This paper aims to investigate whether or not it is possible to identify users who are about change provider of service with machine learning. It is believed that the Consumer Decision Journey is a better model than traditional funnel models when it comes to depicting the processes which consumers go through, leading up to a purchase. Analytical and operational Customer Relationship Management are presented as possible fields where such implementations can be useful. Based on previous studies, Random Forest and XGBoost were chosen as algorithms to be further evaluated because of its general high performance. The final results were produced by an iterative process which began with data processing followed by feature selection, training of model and testing the model. Literature review and unstructured and semi-structured interviews with the employer Growth Hackers Sthlm were also used as methods in a complementary fashion, with the purpose of gaining a wider perspective of the state-of-the-art of ML-implementations. The final results showed that Random Forest could identify the sought-after users (positive) while XGBoost was inferior to Random Forest in terms of distinguishing between positive and negative classes. An implementation of such model could support and benefit an organization’s customer acquisition operations. However, organizational prerequisites regarding the data infrastructure and the level of AI and machine learning integration in the organization’s culture are the most important ones and need to be considered before such implementations. / I det här arbetet undersöks huruvida det är möjligt att identifiera ett beteende bland användare som innebär att användaren snart ska byta tillhandahållare av tjänst med hjälp av maskininlärning. Målet är att kunna bidra till ett maskininlärningsverktyg i kundförvärvningssyfte, såsom analytical och operational Customer Relationship Management. Det sökta beteendet i rapporten utgår från modellen ”the Consumer Decision Journey”. I modellen beskrivs fyra faser där fas två innebär att konsumenten aktivt söker samt är mer mottaglig för information kring köpet. Genom tidigare studier och handledning av uppdragsgivare valdes algoritmerna RandomForest och XGBoost som huvudsakliga algoritmer som skulle testas. Resultaten producerades genom en iterativ process. Det första steget var att städa data. Därefter valdes parametrar och viktades. Sedan testades algoritmerna mot testdata och utvärderades. Detta gjordes i loopar tills förbättringar endast var marginella. De slutliga resultaten visade att framförallt Random Forest kunde identifiera ett beteende som innebär att en användare är i fas 2, medan XGBoost presterade sämre när det kom till att urskilja bland positiva och negativa användare. Dock fångade XGBoost fler positiva användare än vad Random Forest gjorde. I syfte att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för att implementera maskininlärning och AI gjordes litteraturstudier och uppdragsgivaren intervjuades kontinuerligt. De viktigaste förutsättningarna fastställdes till två kategorier, datainfrastruktur och hur väl AI och maskininlärning är integrerat i organisationens kultur.

The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer. The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool. It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life. We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching. The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.

Sustainable mobility has been identified as one of the main issues for the Stockholm region in its work to achieve more sustainable urban development. Previous research shows that planning for sustainable mobility is complex, since it involves many actors and a wide range of planning sectors. Moreover, planning practice is often associated with political, organisational and institutional challenges that together cause inertia. As a result, the concrete outcomes of planning frequently reinforce existing car-orientated transport structures, counteracting the ambition of sustainable mobility. This licentiate thesis examines the institutional conditions for more coherent and integrated planning for sustainable mobility in the Stockholm region. This was done by applying institutional capacity as an analytical framework for mapping the collective capacity among planning actors to work in accordance with the principles of sustainable mobility. The analysis shows that participating planning actors share a similar view on the importance of sustainable mobility, but inertias relating to concrete planning practice are visible. For example, it appears as though neither the planning actors nor actual planning projects are sufficiently well organised to enable cooperation between actors or integration of planning sectors or perspectives. Moreover, the methods and practices applied in planning have not been adequately modified to meet the new planning objectives. A lack of facilitating structures in terms of time and economic resources, and of formal planning guidelines, seem to hinder the shift in perspectives and practices required to realise the vision of sustainable mobility. Thus, although there has been a clear change in terms of objectives at the strategic level, the institutional conditions for planning have not evolved to the same extent. Consequently, planning for sustainable mobility is still not the simple, the common or the natural practice in the Stockholm region. / <p>QC 20161026</p> / Metoder och arbetssätt i stadsplanering för transportsnål stad

Sammanfattning Undersökningen tar sin utgångspunkt i och har syftet att illustrera hur skolans möte med elevers olika förutsättningar för lärande framträder i förhållande till tanken om inkludering i dagens svenska utbildningspolitik. I studien fokuseras ett utbildningspolitiskt dokument, en statlig utrednings slutbetänkande SOU 2021:11, samt utredningens direktiv. Detta val utifrån att lagtexter och policydokument är en möjlig väg att identifiera problemområden. Dessutom är SOU ett underlag inför kommande lagar. I studien används Bacchis (2009) kvalitativa metod "What's the problem represented to be?" (WPR) som grundar sig i kritisk diskursanalys. Det som framkommer i studiens resultat kan sammanfattas i två större huvudspår. Ett spår där utredningen på olika sätt omförhandlar innebörden i inkludering och introducerar ett nytt alternativt begrepp, inkluderande lärmiljöer. I det andra spåret framkommer två olika diskurser. Dessa diskurser förhåller sig på olika sätt till elevers olika förutsättningar för lärande, en skola för alla och inkludering. Diskurserna som i vissa delar kan sägas motsäga varandra ryms i samma utredning. Utifrån det visar studien att utredningen kommer med dubbla budskap vilket leder till att utredningen upplevs otydlig.

This study seeks to contribute to a deeper understanding of whether religion teachers, specifically teachers in Swedish year 7–9 and Gymnasium (Middle School and High School-equivalent), feel inhibited in their didactic development. In addition, this study seeks to provide an insight into how religion teachers define “teacher professionalism” on a theoretical level, as well as the attitude of religion teachers towards the implementation of new didactical methods and opportunities, exemplified by the concept of “wonder”. These purposes were achieved through the conducting of a series of qualitative semi-structured interviews with four teachers – two from year 7–9, two from Gymnasium. The content of these interviews, once thoroughly transcribed, was then categorised into “main themes” and “themes” using a hermeneutical perspective.The material was then hermeneutically analysed in relation to the established theoretical and prior research framework, which yielded the following results. Firstly, a majority of the interviewed religion teachers stated that they felt inhibited in their didactic development. In addition, the environmental circumstances described by the teachers as the cause for this inhibition were found to be of similar nature. This suggests that the cause of the inhibition lies within the school organisation itself, rather than the individual. Secondly, all of the interviewed religion teachers showed limited theoretical awareness of their teacher professionalism. Few of the teachers directly experienced their teacher professionalism as lacking in any specific aspect, however the analysis revealed themes within their answers that would imply the opposite. This would in turn suggest that the professionalism of the religion teachers might be under threat, due to teachers’ unawareness of it. Thirdly, all of the interviewed religion teachers showed interest and openness towards the concept of “wonder” and similar experience-basedlearning methods, seeing a purpose for it both in their lessons as well as the school itself. Furthermore, the religion teachers expressed ideas for religion education to expand towards a more personal and societal plane. The religion teachers found a practical approach as well as ethics, identity, and debates to be of higher interest and relevance for themselves and their students. The implications of this development are unclear however and might potentially lead to a further de-valuing of the acquiring of base facts and knowledge among Swedish students.

Organisationer satsar på ledarskapsutveckling och organisationer behöver förändras för att anpassa sig till omvärldens krav eller andra förändrade behov. Syftet med denna uppsats är att skapa mer kunskap om huruvida en satsning på ledarskapsutveckling i en statlig organisation kan bidra till att förändra ledarskapet i en organisation och att identifiera vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap. Uppsatsens tillvägagångssätt är en kvalitativ fallstudie med abduktiv och tolkande ansats och datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med 15 chefer i organisationen. Insamlade data har analyserats genom denna studies analysmodell som kombinerar ledarstilar med organisatoriska förutsättningar. Slutsatserna pekar övergripande på vikten av ledningens och medarbetarnas engagemang, kommunikation, dialog och delaktighet i samband med förändringar. Slutsatserna indikerar att en satsning på ledarskapsutveckling kan bidra till en förändring av ledarskapet bl.a. om utrymme skapas så att chefer kan arbeta aktivt med det egna ledarskapet. Slutsatserna visar också att ett utvecklat ledarskap kan vara svårare att tillämpa om det inte tillämpas av samtliga berörda i en organisation. Slutsatserna indikerar att tid, organisatorisk struktur eller otydlighet kan motverka en förändring av ledarskapet i organisationen. Avseende vilka organisatoriska förutsättningar som behöver vara på plats för att kunna åstadkomma en förändring av organisationens ledarskap visar slutsatserna att det bör skapas utrymme för tillit på alla nivåer i organisationen inklusive förtroende för organisationens olika professioner. Slutsatserna antyder att olika arbetssätt inom organisationen kan utmana organisationens vi-känsla. Slutsatserna antyder också att en organisations beslutsprocesser försvåras av otydlighet och osäkerhet men att detta kan motverkas av god kännedom om en organisations olika verksamheter. Vidare antyder slutsatserna att organisatorisk struktur har betydelse för ett transformativt ledarskap som är utvecklande och tillitsbaserat, men att det delvis går att tillämpa även om den organisatoriska strukturen begränsar. / Organisations invest in leadership development and organisations need to change to adapt to the demands of the outside world or other changing needs. The purpose of this essay is to create more knowledge about whether an investment in leadership development in a government organisation can contribute to changing the leadership in this organisation and to identify which organisational conditions need to be present to bring about a change in the organisation's leadership. The essay's approach is a qualitative case study with an abductive and interpretative approach and the data collection has consisted of semi-structured interviews with 15 managers within the organisation. The collected data has been analysed through a model which combines leadership styles with organisational conditions. The conclusions point generally to the importance of management's and employees' commitment, communication, dialogue, and participation in connection with changes. The conclusions indicate that an investment in leadership development can contribute to a change in leadership i.a. if space is created for managers to work actively with their own leadership. The conclusions also show that a developed leadership can be more difficult to apply if it is not applied by all concerned in an organisation. The conclusions indicates that time, organisational structure, or lack of clarity can counteract a change in leadership in the organisation. Regarding the organisational conditions which need to be present to be able to bring about a change in the organisation's leadership, the conclusions show that there should be room for trust at all levels in the organisation, including trust in the organisation's various professions. The conclusions suggest that differing ways of working within the organisation can challenge the organisation's sense of collective identity. The conclusions also suggest that an organisation's decision-making processes are made more difficult by ambiguity and uncertainty, but that this can be counteracted by a good knowledge of an organisation's various activities. Furthermore, the conclusions suggest that organisational structure is important for a transformative leadership that is developmental and trust-based, but that such a leadership can be partially applied even if the organisational structure is limiting.

Försäkringsmarknaden står inför förändringar, där digitalisering, kundbehov och konkurrenssituation är exempel på dessa förändringar. Dessa förändringar upplevs till viss del redan nu, men de spås påverka marknaden i stor utsträckning inom den närmsta tiden. Innovation blir ett verktyg för organisationer att använda sig av för att möta dessa förändringar. Forskning från 1900-talets början har definierat innovationsteorier som i stor utsträckning baserats på tillverkande industrier, där forskning gällande innovation inom tjänstesektorn är begränsad. Forskare brottas med begreppet innovation, där senare forskning visar på att innovationsarbete skiljer sig mellan organisationer, där organisationens unika karaktärsdrag påverkar förutsättningarna för innovationsarbete. Syftet med denna studie är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka medarbetares föreställningar om innovation samt synen på förutsättningarna för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att utifrån tidigare forskning diskutera hur bolaget kan organisera kring innovation. Studien är av kvalitativ karaktär och har tillämpat en tolkande ansats. Fallstudien som utförts baseras på den studerade organisationen och det empiriska materialet har samlats in genom 28 intervjuer med anställda utspridda över flera enheter och avdelningar i organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en empiristyrd tematisk analysmetod, där resultatet visar på att innovation är ett multi-dimensionellt begrepp som måste utvärderas utifrån organisationens egna förutsättningar för att kunna användas som verktyg att möta framtida förändringar. Föreställningar och förutsättningar för innovation i en organisation påverkar innovationsarbete både positivt och negativt, där slutsatsen dras att innovationsarbete i den studerade organisationen bland annat skulle gynnas av en uttalad strategi, en målsättning, ett syfte, anpassade processer, tillägnade resurser och kompetensutveckling. Det skulle öka möjligheterna för framgångsrikt innovationsarbete i den studerade organisationen. / The insurance industry undergoes a transformation, where digitalization, customer behavior and competition are examples of changes happening on the market. These changes are to some extent already happening, however they are expected to affect the market to a larger extent in the nearest future. Innovation becomes a tool for organizations to use in order to meet these changes. Previous research from the 20:th century has defined innovation theories mainly based on the manufacturing industry, where research regarding the service industry is limited. Researchers are struggling with the innovation concept, where later research indicate that innovation efforts differ among organizations where the unique characteristics of the organization studied affects the conditions for innovation. The purpose of this thesis is to investigate innovation efforts in service organizations by examining employee perceptions of innovation and further the conditions for innovation in an insurance company. The purpose is furthermore to discuss how the company can organize for innovation with regards to previous research. The thesis is performed as a qualitative study and has applied an interpretative approach. The case study that was performed is based on the studied organization and the empirical material has been collected through 28 interviews with employees scattered among the organization. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis, where the results show that innovation is a multi-dimensional concept which has to be evaluated from the studied organizations point of view in order for innovation to work as a tool to meet future challenges. Perceptions of and conditions for innovation in an organization affects innovation both positively and negatively, where the conclusion is drawn that innovation efforts in the studied organization are favored by a pronounced strategy, an objective, a purpose, suitable processes, dedicated resources and competence development. This would increase the possibilities for successful innovation efforts in the studied organization.

Socialtjänsten är en kommunal verksamhet som har ansvar att tillhandhålla sociala tjänster för barn och unga. Barn- och ungdomspsykiatrin är en del av hälso- och sjukvården som är organiserad på regional nivå. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samverkan fungerar mellan BUP heldygnsvård och socialtjänsten när en ungdom är inskriven inom heldygnsvården. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med professionella inom både BUP:s heldygnsvård och socialtjänsten. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide där materialet analyserades utifrån tematisk analys. Med utgångspunkt från samverkansteori och gräsrotsbyråkrati kunde vi sedan fördjupa vår analys utifrån resultaten. Studien visar på att samverkan generellt sett är relativt god, där båda professionerna fokuserade på barnets bästa. Framgångsfaktorer inkluderar vilja till samarbete, kontinuerlig kommunikation och gemensamma möten. Hinder för samverkan inkluderar tidsbrist och brist på effektiva system för informationsöverföring. För att förbättra samverkan i framtiden efterlyser respondenterna bättre system för informationsöverföring och mer kontinuerliga möten. Tydligare riktlinjer och ökade resurser kan också underlätta samarbetet. Genom att BUP:s kuratorer ökar sin förståelse för socialtjänstens arbete och kommunicerar mer effektivt, kan en mer integrerad och effektiv vårdmodell utvecklas, vilket skulle gynna både ungdomar och deras familjer. / The social services are a municipal organization responsible for providing social services for children and young people. Child and Adolescent Psychiatry (BUP) is part of the healthcare system, organized at the regional level. The purpose of this thesis has been to investigate how collaboration functions between BUP inpatient care and social services when a young person is admitted to inpatient care. The study is based on eight qualitative interviews with professionals from both BUP inpatient care and social services. We used a semi-structured interview guide, and the material was analyzed using thematic analysis. Based on collaboration theory and street-level bureaucracy, we were able to deepen our analysis of the results. The study shows that collaboration is generally relatively good, with both professions focusing on the best interests of the child. Success factors include the willingness to cooperate, continuous communication, and joint meetings. Barriers to collaboration include time constraints and a lack of effective systems for information transfer. To improve collaboration in the future, respondents call for better systems for information transfer and more continuous meetings. Clearer guidelines and increased resources can also facilitate cooperation. By BUP counselors increasing their understanding of social services' work and communicating more effectively, a more integrated and efficient care model can be developed, which would benefit both young people and their families.

Mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry is central in reaching set up environmental goals on a national level and fighting climate change that results in economic, environmental and social disasters on a global scale. The efforts of mitigating greenhouse gas emissions from the Swedish industry have historically focused on investing in renewable technologies that have no emissions from production. However, to rapidly decrease emissions of greenhouse gases, such as carbon dioxide, could be done by sequestering the gas from point sources at the industry sites and thereafter transport it to geological formations on- and offshore in a process more commonly known as Carbon Capture and Storage. Even so, the Carbon Capture and Storage technology is relatively new and has not yet been implemented on an industrial scale in Sweden. The real potential of Carbon Capture and Storage in relation to helping the Swedish industry in reaching set up national and international environmental goals is therefore unknown. Here we show, via a literature review and performing interviews with stakeholders from the investigated field, that there is a big potential for Carbon Capture and Storage to mitigate carbon dioxide emissions from the Swedish industry and create negative emission rates by storing emissions originated from biogenic sources.   Our results demonstrate that there are regulatory, economic, environmental, and social measures that are needed to create a future market for Carbon Capture and Storage and trading with negative emissions. These include evaluating domestic storage sites, changing laws and regulations, and sharing knowledge between countries and companies to create a wider understanding of the technology. We anticipate that our study on the dynamics of a Carbon Capture and Storage market will help stakeholders to identify levers and restraints in the current market so that the transition towards net zero emissions will accelerate, especially when having the national 2045 net zero emission objective in mind. Nonetheless, there is a great need for research to understand such a market, and more specifically to create a consensus between stakeholders on a national and global level when creating it. / Att minska växthusgasutsläppen från den svenska industrin är centralt för att nå nationella och globala klimatmål och vidare bekämpa klimatförändringar som på en global skala resulterar i ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga katastrofer. Historiskt sett har åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser främst legat på satsningar inom förnybara tekniker där utsläppen från produktion är nästintill noll. Däremot behövs åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, såsom koldioxid, där detta kan göras genom att avskilja koldioxiden från industriernas punktkällor och sedan lagra gasen på land och till havs genom en process som är mer känd under namnet koldioxidavskiljning och lagring. Trots detta är koldioxidavskiljning och lagring en relativt ny teknik som inte har tillämpats på industriell skala i Sverige. Teknologins verkliga potential för att uppfylla nationella och globala klimatmål är därför outforskad. Studien visar, genom en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter inom forskningsområdet, att tekniken koldioxidavskiljning och lagring har stor potential när det kommer till att minska koldioxidutsläpp från den svenska industrin och även när det kommer till att skapa negativa emissioner av koldioxid genom lagring av biogen koldioxid.   Resultatet visar att det är regulatoriska, ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga åtgärder som är nödvändiga för att skapa en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring och handel med negativa utsläpp. Dessa innefattar utvärdering av inhemska lagringsplatser, ändring av lagar och regler samt att sprida och dela kunskap mellan länder och företag för att skapa en vidare förståelse av teknologin. Vi förutser att användningsområdet för studien av en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring kan hjälpa intressenter inom forskningsområdet att identifiera åtgärder som kan verka som hävarm och även hinder för en framtida utveckling mot nettonollutsläpp. Detta då de svenska miljökvalitetsmålen fastslår att nettonollutsläpp senast ska nås år 2045. Däremot behövs vidare studier för att förstå en framtida marknad för koldioxidavskiljning och lagring samt negativa emissioner, mer specifikt behövs konsensus mellan intressenter på en nationell och global nivå för att skapa en sådan marknad.

Det finns ett uttalat behov av nya innovativa vårdmodeller inom hälso- och sjukvården. Svensk vård står inför signifikanta utmaningar och karaktäriseras av brist på sjukvårdsplatser, eskalerande kostnader och minskat patientförtroende. Hospital at Home (HaH) erbjuder möjligheter till förbättrad tillgänglighet, kostnadseffektivitet och patienttillit inom vården, men dess implementering begränsas av bristande förståelse för rådande finansiella förutsättningar, otillräckliga regelverk och inadekvata ersättningsmodeller. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för de finansiella förutsättningar som påverkar implementeringen av innovativa vårdmodeller, såsom HaH, i komplexa decentraliserade sjukvårdssystem. Genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som utforskar hur befintliga ersättningsstrukturer påverkar införandet av innovativa vårdformer, syftar denna studie till att bidra till förbättrat strategiskt beslutsfattande för en framgångsrik implementering och effektiv integrering av HaH i den svenska vården. Studien har tillämpat en utforskande abduktiv ansats, vilken realiserats genom en mixad metod som kombinerar enkäter och fallstudier. Datainsamlingen genomfördes via enkäter distribuerade till Sveriges 21 regioner samt genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre svenska HaH-initiativ. Studien konstaterar att förberedelse och implementering av vårdinnovationer i decentraliserade system påverkas av flertalet både yttre och inre faktorer. Regelverk och direktiv, avtal samt extern budgetering och resursfördelning utgör grunden för hur vårdtjänster struktureras och finansieras. Dessa externa ramar är fundamentala i skapandet av en miljö som främjar vårdinnovation. Lokala variationer, vårdaktörer, verksamhetsformer och ersättningsmodeller spelar sedan en direkt roll i hur olika vårdmodeller utformas, finansieras och levereras i praktiken. Slutligen understryker studien behovet av en nationell definition av HaH och dess verksamhetsform, revidering av begränsande regelverk samt inkorporering av rörliga ersättningskomponenter till HaH-vårdutförare för att underlätta en storskalig implementering av HaH i Sverige. / There is a pressing need for innovative care delivery models within healthcare. Swedish healthcare faces formidable challenges including a shortage of hospital beds, escalating costs, and diminishing patient trust. Hospital at Home (HaH) presents an opportunity to enhance accessibility, cost-effectiveness, and patient trust within the healthcare system. However, its widespread adoption is impeded by a lack of understanding of current financial preconditions, insufficient regulations, and inadequate reimbursement models. This study seeks to enhance the understanding of financial preconditions influencing the implementation of innovative care models, such as HaH, within decentralized healthcare systems. Through the development of a theoretical framework that examines how current compensation structures impact the adoption of innovative care models, this study aims to inform strategic decision-making for the successful implementation and effective integration of HaH into Swedish healthcare. This thesis employs an exploratory abductive approach, utilizing a mixed-methods strategy that combines surveys and case studies. Data was collected through surveys distributed across all 21 Swedish regions, complemented by semi-structured interviews with representatives from three Swedish HaH initiatives. The study finds that the preparation and implementation of healthcare innovations in decentralized systems are significantly shaped by a range of external and internal factors. Regulatory frameworks, contractual agreements, and mechanisms for budgeting and resource distribution form the basis for how healthcare services are structured and financed. These external factors are fundamental in creating an environment that promotes healthcare innovation. Moreover, local variations, healthcare providers, operational forms, and reimbursement models directly influence how different care models are designed, financed, and delivered in practice. Finally, the study highlights the critical need for a national definition of HaH, the revision of restrictive regulations, and the integration of variable reimbursement components to facilitate widespread adoption of HaH across Sweden.