This study aims to investigate the following two questions: What reasons are crucial for the difference between attitude and behavior when it comes to younger consumers' choices regarding recycling? How do individuals relate to the discrepancy and how do they handle it? Previous research has shown that attitudes and behaviors do not align with each other in various environmental aspects. Among these, studies on recycling have shown that younger consumers tend to consciously choose not to recycle certain packaging for various reasons. Additionally, it has been found that the interest in the environment is stronger among the younger generation, while more frequent recycling increases with age, indicating an attitude-behavior gap even in recycling. To understand the crucial reasons for the existence of the difference between attitude and behavior when it comes to the choice to recycle, eight interviews have been conducted with both men and women aged 25-35. They have been asked about their experiences regarding recycling. The theories used to understand their attitudes and behaviors have been Goffman's theory of presentation, impression management, and embarrassment, Sykes & Matza's theory of neutralization techniques, and finally Hardin's theory of the tragedy of the commons. The results of the study have shown that the environment is considered important, but where behavior does not align with their attitudes. The gap is handled and justified among other things, through compensation and minimization. The results also show that recycling should be easy, convenient, and have enough space, as this affects one's choices in recycling.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskolepedagoger beskriver sina förutsättningar att identifiera och agera i situationer där barn misstänks fara illa. Att lyfta pedagogers uppfattningar och erfarenheter av deras förutsättningar att hantera situationer där barn misstänks fara illa är centralt i och med att förskolan spelar en viktig roll i att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Med anmälningsplikten (SFS 2001:453) som utgångspunkt är det grundläggande att pedagoger känner sig förberedda och rustade med de rätta förutsättningarna för att kunna identifiera och agera kring barn som misstänks fara illa. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, där fokus ligger på att förstå hur människor uppfattar världen genom att studera deras levda erfarenheter. I föreliggande studie lyfts förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet förutsättningar i förskolans verksamhet. Metoden i studien utgår från både kvantitativa och kvalitativa aspekter för att ge en helhetsbild av ämnet. För datainsamling används en webbaserad enkät som består av öppna och slutna frågor. I resultatet framkommer att en majoritet av pedagogerna uppger att de fått tillräcklig information för att identifiera barn som misstänks fara illa, men en betydande andel av pedagogerna upplever att de endast delvis eller inte alls har fått denna nödvändiga information. Resultatet lyfter även fram förutsättningar som pedagogerna beskriver som viktiga för att kunna hantera svåra situationer där barn misstänks fara illa, vilka bland annat är kontinuerlig kompetensutveckling, tid att dokumentera misstankar och samtala med kollegor samt rutiner och handlingsplaner för att agera effektivt och säkert. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of howpreschool educators describe their prerequisties for identifying and acting insituations where children are suspected of being harmed. Highlightingeducators' perceptions and experiences of their prerequisties to handlesituations where children are suspected of being harmed is crucial, aspreschools play an important role in reporting suspicions of childendangerment to social services. Given the mandatory reporting requirement(SFS 2001:453), it is essential that educators feel prepared and equipped withthe necessary conditions to identify and act upon such suspicions. This studyadopts a phenomenological approach, focusing on understanding howindividuals perceive the world through their lived experiences. The studyemphasizes preschool educators' perceptions and experiences regarding thephenomenon of prerequisites in preschool operations. The methodologyincorporates both quantitative and qualitative aspects to provide acomprehensive view of the subject. Data collection is carried out using aweb-based survey comprising both open-ended and closed-ended questions.The results indicate that the majority of educators report having receivedsufficient information to identify children suspected of being harmed, but asignificant proportion of educators feel they have only partially or not at allreceived this essential information. The findings also highlight the conditionsthat educators describe as important for managing challenging situationswhere children are suspected of being harmed, including continuousprofessional development, time to document suspicions and discuss withcolleagues, and established routines and action plans to act effectively andsafely.

Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren. Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever! / The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects. In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher. The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school! We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).

<p>Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.</p><p>I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren.</p><p>Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever!</p> / <p>The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects.</p><p>In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher.</p><p>The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school!</p><p>We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).</p>

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality. What sets out be a guarantee in the upper level lower secondary schools official documents, that every student are concerned by the goals of the school, really don’t apply to all students. Equality is withheld, politicians have put forward, when every student gets at least the grade E. This stands against that the grade E as it is graded by the Swedish school department “Skolverket” and so by the teachers in local schools doesn’t reach to the goals outlined in the official documents. Equality as it is defined in earlier studies is partly confirmed by this study, partly redefined as it shows that equality in the education system don’t seem have anything to do with the opportunities or possibilities of the pupils in the school system.

Meritocracy is a much-debated concept in both academia and society in general. Previous studies mostly defined meritocracy in terms of talent and effort. However, even if there exists an academic acceptance of the complexity and the multitude of dimensions of meritocracy in general, little has been said about the cultural prerequisites of meritocracy. This shows a need to be explicit about exactly what is meant by the term ‘meritocracy’. This paper aims to share new light on prerequisites of meritocracy with the help of Pierre Bourdieu’s sociological studies of symbolic capital, with the backdrop understanding of Adam Smith’s theory on necessities. Furthermore, the study aims by adopting a reflexive approach of Bourdieu’s theories, to construct a new theoretical framework, set out to define the phenomena of meritocracy and its cultural prerequisites.

I skolan ställs höga krav på språklig förmåga hos barn och för barn med språkstörning kan det innebära svårigheter att klara skolans kunskapskrav. En språkstörning kan också leda till svårigheter med sociala relationer och socioemotionell problematik till följd av den nedsatta språkliga förmågan. För att barn med språkstörning ska klara skolgången är de ofta i behov av logopediska insatser, men trots detta avslutar majoriteten av regionerna i landet logopedisk vårdkontakt vid skolstart. Möjligheten att få logopediska insatser skiljer sig beroende på var i Sverige barnet bor. Tidigare studier visar att ansvarsfördelningen mellan skolan och hälso- och sjukvården skiljer sig över landet, vilket riskerar att leda till ojämlikheter i vilka språkliga insatser barn med språkstörning i skolåldern erbjuds. Syftet med studien är att undersöka hur logopeder inom hälso-och sjukvården upplever arbetet med barn med språkstörning i skolåldern för att bidra till en mer likvärdig utbildning och vård. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva logopeder, anställda inom fem olika regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultatet i studien visade att flera logopeder upplever en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och hälso- och sjukvård gällande uppdraget att tillgodose barnets behov av språkliga insatser. Logopederna upplever att arbetet med barn med språkstörning i skolåldern begränsas av resursbrister och personbundna egenskaper (exempelvis kunskap, intresse och erfarenheter) både i skolan och hälso- och sjukvården. I intervjuerna belyser logopederna vikten av att se barn med språkstörning från flera perspektiv och att ge fortsatta logopediska insatser också under skolåren för att minska risken för konsekvenser till följd av en språkstörning. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer för arbetet med barn med språkstörning lyfts som fördelaktigt. Slutligen konstaterades att en god samverkan mellan skolan, hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna upplevs vara betydelsefullt för att barn med språkstörning i skolåldern ska få en mer likvärdig utbildning och en mer jämlik vård. / School education puts great demands on a student's language ability, and for students with development language disorder (DLD) it might mean difficulties in achieving educational goals. Language difficulties might lead to socio-emotional problems and struggles with social relationships. Students with DLD are often in need of speech and language pathologists (SLP) efforts to achieve educational goals. However, in the majority of the regions in Sweden no further SLP contact is offered to children with DLD from when they start their schooleducation. The possibility of receiving speech and language interventions differs depending on where in Sweden the student resides. Previous studies show that the division of responsibilities between school and healthcare is unclear in Sweden which might lead to unequal care for children with DLD. This study aims to investigate SLPs working in healthcare and their experience of supporting school-aged children diagnosed with DLD. The study is based on semi-structured interviews conducted with eleven SLPs, employed in five different healthcare regions in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed with content analysis. The results showed that several SLPs in the healthcare systems experience an unclear division of responsibilities between school and healthcare regions regardingfulfilling the needs of the children with DLD. The SLPs experience challenges working with school-aged children with DLD, since the school and healthcare lack resources and due to different personal characteristics (for example knowledge, interests and experiences). The SLPs highlights the importance of a holistic perspective and to proceed with speech and language interventions to reduce the risk of consequences of the DLD diagnosis. Evidence-based guidelines are highlighted as a factor of success when working with children diagnosed with DLD. Finally, the study strengthens the understanding that well-functioning collaboration between school staff, health service and care givers is important for students diagnosed with DLD to obtain more equal education, care and support. / Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

This study aims to understand the importance of prerequisites for collaboration between public/political agencies with the help of literature about the concept of collaborative governance. The choice of using collaborative governance is based on the fact that the concept has not been applied to collaboration between the public/political actors before. This paper has the Swedish project Stop the shooting (Sluta skjut) as an example to understand the importance of prerequisites for collaboration between the Police, Probation Service, and Malmö municipality. With the help of this project, I will try to understand some of the promoting and hindering factors for collaboration in the studied project. To ascertain the prerequisites, I study will be interviewing representatives from the three mentioned actors.  To study the importance of prerequisites I used Ansell &amp; Gash's (2008) theory about starting conditions which includes three prerequisites that according to them can make or break any collaboration process. These prerequisites are power-resource balance, incentives for participation, and prehistory of collaboration. In addition, to examine how much these prerequisites mean for collaboration, I will also see if any prerequisites are of importance that Ansell &amp; Gash (2008) do not mention. The result of the study concludes that Ansell &amp; Gash's (2008) starting conditions are of big importance for a successful collaboration process and were of importance for deeming ‘Sluta skjut’ as a successful project. The conclusion of the study shows that there are two more important prerequisites in addition to Ansell &amp; Gash (2008) that all actors should aim to fulfill before collaborating, these are the time aspects regarding implementation and understanding of the different logics for each actor.

Bakgrund: Självmord är brett representerat över hela världen och berör många miljoner människor direkt eller indirekt. Psykiatriskt sjukdomstillstånd och andra sociala och biologiska tillstånd ligger som grund då en människa tar sitt liv. Omvårdnaden vid självmordsproblematik är central och sjuksköterskors inställning och den vårdrelation som finns mellan sjuksköterska och patient är viktig vid omvårdanden av självmordsnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskor inom psykiatrisk vård och självmordsnära patienter beskriva omvårdnad som kan vara betydelsefull samt svårigheter som kan föreligga. Metod: Litteraturstudie med 12 artiklar där kvalitativ, kvantitativ och mixad metod användes. Data analyserades med Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman; ”Förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig omvårdnad för självmordsnära patienter” och ”Sjuksköterskors känslor – En utmaning vid omvårdnaden av självmordspatienter”. Underteman för respektive huvudteman beskriver ”Observation och säkerhet”, ”Bedömning”, ”Teamarbete”, ”Kommunikation”, ”Kunskap och stöd” samt ”Tid” och för huvudtema två ”Osäkerhet”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt: Empati – icke empati” samt ”Medkänsla och sjuksköterskans ingjutande av hopp hos patienten”. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Joyce Travelbees teoretiska utgångspunkt och belyser den unika människan och den mellanmänskliga relationen, hoppets betydelse för den lidande människan och hur vi förstår andras upplevelser genom tid och kommunikation. / Background: Suicide is widely represented all over the world and affects many millions of people directly or indirectly. Psychiatric disease states and other social and biological conditions lie as a basis when a person takes one’s life. Nursing in suicide problems is central and nurses' attitude and the care relationship between nurse and patient is important in nursing suicidal thinking patients. Aim: The purpose of the study was to describe nursing care that may be significant as well as difficulties that may exist from nurses in psychiatric care and suicidal patients. Method: Literature review with 12 articles using qualitative, quantitative and mixed methodology. Data was analyzed by Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result formed two main themes; "Prerequisites for proper care for suicidal patients" and "Nursing feelings – A challenge in nursing of suicide patients". Subtopics for the respective main themes describes "Observation and Security", "Assessment", "Teamwork", "Communication", "Knowledge and Support" and "Time" and for the main theme two "Uncertainty", "Nurse’s approach: Empathy - Empathy" and "Compassion and nurse’s initiation of hope for the patient". Discussions: The result is discussed based on Joyce Travelbee's theoretical theory and highlighting the unique human and interpersonal relationship, the significance of the hope for the suffering person, and how we understand the experiences of others through time and communication.

I denna studie har småföretagares upplevelse och förutsättningar att utöva ledarskap, inom åkeri- och maskinentreprenadbranschen undersökts. Detta med hjälp av frågeställningar som berörde ledaren, ledarskapet och organisatoriska förutsättningar. Studien har skett med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer där företagsledare inom ovan nämnda bransch intervjuats. Bakgrund till att studera småföretag var för att dessa är viktiga för Sveriges utveckling och näringsliv, där        förutsättningar för småföretag att expandera och vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden är viktigt för att stärka landets ekonomi. Framgångsfaktorn för att möjliggöra konkurrenskraft och utveckling anses vara ledarskap. Eftersom ledarskap i småföretag uppstår ofta genom ägande och där småföretagare ofta kännetecknas av att vara entreprenörer med kompetenser som att starta eget företag, och ledare kännetecknas av kompetenser att motivera andra att följa är det inte självklart att småföretagaren har kompetens eller motivation att lyckas med båda delarna. Ytterligare är åkeri- och maskinentreprenadbranschen viktiga för att hålla Sverige rullande och utveckla infrastrukturen. Studiens resultat visade att ledare besitter och/eller har förståelse för de personliga egenskaper och färdigheter som krävs för att leda men på grund av hinder inte kan agera i enlighet med dessa. Hinder i form av organisatoriska förutsättningar som hög arbetsbelastning, oförutsägbarhet, personal- och kompetensbrist, brister i kommunikation samt bristande stöd. Studien bekräftar tidigare forskning att det är av värde att bli medveten om sitt ledarskap och hur det påverkat personalen och organisationens målsättning.