The aim of this study is to contribute with increased knowledge about how preschool teachers can promote children's influence and participation in physics teaching. To investigate this, a web survey was sent out to preschool teachers in a medium-sized municipality in Sweden. The study's data consists of the preschool teachers' responses which have been analyzed quantitatively but also qualitatively through a phenomenographic analysis model that seeks to make different perceptions visible. Our results show that preschool teachers need greater subject knowledge and more resources to succeed in this in practice. Increased knowledge in physics among preschool teachers may result in a bigger interest and a feeling of self confidence in physics teaching. Our conclusion is that the right prerequisites can promote children's participation and influence in physics education. These prerequisites concerns having enough staff, plenty of planning time and that staff must be offered continuous competence development and collegial learning in order to be prepared to teach physics based on children's interests. The results also show a point of view where influence is something that is created together with the children and is not expressed as something the preschool teachers should offer, it already exists. The preschool teachers automatically need to pay attention to the children's thoughts and questions. When this is done, it may lead to commonly elected learning objects. By listening to the children's thoughts and ideas and putting the teaching at a manageable level, preschool teachers can create the conditions for all children's participation. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare kan främja barnens delaktighet och inflytande i undervisning med fysik som uttalat innehåll. En webbenkät skickades ut till förskollärare i en medelstor kommun i Sverige. Studiens empiri består av förskollärarnas svar som analyserats kvantitativt men även kvalitativt genom en fenomenografisk analysmodell som strävar efter att synliggöra olika uppfattningar. Vårt resultat visar att det behövs större ämneskunskaper hos förskollärare och mer resurser för att lyckas med detta i praktiken. Ökade ämneskunskaper hos förskollärarna kan i sin tur leda till ett större intresse och en upplevelse av trygghet i fysikundervisning. Vår slutsats är att rätt förutsättningar kan främja barnens delaktighet och inflytande i fysikundervisning. Dessa förutsättningar handlar om att ha tillräckligt med personal på plats, gott om planeringstid och att personal måste erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande för att hålla sig pålästa och vara förberedda för att bedriva undervisning som utgår från barnen. Resultatet visar även ett förhållningssätt där inflytande är något som skapas tillsammans med barnen och inte uttrycks som något förskolläraren ska erbjuda, det existerar redan. Här behöver förskollärare per automatik ta fasta på barnens funderingar och frågor. När detta görs leder det till gemensamt valda lärandeobjekt. Genom att lyssna in barnens tankar och idéer och lägga undervisningen på en hanterbar nivå så kan förskollärare skapa förutsättningar för alla barns deltagande.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnrättsperspektivet beaktas inom arbetet på försörjningsstöd, samt hur organisatoriska förutsättningar påverkar i vilken mån barns rättigheter tas i beaktande vid handläggningen av försörjningsstöd. Resultatet visar att handlingsutrymmet påverkar i vilken utsträckning barnrättsperspektivet tas i beaktandet i handläggningsprocessen. Socialsekreterarna beskriver också att kunskap om lagstiftning är förutsättning för att kunna beakta ett barnrättsperspektiv inom försörjningsstöd. Vidare visar även resultatet att det är gemensamt för socialsekreterarna att de anser att det är vårdnadshavarna som har det huvudsakliga ansvaret att tillgodose barnets grundläggande behov. Slutligen indikerar resultatet även att det finns brister när det kommer till att följa organisatoriska riktlinjer till följd av hög arbetsbelastning och utmanande arbetsuppgifter / This study aims to examine social workers experiences about the child rights perspective in the processing of social assistance. The study also aims to examine how organizational guidelines affect how the child rights perspective is taken into account in the processing of social assistance. The result shows that social workers, in the role as street level bureaucrats, are affected by their discretion to what extent the child rights perspective is taken into account. Social workers also describe that knowledge about legislation is a condition for being able to take the child rights perspective into account. The results show that social workers emphasize that the caregivers have the main responsibility to fulfill their children's needs. In conclusion, the results indicate that social workers, who work with social assistance, experience that there is a limited discretion when it comes to child rights perspective in the processing of social assistance. The result also indicates that there are deficiencies when it comes to following the organizational guidelines due to high workload and resource demanding work tasks

Enbart en liten del av forskningen berör kunskapsdelning i syfte att möta kompetensförsörjningsutmaningar utifrån en förändrad demografi, till följd av en åldrande befolkning. Således har denna kvalitativa studie syftat till att bidra med kunskap om hur en organisation, genom kunskapsdelning, kan ta vara på äldre medarbetares kunskap. För att besvara studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med anställda inom en statlig organisation. Studiens titel belyser utmaningar för äldre medarbetare att dela kunskap och förmågor som förvärvats genom tidigare erfarenheter. Med inslag från empirisk fenomenologi, ett abduktivt tillvägagångssätt, tematisk analys samt inspiration från Ipes (2003) förutsättningar för kunskapsdelning, synliggjordes ytterligare en förutsättning för äldre medarbetare att dela kunskap; kartläggning av erfarenheter. Genom att kartlägga tidigare erfarenheter kan äldre medarbetares kunskap synliggöras, vilket kan bidra till upplevelsen av att deras kunskap tas vara på inom organisation. / Only a small part of the research concerns knowledge sharing to meet skills supply challenges based on a changing demographic, because of an aging population. Thus, this qualitative study has aimed to contribute with knowledge about how an organization, through knowledge sharing, can seize older employees’ knowledge. To answer the purpose of this study, seven semi-structured interviews were conducted with employees within state owned organization. The title of this study highlights challenges for older employees to share knowledge and abilities acquired through previous experiences. With influence of empirical phenomenology, an abductive approach, thematic analysis and inspiration from Ipe’s (2003) presuppositions for knowledge sharing, another presupposition for older employees to share knowledge was made visible, mapping of experiences. By mapping experiences, older employees’ knowledge can be made visible, which can contribute to the experience that their knowledge is being seized within the organization.

Syftet med uppsatsen var att undersöka enhetschefers arbetssituation och vilka förutsättningar enhetschefer inom hemtjänst upplever sig ha för att utföra ett tillitsbaserat ledarskap. Fokus har legat på möjligheter och hinder vilket framgår av frågeställningarna. För att besvara frågeställningarna har sex enhetschefer inom hemtjänst intervjuats. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats enligt tematisk metod. Tidigare forskning om tillitsbaserat ledarskap och chefers organisatoriska förutsättningar har legat som grund både vid insamlandet av empiri och vid analys och diskussion av resultatet. Resultatet har indikerat att enhetschefer arbetar under organisatoriska förhållanden som försvårar ett tillitsbaserat ledarskap enligt de definitioner om tillitsbaserat ledarskap som framkommit i tidigare forskning. Dessa förhållanden omfattar bland annat begränsat handlingsutrymme, detaljstyrning och stora arbetsgrupper. Vidare visade resultaten även att enhetscheferna strävar efter att arbeta med tillit gentemot sina medarbetare. Samtidigt som många verksamheter har en ambition att arbeta med tillitsbaserat ledarskap, är hemtjänsten fortsatt starkt influerad av New Public Managements principer, vilket försvårar implementeringen av ett tillitsbaserat ledarskap.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

Samhället står inför stora utmaningar, där fler blir äldre och färre vill utbilda sig inom vård- och omsorg. Vårdärenden blir alltmer komplexa, vilket verksamheter behöver möta med rätt kompetens. Kommuner och regioner behöver skapa nya arbetssätt i syfte att behålla sina anställda samt arbeta med kompetensförsörjning inom sina verksamheter.  För att kunna lyckas med detta uppdrag krävs det vissa förutsättningar, som exempelvis chefer som kan bedriva ett hållbart ledarskap inom sina verksamheter.  En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom äldreomsorgen genomfördes i syfte att belysa vilka utmaningar och förutsättningar som finns för första linjens chefer verksamma på särskilt boende för äldre personer. Empiriska data resulterade i två kategorier: Ledarskapets dimensioner och Organisatoriska utmaningar, vidare identifierades åtta tillhörande underkategorier: Kompetens och ledarskapsstrategi, Förändring och utveckling, Uppdrag och ansvar, Medarbetarskap, Stödfunktioner, Ledningssystem, Politisk anpassning och Omgivningsfaktorer. Resultatet visar på flera utmaningar inom verksamheten men också förutsättningar som är framträdande för ett hållbart ledarskap inom vård och omsorg.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning