471 |
Att göra det jag hör : En observationsstudie om att lära sig på gehör / To performe what I perceive : A observational study about learning by earDavid, Mattsson January 2017 (has links)
Syftet med studien är att identifiera och beskriva tillvägagångssätt för att via gehör lära sig spela låtar ur en tradition baserad på västerländsk nutida musik och improvisationsmusik. Studiens frågeställningar handlar hur tillvägagångssätt designas och vilka semiotiska resurser som används för att lära sig en låt på gehör med fokus på ackord, melodi och solo samt hur transformationen från inspelad låt till eget spel sker. Den valda teoretiska utgångspunkten utgörs av ett designteoretiskt perspektiv på lärande och används för att analysera och synliggöra mitt lärande på gehör. För att dokumentera min egen gestaltande lärandeprocess använder jag videoinspelning och loggbok som metoder. Resultatdelen inleds med en beskrivning av min övergripande lärandeprocess. Sedan presenteras de semiotiska resurser jag har använt och hur de används. Dessa presenteras i teman som berör processen från inspelning till röst till spel, från inspelning direkt till spel, från inspelning till skrift till spel, från inspelning till spel via teknisk hjälp och till sist från inspelning till visuella bilder till spel. Slutligen knyter jag resultatet till tidigare forskning och litteratur genom att diskutera mitt lärande utifrån teman som berör förutsättningar för lärande på gehör, skapandet och användandet av minnen. / The purpose with this study is to identify and explain ways to learn tunes from a tradition of western contemporary music and improvisational music by ear. The questions in the study are about how ways are designed and what semiotic modes are used to learn a tune with a focus on chords, melody and solo and also how the transformation from recording to playing happens. The chosen theoretical point of departure is a design theoretic perspective on learning and is used to analyse and make the learning process by ear visible. To document my own formative learning process I used video recording and logbook as methods. The result begins with an overall explanation about my learning process. After that the semiotic modes I used is presented and how they where used. All this I presented in themes witch all has to do with the process from recording to voice play, from recording directly to play, from recording to writing to play, from recording to play with technical help and at last from recording to visual pictures to play. At the end, I connect the results to previous research and literature in a discussion with two themes on conditions for learning by ear and the making and using of memories.
|
472 |
Första linjens chefers erfarenheter och reflektioner kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor : en intervjustudieLiljekvist Södergren, Frida January 2017 (has links)
Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.
|
473 |
Socialt hållbart företagande : - En sociologisk studie om företags upplevda möjligheter och svårigheter till att arbeta med social hållbarhetParmlind, Caroline, Weinert, Johanna January 2017 (has links)
Denna kandidatuppsats syftar till att förklara och förstå hållbarhetsansvarigas upplevelser av företags möjligheter och svårigheter att arbeta med social hållbarhet, samt fånga deras upplevelser av motiverande av såväl företagsledning som medarbetare. Därtill vilka sociala förutsättningar de uppfattar behövs för att möjliggöra arbete med social hållbarhet. På grund av företags paradoxala strävan efter vinst och hållbarhet är detta fenomen viktigt att förstå utifrån en sociologisk vinkel. Studien är genomförd med ett kvalitativt angreppssätt där åtta respondenter från sju olika företag intervjuades. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier; Ahrne och Papakostas teori om tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar (2014) samt Asplunds teori om social responsivitet och abstrakt socialitet (1987). Studien visar att hållbarhetsansvariga upplever att det krävs engagemang från företagsledningen och en tydlig intern kommunikation för att skapa förutsättningar där ett arbete med social hållbarhet är möjligt. Studien visar också att sociala interaktioner bidrar till en känsla av stolthet och meningsfullhet och är det främsta redskapet för att bemöta negativa synsätt på arbete med hållbarhetsfrågor. Genom att arbeta med social hållbarhet kan företag påverka såväl marknaden som samhället i helhet till det positiva och därmed använda hållbarhetsarbetet som en konkurrensfördel. Näringslivet har en stor påverkan i utvecklandet av social hållbarhet, såväl globalt som lokalt, och därmed är företags samhällsansvar en viktig del i skapandet av en socialt hållbar framtid. / This candidate thesis aims at explaining and understanding sustainability managers experiences of their company’s opportunities and difficulties in working with social sustainability. As well as capturing their perceptions on motivating both company management and employees, and what social conditions are needed to enable work with social sustainability. Due to companies paradoxical pursuit of profit and sustainability it is important to understand this phenomenon from a sociological angle. This study is conducted with a qualitative approach in which eight respondents from seven different companies were interviewed. The result is analyzed by using two theories; Ahrne and Papakostas’ theory about inertia's mechanisms and the conditions of renewal (2014) and Asplund’s theory about social responsiveness and abstract sociality (1987). The result shows that sustainability managers experience a need of commitment from the management and a distinct internal communication in order to create conditions where work with social sustainability is made possible. The study shows that social interactions contribute to a sense of pride and meaningfulness and are the primary tool to counteract a negative view on working with sustainability issues. By working with social sustainability, companies can have a positive influence on both market and society and thus use sustainability efforts as a competitive advantage. Business has a major impact on the development of social sustainability, both globally and locally, corporate social responsibility is therefore an important part of creating a socially sustainable future.
|
474 |
”Jag tror ju att det mesta är vilja, vill du tillräckligt mycket då kan du alltid lära dig” : En kvalitativ studie om kunskapsdelningens förutsättningar i svensk tillverkningsindustriForsberg, Jennie, Bäckius, Sanna January 2020 (has links)
”Jag tror ju att det mesta är vilja, vill du tillräckligt mycket då kan du alltid lära dig” - En kvalitativ studie om kunskapsdelningens förutsättningar i svensk tillverkningsindustri. Vår kandidatuppsats syftar till att bidra med ökad kunskap och förståelse om vilka förutsättningar och hinder som påverkar kunskapsdelningsprocessen. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier och tidigare forskning gällande kunskap som begrepp, förutsättningar och faktorer som påverkar kunskapsdelning samt Knowledge Management. Den teoretiska referensramen har utvecklats och omarbetats under studiens gång baserat på det empiriska materialet likt det abduktiva förhållningssättet. Metoden för studien var av kvalitativ karaktär med semi-strukturerande intervjuer som insamlingsmetod, där sex (6) av elva (11) anställda från en avdelning i den undersökta verksamheten deltog. Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar, relationer samt organisationskulturen har påtaglig inverkan på möjligheterna att dela kunskap och i de fall förutsättningarna inte är gynnsamma hindras processen avsevärt. Studien visar på att kunskapsdelning tydligt påverkas av sociala faktorer kopplade till medarbetarnas relationer och att den interpersonella kontexten är av central betydelse. Vidare framkommer att avsaknad av Knowledge Management är ett tydligt hinder för kunskapsdelning vilket synliggör behovet av att kunskapsdelning leds genom ett aktivt Knowledge Management. / "I think most of it are will, if you want enough then you can always learn" - A qualitative study on the conditions of knowledge sharing in the Swedish manufacturing industry. Our bachelor's thesis aims to contribute with increased knowledge and understanding about the conditions and obstacles that affect the knowledge sharing process. The theoretical frame of reference of the study is based on theories and previous research regarding knowledge as a concepts, conditions and factors that influence knowledge sharing and Knowledge Management. The theoretical frame of reference has been developed and revised during the study based on the empirical material similar to the abductive approach. The method of the study was of a qualitative nature with semi-structured interviews as a method of data-collection in which six (6) out of eleven (11) respondents from a department in the studied organization participated. The results of the study show that organizational conditions, relationships, and organizational culture have a strong impact on the ability to share knowledge and in cases where the conditions are not favorable, the process is significantly hindered. The study shows that knowledge sharing is strongly influenced by social factors linked to employees' relationships and that the interpersonal context is of central importance. Furthermore, it emerges that the absence of Knowledge Management is a clear barrier to knowledge sharing, which highlights the need for knowledge sharing to be led through active Knowledge Management.
|
475 |
"Utan stöd hade jag hoppat av" : några elevröster om stöd i studierna inom en kommunal vuxenutbildning / "Without support, I would have dropped out" : some students' voices on support in municipal adult education studiesvon Melen, Maria January 2020 (has links)
Studien undersöker huruvida elever i behov av stöd inom den kommunala vuxenutbildningen, uppfattar att de har fått stöd och hur detta har påverkat deras studiesituation. Syftet har sin bakgrund i dagens vuxenutbildnings mer heterogena grupper, men också då det inom vuxenutbildningen inte finns något lagstadgat krav på elevhälsa. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin, relationell pedagogik och teorin om KASAM. Respondenterna, elever på gymnasienivå, har genomfört en anonym, digital enkätundersökning och deltagit i en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att majoriteten anser sig ha fått det stöd de har uttryckt behov av, från såväl lärare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och andra skolprofessioner. Resultatets tematiska analys, delar in data i fem kategorier: tillgänglighet, bemötande, motivation, förutsättningar och relation. Vidare ger analysen att förtroendefulla relationer består av ett tillitsfullt bemötande och tillgänglighet, av både pedagogisk och socio-emotionell karaktär, vilka kan leda till ökade förutsättningar och vidare till ökad motivation i en cirkulär process. I diskussionen belyses att specialpedagogens roll i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den kommunala vuxenutbildningen, kan bestå i att, tillsammans med skolledning och förstelärare, bistå med forskningsbaserad fortbildning som synliggör vikten av förtroendefulla relationer för den aktuella elevgruppen. / The study investigates how students in need of support within municipal adult education, perceive the support given as well as its effects on their results or preconditions. The study’s aim originates from today’s changed and thereby more heterogenic student groups in combination with the lack of a mandatory multi-professional school health care teams. Theoretical perspectives used are the sociocultural theory, relational pedagogy and the theory of KASAM. The participants were upper secondary school students and were asked to answer an anonymous digital survey as well as to participate in a semi-structured interview. The result showed that a majority of the students experience that they have been given the support needed from teachers, study and career guides and the special educator as well as other school professions. The themes that were found were organized in five categories: accessibility, reception, motivation, preconditions and relationship. The analysis showed that trustful relationships included a trustable reception and accessibility, both pedagogically and socio-emotionally, which could lead to increased preconditions and thereby to an increased motivation in a circular process. The discussion gave that the role of the special educator, together with head teachers and the school board, could work together with school development within the municipal adult education; the special educator’s role could then be to be responsible for bringing a scientific ground to further education to school professions about the importance of trustful relations for this student group.
|
476 |
När fler behöver mer : Vilka organisatoriska förutsättningar får vård och omsorgschefer i den demografiska utvecklingen? / When more people need more : what organizational conditions receive health and socialcare managers in the demographic trend?Wiström, Veronica January 2020 (has links)
Syftet med studien är att genom intervjuer och sammanställning av policydokument ta fram chefers upplevelse av deras förutsättningar i sitt yrke och arbetsgivarens förväntningar och krav på chefernas prestation i den demografiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen grundar sig i organisationsteori och organisationskultur för att ta med organisationernas strukturer kontra de kulturer som råder på arbetsplatser och synen på olika arbetsroller. Resultatet visar att chefernas förutsättningar i olika kommuner är relativt lika men att deras upplevelse av förutsättningar är olika beroende på den ledning och styrning som finns ovanför. Chefer med stora enheter och högt antal medarbetare ansågs sig ha bättre förutsättningar när det kom till både utvecklingsarbete och förändringsarbete än chefer med färre medarbetare och mindre enheter även om de i praktiken hade väldigt lika arbetsförhållanden. Det som skiljde sig åt var respondenternas beskrivning av sina arbetsgivare. De som hade större enheter och därav en högre arbetsbelastning hade en god relation till sin chef och ett högt förtroende vilket gjorde att upplevelsen av bättre förutsättningar blev högre. Resultatet visar också att samtliga respondenter arbetar med att leda på distans men att ingen av de tillfrågade upplever att det är någonting som de får stöd med från sin arbetsgivare. Samtliga respondenter visade också ett intresse för ämnet och kunde tydligt problematisera hur det påverkar en chef och ledare att inte ha daglig tillgång till sina personalgrupper. Det framkommer även tydligt hos samtliga respondenter att det inte diskuteras ledarskap i ledningsgrupperna utan att arbetet till största delen är operativt och praktiskt. / The purpose of the study is to, through interviews and compilation of policy documents, present managers' experience of their conditions in their profession and employers' expectations and demands on managers' performance in demographic development. The theoretical frame of reference is based on organizational theory and organizational culture to include the structures of the organizations versus the cultures that exist in the workplace and the view of different work roles. The result shows that the managers' conditions in different municipalities are relatively similar, but that their experience of the conditions is different depending on the management and governance that is above. Managers with large units and a high number of employees were considered to have better conditions when it came to both development work and change work than managers with fewer and smaller units, although in practice they had very similar working conditions. What differed was the respondents' description of their employers. Those who had larger units and therefore a higher workload had a good relationship with their manager and a high level of confidence, which made the experience of better conditions higher. The results also show that all respondents are working to manage remotely, but that none of the respondents feel that it is something they receive support from their employer. All respondents also showed an interest in the topic and could clearly problematize how it affects a manager and leader not to have daily access to their staff groups. It is also clear in all respondents that leadership is not discussed in the management groups, but that the work is largely operational and practical.
|
477 |
Distriktssköterskors upplevelser av förutsättningar för att använda motiverande samtal med patienterKatarina, Hedman, Marie Louise, Hällqvist January 2021 (has links)
Sammanfattning Introduktion: Satsningen på preventiv vård bör öka för att möta vårdbehovet i samhället de närmsta 20 åren. Primärvården (PV) har i sitt uppdrag att motivera patienter till egenvård och förebygga ohälsa i befolkningen. Motiverande samtal (MI) är ett evidensbaserat arbetsverktyg för kommunikation och samverkan som används av distriktssköterskor för att motivera patienter till egenvård. Syfte: Distriktssköterskors upplevelser av förutsättningar för att använda motiverande samtal med patienter. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Huvudresultat: Huvudresultatet av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Egen erfarenhet och kunskap om MI, möjlighet att arbeta förebyggande med MI och strukturella förutsättningar för att använda MI. Att ha erfarenhet av MI beskrevs som en förutsättning för att kunna använda metoden i patientmötet. Ytterligare faktorer som beskrevs var tiden, patientrelationen samt vilket stöd distriktsjuksköterskor upplevde från sina kollegor. Riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen beskrevs ge förutsättningar för att distriktsjuksköterskor kunde arbetade på lika sätt, chefen och organisationen var i det en viktig förutsättning. Slutsats: Deltagarna i studien upplevde begränsade förutsättningar för att använda MI i patientmötet, främst pga bristande riktlinjer och rutiner gällande handledning och vidareutbildning. Mer tid och kontinuitet med patienter skulle resultera i bättre förutsättning i användandet av MI. Nyckelord: Distriktsköterska, förutsättningar, motiverande samtal, upplevelser / Abstract Introduction: The effort to increase preventive care needs to enhance over the next twenty years. Primary care has the assignment to motivate the patient to self-care and prevent ill health in the population. Motivational interviewing (MI) is a science-supported intervention that district nurses use to motivate patients to adopt healthy behavioural changes. Aim: District nurses' experiences of prerequisite conditions for using motivational interviewing with patients. Method: Qualitative approach with descriptive design, manifest content analysis has been used to analyse the results. Results: The main conclusion of the interviews falls in to three categories: Own experience and knowledge of MI, the ability to work preventively with MI and structural conditions using MI. Having experience of MI was described as a prerequisite to be able to use the method in the meeting with the patient. Additional factors described were the time, relationship with the patient as well as the support district nurse experienced from their colleagues. Guidelines and procedures at the workplace were also described as conditions that had to exist for the district nurses to work using MI methods in the same way, and a supportive manager and organization were also important prerequisites. Conclusion: Participants in the study experienced limited prerequisites to use MI with the patients, mainly due to deficient guidelines and routines when it came to training and coaching and further education. More time and continuity with the patients describe as a prerequisites to use MI. Keywords: District nurse, experiences, motivational interviewing, prerequisites
|
478 |
Logopediskt arbete i svenska skolor : Förutsättningar, arbetssätt, metoder och upplevelser / Speech and Language Therapy in Swedish Schools : Preconditions, Ways of Working, and ExperiencesFredriksson, Emma, Järnvall, Ebba January 2021 (has links)
School education puts great demands on children’s linguistic abilities, and children with language difficulties might therefore have problems reaching educational goals. Speech and language pathologists (SLP) can help these students achieve the school's goals through different language and communication efforts. However, there is a lack of knowledge about how SLPs work in Sweden in general. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how SLPs work in Swedish schools. The goal is to identify which methods service deliveries they use and to analyze the service deliveries based on prevailing evidence, as well as to contribute with experiences and reflections of the SLPs regarding their work. The study was conducted using two methods to collect data from the SLPs working in schools; a nationally distributed electronic survey, and semi-structured interviews with a smaller number of SLPs who mainly worked in school settings. The results show that the organizational work conditions vary for SLPs in Swedish schools. The workload is perceived as high by a majority, while most tend to enjoy their profession. The collaboration with other professions is described as partially functional. Consultation is the service delivery method that is most often used, followed by individual intervention outside the classroom. Working in the classroom is less common. There is evidence regarding the different service delivery methods used, but the conditions do not always seem to offer the opportunity to implement them in the way that has been shown to have the best effect in earlier studies. The SLPs believe that there are several advantages of working in a school environment. Despite this, feelings of inadequacy and loneliness are sometimes experienced. Learning the school's governing documents was considered a challenge. Employers and schools having an understanding of what speech therapists can contribute to the school setting is considered a success factor. The SLPs hope that the forthcoming guidelines from Svenska logopedförbundet (SLOF) regarding SLP work in schools will clarify their role and working methods. A statutory provision of the profession in the student health team is also considered to be an opportunity of development that could lead to more SLPs working in schools.
|
479 |
Förutsättningar för vuxnas lärande : En observationsstudie influerad av ramfaktorteorinWikner, Emelie January 2015 (has links)
Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle. Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras. Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie. Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.
|
480 |
Inkludering till varje pris : En intervjustudie om ekonomi eller barnens bästaÅström Ekner, Cecilia January 2019 (has links)
Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.
|
Page generated in 0.0783 seconds