481 |
Inkluderande förskola : En enkätstudie om förskollärares arbete med inkludering av barn med speciella behovOlsson, Ronya, Thuresson, Ida January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar för att skapa en inkluderande miljö som är till för alla barn men också där speciellt barn med speciella behov uppmärksammas och inkluderas i den pedagogiska verksamheten. För att få svar på syftet har vi utgått från tre frågeställningar som är följande: ”Hur tolkar förskollärarna begreppet inkludering?”, ”Vilka förutsättningar har betydelse i arbetet med inkludering av barn med speciella behov?” och ”Vilka fungerande metoder har förskollärare för att inkludera barn med speciella behov i den pedagogiska verksamheteten?”. Studien är baserad på en enkät i två undersökningsgrupper med totalt 60 förskollärare, 45 i grupp 1 och 15 i grupp 2. Resultatet visade på att det finns många metoder som fungerar men det finns även många hinder i arbetet med inkludering så som personalbrist och bristande kunskap och många förskollärare upplever att de inte har rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett inkluderingsarbete. Resultatet visar dock också på att majoriteten av förskollärarna tolkar inkludering på samma sätt att det ska vara en förskola för alla barn men de har inte förutsättningarna för att nå dit. Slutsatsen av studien är att förskollärare behöver bättre förutsättningar för att kunna genomföra ett lyckat inkluderingsarbete.
|
482 |
Upplevelser av att främja en hållbar arbetsmiljö : Att verka som chef på en vårdcentral / Experiences of promoting a sustainable work environment : To be the manager of a health care centerVesterlund-Rundgren, Eva-Marie, Öberg, Ida January 2020 (has links)
Vårdcentraler är en grundpelare i dagens vård, med privata och regiondrivna aktörer. Det är chefens ansvar att främja hälsa hos medarbetare och befolkning och samtidigt balansera den egna hållbarheten. Hur påverkar dagens krav och utmaningar arbetet som chef på vårdcentralen? Då kunskapen om detta är bristfällig fanns ett behov av att söka en djupare förståelse för chefernas upplevelser i vårdcentralens kontext. Syftet med studien var att undersöka vårdcentralchefers upplevelse av att främja en hållbar arbetsmiljö. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer av chefer, med emellan tre till 30 års erfarenhet, inom Region Stockholm och Region Västra Götaland. Samtliga informanter hade grundprofessionen sjuksköterska. För att tolka intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Analysen resulterade i 13 underkategorier som sammanställdes i fem huvudkategorier: krav, främja delaktighet, utveckling, stöd och balans. Resultatet visade dedikerade chefer som kunde uppleva sig ensamma i sitt ansvar med komplexa krav. Genom ett närvarande och stödjande ledarskap önskade de skapa en hållbar arbetsmiljö. Stor vikt hade lagts på att bygga välfungerande team. Flera av informanterna hade tagit över vårdcentraler i en tid av transformation. Utmaningarna utgjordes av krav från ledning, medarbetare och medborgare. Hållbarheten var i sin tur samhörighet och samspel i arbetsgruppen, förmågan att ta och ge stöd samt rimliga ekonomiska förutsättningar. Resultatet av denna studie kan ge en ökad förståelse för hur chefens vardag på vårdcentralen ter sig och vilka utmaningar hen ställs inför. Att bygga bort upplevelsen av gränslöshet i chefsrollen skulle vara av stort värde. / Health centers are a cornerstone of today's health care, with private and regionally run actors. It is the manager's responsibility to promote the health of employees and the population while balancing their own sustainability. The results of this study can give an increased understanding of how the manager's everyday life at the health center is and what challenges they face. How do today's demands and challenges affect the work of the health center? Since the knowledge of this is lacking, there was a need to seek a deeper understanding of the managers' experiences in the health center's context. The aim of the study was to investigate the experience of health center managers in promoting a sustainable working environment. In total, seven semi-structured interviews were conducted by managers, with between three to 30 years of experience, within Region Stockholm and Region Västra Götaland. All informants had the basic profession nurse. To interpret the interviews, a content analysis was carried out. The analysis resulted in 13 subcategories compiled into five main categories: requirements, promoting participation, development, support and balance. The results showed dedicated managers who could feel alone in their responsibilities with complex requirements. Through present and supportive leadership, they wanted to create a sustainable working environment. Great emphasis had been placed on building well-functioning teams. Several of the informants had taken over health centers at a time of transformation. The challenges were demands from management, employees and citizens. Sustainability, in turn, was the affinity and interaction of the working group, the ability to take and provide support and reasonable financial conditions. Building away the experience of limitlessness in the managerial role would be of great value.
|
483 |
Samförståelse i distribuerade IT–projekt : En kvalitativ fallstudie om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade teamZetterberg, Amalia, Loman, Emelie January 2020 (has links)
Ifrågavarande kvalitativa fallstudie bidrar med kunskap om faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Denna undersökning syftar till att utveckla ett empiriskt bidrag inom kontexten distribuerade IT–projekt. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda vid det multinationella telekommunikationsbolaget Ericsson, vilket bedriver många av sina IT–projekt i distribuerade team. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av det kvalitativa data-analysverktyget MAXQDA. I dataanalysen identifierades två nivåer av faktorer som påverkar samförståelse, vilka definierades som förutsättningar och givna faktorer. Fortsättningsvis har de identifierade faktorerna analyserats genom en jämförelse med tidigare forskning. En av många diskussioner grundar sig i huruvida de identifierade förutsättningarna bör tolkas som ett resultat av graden av etablerad samförståelse i ett distribuerat team, eller om de snarare bör tolkas som lämpliga egenskaper för att kunna uppnå samförståelse i ett distribuerat team. Andra diskussioner innefattar vikten av en stark företagskultur kombinerat med ett starkt förtroende för företagskulturen, samt framtidsvyer för distribuerade IT–projekt. Avslutningsvis kunde följande förutsättningar konstateras: bygga relationer, fysiska träffar, tydlighet och målsättning samt följande givna faktorer konstateras: erfarenheter, kultur, språk, företagskultur och teknik.
|
484 |
Ett inkluderande fritidshem : En kvalitativ studie om organisatoriskt och pedagogiskt ansvarigas uppfattningar kring fritidshemmets inkluderingsuppdragDinc, Bawer, Madani, Mohamed January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo. / The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.
|
485 |
Möjligheter och utmaningar: Fritidslärares vardag med digitala verktyg / Possibilities and challenges: Leisure-time teachers day to day work with digital toolsHjerpe, Frida, Thorell, Moa January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete meddigitala verktyg i fritidshemmet. Studien har ett multimodalt perspektiv på lärande, föratt förtydliga hur digitala verktyg kan fungera som verktyg i undervisningen. Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag för att lyfta fram fritidsläraresförhållningssätt och förutsättningar i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen harskett genom en enkätstudie med majoriteten slutna frågor utöver en öppen fråga omrespondenternas upplevda utmaningar i arbetet med digitala verktyg. Enkäten lades uppi olika intressegrupper på Facebook med en gemensam nämnare gällandefritidspedagogik. Den insamlade empiriska data kategoriseras utefter studiensfrågeställningar för att kunna se samband mellan respondenternas upplevelser. Studiens resultat visade att förutsättningarna för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg såg olika ut på de olika fritidshemmen. Medan några respondenter menar att dehar en låg tillgång och sämre förutsättningar att arbeta med digitala verktyg, menarandra respondenter att deras fortsättningar för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg är betydligt bättre. Samtliga respondenter upplever att det finns utmaningar,även på de fritidshem där förhållningssättet och förutsättningar var goda. Studienpåvisar att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg, men att utmaningarna serolika ut.
|
486 |
”Alltså, det är mycket skolmiljö kring det” : En kvalitativ studie om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet / ”So, There Is a Whole Lot of School Environment around It” : A Qualitative Study on the Swedish Leisure Teachers’ Conditions to Influence the Design of the Physical Indoor Environment in the Leisure CentersBygren, Nathalie, Dahlberg, Kajsa January 2022 (has links)
Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.
|
487 |
"Det ser bra ut på pappret, men funkar inte i praktiken" : En kvalitativ studie om samverkan kring barn och unga med NPF / “It looks good on paper but doesn’t work in practice” : A qualitative study on collaboration concerning children and young people with neurodevelopmental disordersJakobsson, Emmy, Karlsson, Frida January 2022 (has links)
Diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att barn och unga med NPF löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa och utsatthet i samhället. Barn och unga med NPF har ofta komplexa behov och för att de ska få den vård och stöd som de är i behov av kan därför insatser behövas från flera olika håll genom samverkan där främst skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården ska vara delaktiga. Dock visar sig stora brister och svårigheter i samverkan mellan dessa aktörer från flera håll vilket resulterar i att dessa barn samt deras familjer riskerar att falla mellan stolarna och inte få sina behov tillgodosedda. Syftet med den här studien har därmed varit att undersöka vilka förutsättningar som anses viktiga för samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin gällande barn och unga med NPF samt hur dessa förutsättningar anses hindras inom respektive organisation. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med skolkuratorer, socialsekreterare och kurator samt psykolog på barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet har analyserats utifrån Danermarks samverkansteori, ett teoretiskt ramverk för olika grader av integration samt nyinstitutionell teori. Resultatet visar att samverkan kring barn och unga med NPF är en viktig faktor för att kunna erbjuda rätt hjälp och stöd. Studiens resultat visar även att samverkan är ett komplext arbetssätt som ofta hindras av otydlig arbetsfördelning och bristande kommunikation. För att samverkan ska fungera krävs det att den efterfrågas och möjliggörs från ledningsnivåer samt att organisatoriska förhållanden tillåter det. En annan viktig förutsättning är att professionellas synsätt, dels om varandra men också kring barn och unga med NPF, synliggörs. Vidare fann studien att föräldrars roll samt diagnosens roll har betydelse för att samverkan kring barn och unga med NPF ska fungera. / The diagnosis of neurodevelopmental disorders has increased in recent years among children and young people. Research shows furthermore that children and young people with neurodevelopmental disorders are at high risk of suffering from mental illness and vulnerability in society. These children and young people often have complex needs and therefore require interventions from several different organizations such as schools, social services and the child and youth psychiatry. To meet these complex needs and in order to provide these people with the best support it is important that schools, social services and the child and youth psychiatry unite and cooperate. However there are major problems and trouble in cooperation between these organizations. This results in many children and young people with neurodevelopmental disorders and their families not getting the help they need. The main aim of this thesis is therefore to investigate conditions and barriers for collaboration between professionals in schools, social services and the child and youth psychiatry in Sweden for the benefit of children and young people with neurodevelopmental disorders. A qualitative method with semi structured interviews has been used to interview school counselors, social secretaries and counselors within the child and youth psychiatry. To analyze the material we used Danermarks collaboration theory and a theoretical framework for different degrees of integration and neo-institutionalist theory. Consensus was reached in this study that collaboration between these organizations is an important factor in being able to offer adequate support and help to children and young people with neurodevelopmental disorders. The result demonstrates that factors enabling collaboration are based on commitment of management levels, good communication and that organizational conditions allow it. Furthermore, the study found that the role of parents and the role of diagnosis are important for collaboration around children and young people with neurodevelopmental disorders to work.
|
488 |
"Of course my classroom is almost overcrowded" : En kvalitativ studie om läs- och skrivsvårigheter i Tanzania med fokus på regionerna Kagera och Dar es Salaam / "Of course my classroom is almost overcwroded" : A qualitative study about reading and writing difficulties in Tanzania with focus on the regions Kagera and Dar es SalaamGustafsson, Daniella, Wallinder, Linnea January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.
|
489 |
Teknikämnets förutsättningar i de lägre åldrarna : Från tekniklärarens perspektiv / The conditions of the technology subject in the younger ages : From the technology teacher´s perspectiveHögberg Tagner, Alexandra, Simonsson, Emma January 2021 (has links)
The purpose of this study is to increase knowledge about how technology teachers in grades 1-3 perceive their own teaching in the subject technology linked to conditions such as education, time frame, teaching materials, materials and equipment. The study was conducted with the help of qualitative interviews in which eight active and educated technology teachers in grades 1-3 participated. The interviews examined the teachers' individual views on the technology subjectaround the deficits that the Swedish Schools Inspectorate report from 2014 highlights. Furthermore, it was investigated how the teachers' attitudes are affected by the mentioned conditions and whether there were more factors that they considered influenced their teaching in the subject of technology. The analysis of the interviews was inspired by a phenomenography inspired model where the teachers' statements were analyzed and linked to previous research. The results of the survey show that the teacher's competence in the subject of technology is not decisive for whether the teacher feels safe and competent in teaching. The security and competence are rather clarified in how much education the teacher has in technology. It emerged that the conditions of the technology subject are affected by the economy, parts such as materials, equipment and further education are given lower priority financially by both teachers and school management. Conclusions drawn in this study are that technology teaching and teachers' attitudes are largely influenced by how the subject is prioritized by the schoolmanagement. If the subject is not prioritized more by teachers and school leaders, the subject will not be more visible than it already is.
|
490 |
Förutsättningar för att bli godkänd på revisorsexamen : ett byråperspektiv / Prerequisites for passing the audit exam : an audit firm's perspectiveKindberg, Tove, Laursen, Sara January 2021 (has links)
Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.
|
Page generated in 0.0838 seconds