SammanfattningDetta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan.Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken. / AbstractThe purpose of this project is to give proposals on how to use Malmö's parks in teaching, with accentuation on history and with a starting point in the municipal green areas.The methods I have used are literature studies of various kind, lectures, deliberations and group projects during the course The town's history at Malmö Högskola as well as visits to Malmö City archives and Malmö City library. Furthermore, support for the idea of working on the basis of the parks local history is presented in the governing documents and within history didactics. A model for how one can use the park as a pedagogical tool is presented as well as a list of literature containing various exercises and assignments to use in connection with the park visits.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.

Denna studie är skriven i syfte att bidra med kunskap om vilka yttre och inre ramfaktorer som råder och påverkar förskollärares undervisning i rörelse och fysisk aktivitet i förskolans utomhusmiljö samt närmiljö. Vi strävar efter att ta reda på förskollärares beskrivningar och förhållningssätt kring detta område. Vi vill bidra med en djupare förståelse och nytänkande eftersom det är ett viktigt ämne som ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. För att ta reda på förskollärares beskrivningar användes kvalitativa intervjuer där empirin analyserades utifrån tematisk analys med hjälp av ramfaktorteori och inspiration från hermeneutikens tolkningslära. Med avsikt att ta fram teman och tolka deras beskrivningar och berättelser. Ramfaktorer handlar om de strukturella riktlinjer och förhållningssätt som påverkar förskollärares handlingsutrymmen. Resultatet av studien visar att barngrupperna blir större och personaltätheten minskar vilket påverkar barns utrymme och förskollärares möjligheter till aktiviteter på förskolegården och ta sig ut i närmiljön. Det framkom också att fysisk aktivitet vanligtvis inte diskuteras, planeras, dokumenteras eller utvärderas eftersom andra ämnen ligger i fokus. Förskollärare beskriver att barn rör på sig hela tiden och att det är viktigt med barns rörelse samt är grundläggande för deras lärande och utveckling. En slutsats blir därmed att flera förskolor saknar en utmanande och inspirerande utomhusmiljö med nivåskillnader och växtlighet. Tillsammans kan arbetslaget skapa möjligheter och sträva efter barns rätt till en likvärdig utomhusmiljö och upplevelser av olika fysiska miljöer med alla sina sinnen för motorisk utveckling och lärande. / This study is written with the aim of contributing knowledge about which external and internal framework factors prevail and affect preschool teachers' teaching of movement and physical activity in the preschool's outdoor environment and local environment. We strive to find out about preschool teachers' descriptions and approaches to this area. We want to contribute with a deeper understanding and innovative thinking because it is an important subject that is often overlooked in preschool activities. In order to find preschool teachers' descriptions, qualitative interviews were used where the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis with the help of frame factor theory and inspiration from hermeneutics. With the intention of bringing out the theme and interpreting their descriptions and stories. Framework factors are about structural guidelines and approaches that affect pre-school teachers' actions. The results of studies show that the childrens’ groups are getting larger and the staff are decreasing, which affects the childrens’ space and preschool teachers' opportunities for activities in the preschool yard and to get out into the local environment. It also emerged that physical activity is not discussed, planned, documented or evaluated because other subjects are in focus. Preschool teachers describe that children move all the time and that childrens’ movement is important and fundamental to their learning and development. A conclusion is therefore that several preschools lack a challenging and inspiring outdoor environment with differences in levels and vegetation. Together, teamwork can create opportunities and strive for childrens’ right to an equal outdoor environment and experiences of different physical environments with all their senses for motor development and learning.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:33:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DanielO_DISSERT.pdf: 1269498 bytes, checksum: 758aaeb33fe30cc21606c68e15b68f35 (MD5) Previous issue date: 2013-08-31 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / The soil macrofauna is influenced to several biotic and abiotic environmental factors, from changes in the physical environment to a variety of interactions among the species involved, affecting the patterns of biodiversity of soil fauna. The power and specificity of the mechanisms that act on soil organisms vary greatly depending on environmental conditions at different scales of space and time. The Caatinga has great spatial heterogeneity of vegetation, climate and soil, so the soil macrofauna would follow this local spatial variation in the environment? This study aimed to investigate the effects of local environmental variables on biological parameters (taxa richness, total abundance and biomass) of soil macrofauna in a fragment of caatinga in Jo?o C?mara, Rio Grande Norte, Northeast Brazil. The study was conducted in the Caua?u farm, where a grid of 2000m x 500m was drawn, and later, 30 sampling points were randomly selected. The methodology used to collect the macrofauna was the TSBF method. We tested the effects of 10 environmental variables on macrofauna across the plots and across the layers of soil. The hypothesis that macrofauna soil responds to changes in the environment was not supported throughout the plots, but was confirmed to soil layers. The soil macrofauna shows a pattern of concentration in the surface layer and decreases considerably in the deeper layers. This pattern had significant and positive relationship with the aerial plant biomass and fine root stock. The aerial plant biomass releases plant necromass that accumulates in the surface layer, providing an important source of resource and shelter for soil macrofauna, explaining their greater abundance in this layer. The roots are used as a means for the arrival of nutrients to the soil from the primary production, thus a greater amount of root conditions higher food intake for macrofauna, especially the herbivores / A macrofauna de solo est? sujeita a diversos fatores ambientais bi?ticos e abi?ticos, desde varia??es no ambiente f?sico ? variedade de intera??es entre as esp?cies envolvidas, afetando os padr?es de biodiversidade da fauna de solo. A for?a e a especificidade dos mecanismos que atuam sobre os organismos de solo variam bastante de acordo com as condi??es ambientais em diferentes escalas de espa?o e de tempo. A Ccaatinga apresenta grande heterogeneidade espacial da vegeta??o, clima e solo, sendo assim, a macrofauna de solo acompanharia essa varia??o espacial local no ambiente? Este estudo teve como objetivo investigar os efeitos das vari?veis ambientais locais sobre os par?metros biol?gicos (riqueza de t?xons, abund?ncia de indiv?duos e biomassa) da macrofauna de solo em um fragmento de Caatinga no munic?pio de Jo?o C?mara, Rio Grande no Norte, Nordeste do Brasil. O estudo foi conduzido na fazenda Caua?u, onde foi tra?ada uma grade de 2000m x 500m, e posteriormente, foram sorteados 30 pontos de coleta. A metodologia usada para a coleta da macrofauna foi o m?todo TSBF. Foram testados os efeitos de 10 vari?veis ambientais sobre a macrofauna ao longo das parcelas e ao longo das camadas de solo. A hip?tese de que a macrofauna de solo responde as varia??es no ambiente n?o foi corroborada ao longo das parcelas, mas foi confirmada para as camadas de solo. A macrofauna de solo apresenta um padr?o de concentra??o na camada superficial e diminui consideravelmente nas camadas mais profundas. Padr?o esse que teve rela??o significativa e positiva com a biomassa vegetal a?rea e o estoque de ra?zes finas. A biomassa vegetal a?rea libera necromassa vegetal que se acumula na camada de superf?cie, constituindo uma importante fonte de recurso e de abrigo para a macrofauna de solo, explicando sua maior abund?ncia nessa camada. As ra?zes servem como via para a chegada ao solo de nutrientes provenientes da produ??o vegetal, dessa forma, uma maior quantidade de ra?zes condiciona maior entrada de alimento para a macrofauna, principalmente os herb?voros

Upplevelser med hjälp av kroppen och användningen av olika sinnen är betydelsefullt för människans lärande. Inlärningsprocessen kan implementeras och förstärkas genom utomhuspedagogik. Trots lärares medvetenhet av effekter av utomhuspedagogiken är detta inte något som används allt för flitigt i dagens skola och frågan är varför? Hur kommer det sig att lärare väljer att stanna innanför klassrummets fyra väggar och undervisa? Vad är det som hindrar lärare att ta sig utanför klassrummet och undervisa i en utomhusmiljö? Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utomhuspedagogikens svårigheter, möjligheter och effekter. Studien riktar sig mot mellanstadielärare i en mindre kommun i södra Sverige som undervisar i SO-ämnen. Två forskningsfrågor besvaras i resultatet som är följande; Vilka möjligheter och svårigheter kan So-lärare uppleva i arbetet med utomhuspedagogik? och Vad anser SO-lärare underlättar användningen av utomhuspedagogik? Studien utgår från Szczepanskis (2007) teori som belyser platsbaserat lärande där en människa lär i samband med kroppen och alla sina sinnen. Att få undervisning utomhus kan bidra till goda effekter på elevers lärande, bland annat handlar det om att elever får aktivera sig fysiskt och vara i en miljö som bidrar till en god hälsa. Genom att lämna en strukturerad klassrumsmiljö och få möta en ostrukturerad utemiljö lär eleven sig genom helhetsupplevelser. För att besvara studiens forskningsfrågor har sex mellanstadielärare med inriktning på SO-ämnena intervjuats genom semistrukturerad intervju. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar formulerades resultatets huvudrubriker; utomhuspedagogikens svårigheter, utomhuspedagogikens möjligheter och främjande arbete. I resultatet framkom det att placering av skola, planering, tid, kompetens och läroplan har en stor betydelse för användandet av utomhuspedagogik i SO-ämnena. Det framkom även att skolledning och kollegialt arbete har en betydelse för att utomhuspedagogik ska vara genomförbart. / To physically experience and use different senses is valuable for the learning process. The learning process can be implemented and enhanced through outdoor pedagogy. Despite the awareness of the teacher regarding the positive effects of outdoor pedagogy, the method is not used extensively, which is questionable. Why do teachers decide to solely stay inside the classroom and teach? What is hindering the teachers to utilize the many advantages that comes with implementation of outdoor pedagogy? The purpose of this study is to contribute to the knowledge concerning the outdoor pedagogy and its possibilities, difficulties and effects. The study is delimited to intermediate stage teachers in a smaller municipality in the southern of Sweden teaching within the social science subjects. Two research questions are answered in the result which is as follows; What possibilities and difficulties does social science teachers experience when working with outdoor pedagogy? and Which aspects is considered to ease the implementation of outdoor pedagogy? These research questions are answered and discussed in the result section. The study has its base in the theory by Szczepanski (2007) which highlights the benefits of location-based learning where the cognitive and physical aspects interplay. Outdoor pedagogy contributes positive effects of the students learning, especially in environments where the learning is combined with physical activities learning to enhanced health. By adapting a more unstructured learning experience, which is in contrast to the traditional classroom-based learning, students can facilitate their environment in a holistic experience. To be able to answer the research questions, six social science teachers in intermediate stage teaching has been interviewed on behalf of their experiences and insight on outdoor pedagogy. The interviews were conducted through semistructured interviews. Based on the purpose and research questions of the study, the main headings of the result were formulated; the difficulties of outdoor pedagogy, the possibilities of outdoor pedagogy and promotional work. The results indicated the location of the school, planning, time, competence and curriculum to be of great importance for the implementation of outdoor pedagogy within the field of the social science subjects. Further, it was highlighted that school management and collegial cooperation was of importance to be able to implement outdoor pedagogy.

Syftet med studien är att genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger bidra med kunskap om pedagogers upplevelser gällande genomförandet av utomhuspedagogik, i de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4–6. Studien är särskilt ämnat att studera utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och betydelsen av förutsättningarna utifrån pedagogers erfarenheter. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod och har utgått från semistrukturerade intervjuer där fem verksamma pedagoger med erfarenheter av utomhuspedagogik har deltagit. Intervjuerna har undersökts och sedan bearbetats utifrån en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt och handlar om att skapa ett lärande i autentiska situationer genom upplevelse och reflektion. Resultatet visar att utomhuspedagogik kommer med många fördelar i de naturorienterande ämnena, dock krävs det fler konkreta tips på hur pedagoger kan genomföra en undervisning utomhus för att det ska användas mer frekvent än vad det gör i undervisningen i dagsläget. De huvudsakliga utmaningarna studien lyfter är brist på tillgänglig närmiljö, hitta struktur utomhus samt tid och resurser. Dock med rätt förutsättningar beskriver pedagogerna hur utmaningarna går att överbryggas. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till varandra och tidigare forskning, kopplat till de teoretiska utgångspunkterna och avslutas med studiens relevans och framtida forskning. / The aim of the study is to contribute knowledge with teachers ́ experiences regarding the implementation of outdoor education, in the natural science subjects in grades 4-6 of primary school. In particular, the study aims to delve into and explore the possibilities, challenges, and significant prerequisites of outdoor education based on teachers ́ experiences. The study is based on a qualitative research method and utilizes semi-structured interviews, in which five practicing teachers with experience in outdoor education have participated. The interviews have been examined and then analyzed through a qualitative thematic content analysis. Outdoor education is an approach that involves creating a learning environment in authentic situations through experience and reflection. The findings indicate that outdoor education offers numerous advantages in the natural science subjects; however, it requires more specific guidance on how teachers can incorporate outdoor teaching methods to be utilized more frequently in current instructional practices. The main challenges identified in the study are the lack of an accessible local environment, establishing structure outdoors, and the constraints of time and resources. Nevertheless, the teachers describe how these challenges can be overcome with the right conditions. Finally, the study discusses the results in relation to each other and previous research, linked to the theoretical framework, and concludes with the relevance of the study and suggestions for future research.

Les propriétés optiques et vibrationnelles de nanoparticules métalliques individuelles ont été étudiées par spectroscopie par modulation spatiale (SMS), avec une attention particulière aux effets de forme, composition, environnement local, ainsi que de couplage inter-particule. La réponse optique de nanoparticules (métalliques au cœur-couronne métal-diélectrique) allongées et des particules bimétalliques (hétérodimères or-argent) a été mesuré et en suite interprétée grâce à une corrélation avec la caractérisation morphologique de la même particule obtenue par microscopie à transmission électronique et avec des simulations par éléments finis prenants en compte la réelle géométrie du nano-objet et le substrat. Une technique pompe sonde résolue en temps a été en suite utilisée pour étudier le profil Fano dans l'absorption d'une particule d'or au sein d'un hétérodimères or-argent. Sur une échelle de temps des quelques dizaines de picosecondes, les vibrations acoustiques multimodales de nanobipyramides d'or individuelles ont été optiquement détectées et caractérisées par rapport à un modèle élastique classique / Optical and vibrational properties of individual metal-based nanoparticles have been investigated by spatial modulation spectroscopy (SMS), focusing on their dependence on nano-object shape, composition, environment and inter-particle coupling. Quantitative investigations of the optical response, and in particular, the surface plasmon resonance (extinction cross-section amplitude, spectral position and linewidth) of elongated metal or metal-dielectric (gold nanorods, nanobipyramids with or without silica coating) and bimetallic (gold-silver heterodimers) nanoparticles deposited on a substrate have first been performed. The same nanoparticles were characterized by electron microscopy permitting quantitative interpretation of their optical response using finite element numerical simulations, taking into account the influence of the substrate. Combining SMS microscopy with a high sensitivity femtosecond two-color pump-probe setup, the ultrafast dynamics of single nano-objects has been investigated. The Fano absorption profile of a gold nanoparticle within a single gold-silver heterodimer, a parameter not accessible by linear spectroscopy, was directly measured. On a picosecond time-scale, multimodal acoustic vibrations of single gold nanobipyramids were optically lunched and detected, and their features compared to a model based on continuum elasticity

Sonder la matière en utilisant des nanoparticules luminescentes nécessite une compréhension de chaque processus pouvant modifier leurs propriétés optiques. Cette thèse se focalise sur l'influence de l'environnement diélectrique sur la luminescence de deux types de nanoobjets : (i) des boites quantiques colloïdales (QDs), et (ii) des nanobâtonnets d'or. L'objectif est d'évaluer les potentialités de ces nanostructures comme sondes locales de l'environnement diélectrique.L'évolution de la dynamique de relaxation de QDs dans différents environnements diélectriques est interprétée en terme d'indice de réfraction effectif local. Cette étude montre qu'une analyse détaillée de la sensibilité des QDs à l'environnement permet de les utiliser comme nanosondes biologiques d'indice de réfraction. Nous présentons également une nouvelle méthode pour l'encapsulation de QDs en matrice diélectrique solide, à travers le dépôt par laser pulsé. Les émetteurs peuvent être protégés par des films minces et subir des perturbations non-destructives et réversibles de leur environnement proche, à l'échelle de la particule unique, tout en analysant la dynamique de fluorescence. Finalement, la sensibilité de la résonance plasmon de nanobâtonnets d'or à l'approche d'une interface diélectrique est également sondée, puis comparée a celle des boites quantiques / Probing systems using luminescent nanoparticles requires the understanding of all the processes that influence the luminescence properties. This thesis focuses on the influence of the dielectric environment on the luminescence of two types of nanoparticles : (i) colloidal quantum dots (QDs), and (ii) gold nanorods. The aim of this work is to evaluate the potential of these nanostructures to act as local probes of the dielectric environment. The evolution of the relaxation dynamics of QDs in various dielectric media is interpreted in terms of local effective refractive index. This work shows that a detailed analysis of the sensitivity of the QDs to the environment allows their use as biological nanoprobes of refractive index. We furthermore present a new method for the encapsulation of QDs in a solid dielectric matrix, using pulsed laser deposition. The emitters can be incorporated in thin films and their local environment can be modified in a reversible and non-destructive way, while the emission dynamics is investigated at the single emitter level. Finally, the sensitivity of the surface plasmon resonance of gold nanorods to an approching dielectric interface is also studied, and compared to the one found for QDs

Diese Arbeit untersucht die Photo-Lumineszenz (PL)-Unterbrechung (Blinken) einzelner in Polymer-Nanopartikeln eingebetteter CdSe/CdS Halbleiter-Nanokristalle (Quantenpunkte) im Einfluss elektrischer Gleich- und Wechselfelder mittels Weitfeld-Mikroskopie. Hierbei emittieren die einzelnen Quantenpunkte trotz kontinuierlicher Anregung mit einer zwischen hellen An- und dunklen Aus-Zuständen variierenden PL-Intensität. Die Ergebnisse zeigen, dass die Dynamik dieses Blinkens durch Wechselfelder stark beeinflusst wird und von deren Feldstärke, teilweise auch deren Feldfrequenz abhängt. Für zunehmende Feldstärken lässt sich ein schnellerer Wechsel zwischen An- und Aus-Zuständen (erhöhte Blinkfrequenz) beobachten, der von einer reduzierten Häufigkeit langer An- und Aus-Ereignisse begleitet wird. Der Verlauf der An-Zeit-Verteilungen bei kleinen Zeiten wird zunehmend (monoton) flacher, während die Verteilungen der Aus-Zeiten zunächst ebenfalls einem analogen Trend folgen, ab einer bestimmten und von der Feldfrequenz abhängenden Feldstärke jedoch wieder steiler verlaufen. Ein solcher Monotonie-Wechsel in der Blinkdynamik im Fall einer gleichbleibenden Variation einer äußeren Bedingung wurde bei Halbleiter-Nanokristallen so erstmalig beobachtet. Für Gleichfelder zeigen sich hingegen nahezu keine Auswirkungen. Lediglich die An-Zeit-Verteilungen sowie die Blinkfrequenz im Fall hoher Feldstärken werden modifiziert. Die Ergebnisse werden im Kontext verschiedener aktueller Modelle zur PL-Unterbrechung wie dem trapping-Modell, dem self-trapping-Mechanismus oder dem Modell multipler Rekombinationszentren diskutiert und diese entsprechend erweitert. Dabei stehen die dielektrischen Eigenschaften und die Relaxationsdynamik der lokalen Quantenpunkt-Umgebung im Mittelpunkt, deren Reaktion auf die externen Felder durch eine zeitabhängige Ausrichtung permanenter Dipole beschrieben werden kann.

Diese Arbeit untersucht die Photo-Lumineszenz (PL)-Unterbrechung (Blinken) einzelner in Polymer-Nanopartikeln eingebetteter CdSe/CdS Halbleiter-Nanokristalle (Quantenpunkte) im Einfluss elektrischer Gleich- und Wechselfelder mittels Weitfeld-Mikroskopie. Hierbei emittieren die einzelnen Quantenpunkte trotz kontinuierlicher Anregung mit einer zwischen hellen An- und dunklen Aus-Zuständen variierenden PL-Intensität. Die Ergebnisse zeigen, dass die Dynamik dieses Blinkens durch Wechselfelder stark beeinflusst wird und von deren Feldstärke, teilweise auch deren Feldfrequenz abhängt. Für zunehmende Feldstärken lässt sich ein schnellerer Wechsel zwischen An- und Aus-Zuständen (erhöhte Blinkfrequenz) beobachten, der von einer reduzierten Häufigkeit langer An- und Aus-Ereignisse begleitet wird. Der Verlauf der An-Zeit-Verteilungen bei kleinen Zeiten wird zunehmend (monoton) flacher, während die Verteilungen der Aus-Zeiten zunächst ebenfalls einem analogen Trend folgen, ab einer bestimmten und von der Feldfrequenz abhängenden Feldstärke jedoch wieder steiler verlaufen. Ein solcher Monotonie-Wechsel in der Blinkdynamik im Fall einer gleichbleibenden Variation einer äußeren Bedingung wurde bei Halbleiter-Nanokristallen so erstmalig beobachtet. Für Gleichfelder zeigen sich hingegen nahezu keine Auswirkungen. Lediglich die An-Zeit-Verteilungen sowie die Blinkfrequenz im Fall hoher Feldstärken werden modifiziert. Die Ergebnisse werden im Kontext verschiedener aktueller Modelle zur PL-Unterbrechung wie dem trapping-Modell, dem self-trapping-Mechanismus oder dem Modell multipler Rekombinationszentren diskutiert und diese entsprechend erweitert. Dabei stehen die dielektrischen Eigenschaften und die Relaxationsdynamik der lokalen Quantenpunkt-Umgebung im Mittelpunkt, deren Reaktion auf die externen Felder durch eine zeitabhängige Ausrichtung permanenter Dipole beschrieben werden kann.