line managers are generally satisfied with their work situation today, but that there are suggestions for improvements.

En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.

Det framgår tydligt i skolans styrdokument, såväl i skollag som läroplaner, att skolan ska varalikvärdig för varje elev. Trots detta är likvärdigheten omdiskuterad, och skolväsendetkritiseras stort för att inte vara likvärdigt. Individualisering och anpassningar lyfts somviktiga aspekter när det kommer till likvärdig bedömning, vilket gör det desto mer komplextnär klassrummen karaktäriseras av mångfald. Syftet med studien är att undersökauppfattningar om likvärdig bedömning, såväl utmaningar som möjligheter. Studien ämnarföljaktligen att åskådliggöra hur bedömning kan anpassas till en mångfald av eleversolikheter gällande bakgrund, förutsättningar och behov. Detta från både ett elev- ochlärarperspektiv. Följande frågor behandlas: (1) “Vad har eleverna för uppfattningar om hur deblir bedömda?”, (2) “Vad gör bedömning likvärdigt enligt lärarna?” och (3) “Vad finns detför utmaningar med likvärdig bedömning enligt lärarna?”. För att undersöka dessa frågor såhar data samlats in genom å ena sidan kvalitativa intervjuer med 4 gymnasielärare. Å andrasidan genom enkäter utförda på 43 elevrespondenter, detta av både kvantitativ och kvalitativsort. Resultaten visar att eleverna i stor utsträckning anser att bedömningen är likvärdig ochatt den anpassas efter dem, men att vissa elever tycker att lärare borde individualisera i högregrad. Lärarna i studien diskuterar både möjligheter och utmaningar med likvärdig bedömningpå nationell-, skol- och klassrumsnivå. Fynden från empirin visar bland annat att lärare anseratt det behövs en nationell samsyn på likvärdighetsbegreppet, att anpassningar är ett gottexempel för att jobba mot likvärdighet, men att det behövs mer tid och resurser för attsäkerställa anpassningar. Resultaten diskuteras utifrån studiens teoretiska ram, PierreBourdieus teori om “habitus” och begreppet “bias”. Det man kan se är att elevernas habitusstyr hur de uppfattar och värderar den sociala kontexten, i detta fall undervisning ochbedömning. Elever upplever i hög grad att de blir bedömda rättvist och likvärdigt utifrånderas habitus. På klassrumsnivå framhåller flera lärare utmaningen med den subjektivabedömningen. Vidare hör detta i sin tur ihop med bias, där den subjektiva bedömningen utgörvissa förväntningar på vilken nivå elever ligger på. En av studiens slutsatser är att lärare ochelever uppfattar likvärdigheten i bedömningen olika, vad det beror på, föreslås som exempelpå vidare forskning.

Begreppet inkludering är inte något som lyfts ordagrant i läroplanen. Trots detta kan man förstå läroplanens formuleringar som att personalen i skolan ska utgå från ett förhållningssätt som syftar till att inkludera alla elever. Denna fallstudies syfte är att undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att genomföra en kvalitativ fallstudie på en skola med hjälp utav metoderna intervjuer och observationer har vi kunnat undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån detta helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet i vår studie innebär att vi undersökt olika professioners tankar, erfarenheter och upplevelser. Den tidigare forskning vi valt att använda oss utav är forskning som lyfter förutsättningar, relationer samt begreppet inkludering ur olika perspektiv. Forskningen bidrar bland annat med att belysa innebörden av det breda begreppet inkludering ur olika synvinklar. Genom det relationella- och det psykosociala perspektivet fick vi en möjlighet att genomföra en djupare analys utifrån våra frågeformuleringar. Tillsammans ger perspektiven ett brett synsätt på hur relationer, kommunikation och miljö påverkar elever i behov av stöd. Analysen av vårt resultat har visat en genomgående röd tråd av hur relationer spelar en viktig roll i arbetet med elever i behov av stöd. Den genomgående röda tråden har bestått av att olika professioner, på olika sätt betonat vikten av att bygga relationer med elever för att gynna en inkluderande verksamhet. Resultatet har även visat att fritidspersonalens förutsättningar påverkas av ledningens förståelse för fritids huvudsakliga uppdrag. I vår diskussion har delar av resultaten blivit bekräftade av den tidigare forskningen. Men det har även påvisats att det krävs en vidareutveckling utav personalens strukturer och arbetssätt på skolorganisationsnivå. / The concept of inclusion is not something that is raised verbatim in the curriculum. Despite this, the curriculum’s wording can be understood as meaning that the staff at the school should start from an approach that aims to include all students. The purpose of this case study is to research the leisure-time center’s work with students in need of support from a holistic perspective. By carrying out a qualitative case study at one school using the methods of interviews and observations, we have been able to examine the leisure-time center’s work with students in need of support from this holistic perspective. The holistic perspective in our research means that we researched the thoughts and experiences of different professionals. The previous research we have chosen to use are research that highlight the conditions, relationships and the concept of inclusion from different perspectives. Among other things, the research contributes by elucidating the meaning of the broad concept of inclusion from different points of view. Through the relational and psychosocial perspective, we were given an opportunity to carry out a deeper analysis based on our question formulations. Together, the perspectives provide a broad view of how relationships, communication and the environment impact students in need of support. The analysis of our results has shown a consistent red thread of how relations play an important role in working with students in need of support. The consistent red thread has consisted of different professions, in different ways, emphasizing the importance of building relationships with students in order to favor an inclusive activity. The results have also shown that the leisure staff’s conditions are affected by management’s understanding of leisure’s main mission. In our discussion, parts of the results have been confirmed by the previous research. But it has also been shown that a further development of the staff’s structures and working methods at the school organization level is required.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 & Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.

Sammanfattning:Introduktion: Vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning är merstillasittande, mindre fysiskt aktiva med ökade hälsorisker jämfört med övriga befolkningen.De har behov av personalens stöttning för att öka sin aktivitetsgrad och utföra fysiskaaktiviteter/träning men även vid andra hälsofrämjande insatser.Syfte: Att belysa fysioterapeuters erfarenheter av, strategier och förutsättningar för atterbjuda hälsofrämjande insatser för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning,som bor på LSS boende.Metod: Elva fysioterapeuter som arbetar med målgruppen har intervjuats via digitalavideomöten. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och tolv underkategorier.Temat ”Hälsofrämjande aktiviteter för vuxna personer med IF- ur ett fysioterapeutiskperspektiv- kommer med utmaningar på olika nivåer” grundar sig på de följandekategorierna: Organisatoriska förutsättningar sätter ramar, tillgång till stöd och anpassadträning bidrar till bättre hälsa, personalen är nyckeln till fysisk aktivitet och utarbetadestrategier motiverar hälsofrämjande arbete. Dessa kategorier handlar om attorganisationens utformning och personalresurser påverkar prioriteringen förhälsofrämjande insatser och medför att fysioterapeuterna upplever att de har en drivanderoll i arbetet. Målgruppen behöver tillgång till anpassad träning och anpassadeträningslokaler. Personalens engagemang, egna tränings vana och syn på hälsa är viktigtmen även utarbetade strategier för att motivera personal och målgruppen och att det finnsstrukturerade teammöten.Slutsats: Studiens resultat indikerar att hur långt fysioterapeuterna har kommit i dethälsofrämjande arbetet varierar mellan kommuner och att de har olika förutsättningar förvilka insatser som kan erbjudas. Det finns utmaningar för hälsofrämjande arbetet påindivid-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Det hälsofrämjande arbetet är dock mer iropet nu och det satsas mer på målgruppen, men många utmaningar kvarstår. / Abstract:Introduction: Adults with intellectual disabilities (ID) are more sedentary, less physicallyactive with increased health risks compared to the rest of the population. They are in needof support from the staff to be able to increase their level of activity and to perform physicalactivities/exercise or engage in other health promotion interventions.Aims: To highlight physiotherapists´ experiences of, strategies and conditions to offerhealth promotion efforts for adults´with intellectual disabilities, living at LSS residence.Methods: Eleven physiotherapists working with the target group have been interviewed,using digital video meetings.Results: The analyses resulted in one theme, four categories and twelve subcategories.The theme ”Health promotion activities for adults with ID- from a physiotherapeuticperspective- come with challenges on different levels” is grounded in the followingcategories: Organizational conditions set the framework, access to support and adaptedtrainging contributes to better health, the staff are the key to able fysical activity andestablished stategies motivates heath promontion activities. Theese categories meens thatorganizational conditions and staffresoures affects priorities for health promotion effortsand contributes to physiotherapists feelings that they have a driving role in the work. Thetarget group needs access to adapted training and adapted training facilities. The staff´scommitment, their own training habits and their own views of healh are important, evento have established strategies to motivate staff and the target group but also structuredteam meetings.Conclusion: The results of the study indicate that how far the physiotherapists have comein the health promotion work varies between municipalities and that they have differentconditions to witch efforts they can offer.There are challenges för health promotion work atthe individual, group , organizational and societal level. However healthpromotion work ismore popual now and there is more focus on the target group, but more challenges remain.