This study has as an objective to compare and evaluate the living conditions of two immigrant children residing in different places in Sweden. Given that immigrants often are looked upon as a social and physical vulnerable group in relation to disadvantageous socioeconomic conditions the children's lives were analyzed in relation to four public health objects. By using Runkeeper, GIS, Equipop data, time geographic material, telephone conversations and a web survey the children lives are analyzed within their activity spaces. The children formed their lives in different socioeconomic environments and adapted their lives after their conditions. The perspective on individual level can be put in contrast with studies based on society level. In relation to this the lives of these two children are observed as deviant because they showed a good health status in social and physical aspects. Some theories and hypothesis could be verified and some of these could be falsified. Keywords: Activity spaces, immigrant, socioeconomic conditions, health status.

Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.

Utvecklingen av yrkesofficersutbildningen, och de militära skolorna, är ständigt pågående för att möta Försvarsmaktens föränderliga behov. De senaste åren har förändringen skett i snabb takt och i stor omfattning. Utvecklingen av ett flerbefälssystem, en insatsorganisation med anställda soldater och akademiseringen av officersutbildningen har inte minst bidragit till denna utveckling och förändring. När många förändringar sker samtidigt kan det vara svårt att hålla ihop helheten och få alla delar att samspela för att uppnå en högre effekt. Vi har i denna studie studerat de nya yrkesofficerarnas arbetssituation, samt markstridsförbandens förutsättningar för att ge de nya kollegorna en gynnsam start på sin karriär. Vi har valt ett arbetsgivarperspektiv för vår studie, då vi uppfattar att det perspektivet saknas, i ett annars ganska välstuderat område. Vår förhoppning är att studien kan bidra i det fortsatta utvecklingsarbetet med Försvarsmaktens organisation, arbetsmetoder och styrdokument. Vår övergripande slutsats är att rådande omständigheter, huvudsakligen personalbristen, gör det mycket svårt för förband och chefer att följa Försvarsmaktens inriktande styrdokument och tillgodose de nya yrkesofficerarnas fortsatta behov av handledning och kompetensutveckling. / The development of the military educational system, and the military schools, is constantly ongoing to meet the changing needs of the Swedish Armed Forces. In recent years, the change has taken place at a rapid pace and to a large extent. A new rank system with officers and NCO’s has been launched, a new organization with employed soldiers have been implemented and the introduction of officers with a bachelor’s degree in military science have all contributed in a really big way to this development and change. When many changes occur at the same time, it can be difficult to keep the whole together and have all parts interact to achieve a higher effect. In this study we have studied the work situation of the new officers and NCOs, and the conditions, for the ground combat units, to give the new colleagues a favorable start to their career. We chose an employer perspective for our study, since that was the perspective we saw was missing, in this otherwise well studied area.  Our intention with the study is to be able to contribute in the continued development work within the Swedish Armed Forces organization and guiding documents. Our overall conclusion is that the prevailing circumstances, such as staff shortages, make it very difficult for the units and managers to follow the Swedish Armed Forces guiding documents and meet the new officers' and NCO’s continuing need for guidance and skills acquisition.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.

The permitting process is an integral part of the successful expansion of offshore wind and renewable energy in the European Union. Many permit process studies, to date, have focused on limited methods and criteria and have been a comparison of two countries. This thesis was written in collaboration with a steering group’s work on an updated marine synthesis report in the Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency’s joint research programme, Vindval. It compares the permitting process and its effectiveness in 4 EU countries (Germany, Denmark, Scotland, and Sweden) with special emphasis on the acoustic impacts of wind turbine construction. 6 Key criteria that determine the outcome of a successful permit application were analysed: a) permit process maps b) quantity of actors c) consultation times d) ecological and environmental impact e) “planning vs permitting” and e) handling of acoustic impacts on marine mammals. Sweden’s process was found to be the most cumbersome and ineffective among the 4 countries. Germany, Denmark, and Scotland have streamline processes, in part due to the successful employment of a ‘one-stop-shop’ mechanism. It is recommended that Sweden create a similar, singular, and centralized ‘one-stop-shop’ authority that has the power to dictate permitting processes. If the country is to meet its goal of 100% renewable energy by 2040, permitting policy should include: flexible permitting for rapidly changing technology, endorsement of continuous dialog between authorities, a limit on consultation time, the removal or amendment of municipal vetoes, and have clear demarcation of worthwhile explorable zones reserved for offshore wind.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.

To survive in today’s highly competitive and fast changing environment large corporations continuously have to develop themselves and their value offering. As a way to manage this, many have established innovation departments to deal with the company’s offerings. Despite this, it is challenging to generate impact from new business initiatives with several uncertainties stemming from the phase where the initiatives are being scaled, referred to in theory and practice as the scaling phase. The challenges within this phase has as well been noticed by Deloitte Sweden who have identified an increase in requested support within the space of scaling innovation. The scaling phase is considered the biggest obstacle for new business initiatives because of its unpredictability. It is hence identified as a troublesome and strategically challenging area in corporate innovation in need for further investigation. The aim of this thesis was consequently to research and unveil the underlying difficulties causing the scaling to fall short and success factors that can prevent it. Practical industry insights and experiences have been gathered through semi-structured qualitative interviews with seven large corporations. All seven companies were interviewed individually on two separate occasions and the results from the first round of interviews constructed two research questions that guided the thesis; (1) What are the key principles that should be applied to create the best preconditions for large corporations throughout the scaling process? and (2) How can indicators be used throughout the scaling process to validate its progress? Results from both rounds of interviews were combined with the literature studies and together they indicated five difficulties and correlating success factors for large corporation scaling of new business initiatives. The difficulties and success factors were in turn divided into two prominent themes. The first theme includes the preparatory work in the process leading up to a decision of scaling, called; preconditions for scaling. The second theme covers how companies can validate the progress of the initiative during scaling, called; scaling progress validation. To intuitively communicate the difficulties, success factors, and corresponding recommendations they are presented as a framework: Corporate Innovation Scaling - Difficulties and Success Factors. The content of the framework aims to support the innovation departments throughout their innovation process and ultimately aid the scaling of new business initiatives. / För att överleva i dagens mycket konkurrensutsatta och snabbt föränderliga miljö måste stora företag ständigt utveckla sig själva och deras värdeerbjudande. Ett vanligt sätt att hantera detta är att etablera innovationsavdelningar med ansvar att hantera företagets innovativa erbjudanden. Trots detta är det utmanande att generera en inverkan från dessa nya affärsinitiativ där flera osäkerhetsfaktorer härrör från den fas där initiativen skalas, som i teori och praktik benämns som skalningsfasen. Utmaningarna inom denna fas har också uppmärksammats av Deloitte Sverige som har upplevt en ökad av efterfrågan av stöd inom ramen för skalning av innovation. Skalningsfasen anses vara det största hindret för nya affärsinitiativ på grund av dess oförutsägbarhet. Det identifieras därmed som ett besvärligt och strategiskt utmanande område inom företagsinnovation i behov av ytterligare efterforskning. Syftet med denna avhandling var följaktligen att undersöka och redogöra för de bakomliggande svårigheterna som orsakar att skalningen brister samt vilka framgångsfaktorer som kan förhindra att det sker. Praktiska branschinsikter och erfarenheter har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju stora företag. Samtliga sju företag intervjuades individuellt vid två separata tillfällen och resultaten från den första intervjuomgången konstruerade två forskningsfrågor som vägledde avhandlingen; (1) Vilka är de viktigaste principerna som bör tillämpas för att skapa de bästa förutsättningarna för stora företag genom hela skalningsprocessen? och (2) Hur kan indikatorer användas under hela skalningsprocessen för att validera dess framsteg? Resultaten från båda intervjuomgångarna kombinerades med litteraturstudierna och tillsammans indikerade de fem svårigheter och korrelerande framgångsfaktorer för stora företags skalning av nya affärsinitiativ. Svårigheterna och framgångsfaktorerna delades i sin tur upp i två framträdande teman. Det första temat inkluderar det förberedande arbetet i processen som leder fram till ett beslut om skalning, kallat; förutsättningar för skalning. Det andra temat täcker hur företag kan validera initiativets framsteg under skalning, kallat; validering av skalningsframsteg. För att intuitivt kommunicera svårigheterna, framgångsfaktorerna och motsvarande rekommendationerna presenteras de i form av ramverket: Corporate Innovation Scaling -Difficulties and Success Factors. Innehållet i ramverket syftar till att stödja ivinnovationsavdelningarna genom hela deras innovationsprocess och i slutändan hjälpa till att skala nya affärsinitiativ.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I