Made available in DSpace on 2016-12-23T14:38:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FOLHA DE ROSTO A SUMaRIO.pdf: 156124 bytes, checksum: 1ee3ddd0953adc124a548589f4fbbecf (MD5) Previous issue date: 2007-08-16 / The occured transformations in recent years have provoked innovations in the orders enterprise and organizacional, with new forms of performance of the companies. Nowadays, much argues regarding the performance of the companies of joint form and associate, mainly for the micron and small companies if became practical basic for the success. Of this form, the concepts of enterprise nets, as productive accumulations, consist in important source of competitiveness that demand the mobilization of all the segments of the society. The hypothesis is that the constitution of local productive arrangements (LPAs) supplies elements that can result in the solution of the existing deficiencies. In the Espírito Santo some industrial formations are verified that come being reference for the characterization of possible LPAs organized. To study such formations, supplying excellent information and identifying its conditions of competitiveness contributes for the biggest knowledge and in the aiming of development politics. The Index of Conditions of Competitiveness (ICC) searched to reflect characteristics of the LPAs selected, with the objective to diagnosis the conditions of competitiveness of each one of them using, for this, a set of Critical Factors of Success. / As transformações ocorridas nos últimos anos têm provocado inovações de ordem empresarial e organizacional, com novas formas de atuação das empresas. Nos dias de hoje, muito se discute a respeito da atuação das empresas de forma conjunta e associada, principalmente para as micro e pequenas empresas (MPEs) se tornou prática fundamental para o sucesso. Dessa forma, os conceitos de redes empresariais, como aglomerados produtivos, constituem-se em importante fonte de competitividade que demanda a mobilização de todos os segmentos da sociedade. Parte-se então do pressuposto de que a constituição de arranjos produtivos locais (APLs) fornece elementos que podem resultar na solução dos gargalos existentes. No Espírito Santo são verificadas algumas formações industriais que vêm sendo referência para a caracterização de possíveis APLs organizados. Estudar tais formações, fornecendo informações relevantes e identificando suas condições de competitividade sistêmica contribui para o maior conhecimento e no direcionamento de políticas de desenvolvimento. O Índice de Condições de Competitividade (ICC) buscou refletir características dos APLs selecionados, com o objetivo de diagnosticar as condições de competitividade de cada um deles utilizando, para isso, um conjunto de Fatores Críticos de Sucesso.

Diploma thesis "Due Diligence in the Field of Mergers and Acquisitions" analyses due diligence in perspective of Czech legal practice and clarifies the due diligence concept during M&A transactions. The first chapter is an introduction to due diligence . The second chapter is dedicated to international mergers and acquisitions. The third chapter explains due diligence in practice and the fourth chapter analyses benefits and risks of M&A.

De centrala stödteamen som studerats i denna studie är ett komplement till den lagstadgade verksamheten i sina respektive kommuner i arbetet med elever som utmanar i skolan och /eller är i problematisk skolfrånvaro. De studerade teamen arbetar på uppdrag av socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen eller en kombination av de båda. Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. Syftet med denna studie är att analysera de framgångsfaktorer men även hinder som några studerade centrala stödteam upplever i arbetet med elever i problematisk skolfrånvaro. Det som framkommer i studien är att de studerade stödteamens konstruktion och centrala styrning där genom att verka på alla skolor i en kommun gör det möjligt att använda sig av både de bemötanden och förutsättningar som presenteras i studiens resultat.De framgångsfaktorer som framkommit i studien som också är studiens main concern är uppdelade i två huvudgrupper. Den ena är Framgångsrika Bemötanden där några nyckelkategorier blivit centrala. Dessa nyckelkategorier är; Icke-dömande, Respekterande, Inlyssnande, Förstående, Icke kravsättande, Avlastande, Samarbetande, Samordnande samt Relationsskapande. De studerade teamen menar att det inte går att prioritera dessa kategorier, men att Icke-dömandet är en förutsättning för de övriga. Den andra huvudgruppen är Gynnsamma Förutsättningar. Denna huvudgrupp delas in i: Tid, Kompetens och erfarenhet, Likvärdighet, Upparbetade relationer, Intensivvarande samt organisation. I studien har också framkommit hinder i de studerade teamens verksamhet. Dessa framkommer i olika grad samt på olika sätt för de studerade teamen, men har sammanfattats i några faktorer; Sekretess, Bedömda/dömda pedagoger-ledning, Dömande personal, Komma in i “slutna hem” samt Ekonomi. Dessa hinder menar de studerade teamen kan bromsa upp effektiviteten i både tid och insats i ett ärende de verkar i. Den organisatoriska lösningen där både socialtjänst och skola samverkar är den konstellation som enligt de studerade stödteamen är den bästa och då i kombination med att det i teamet finns både lärare som kan tala skolans språk och även tala med skolan utan att upplevas okunnig eller oförstående. Detsamma gäller anledningen till att socialtjänsten är representerad med en socionom som kan möta socialtjänsten på samma sätt. / The central support team in this study are a complement to the ordinary work with students that is challenging the school or/ and are in problematic school absenteeism. The study uses the grounded theory as method and a social constructive perspective when both method and theory explain the informers experience of their own reality.  Studien är gjord med den grundade teorin som metod och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv då både metod och teori lyfter informanternas upplevelse av sin verklighet. The teams that been studied are initiated by the social department, the school department and some by a mix of them both. The mix are de model that all teams meant was the most successful and best suited constellation with a teacher and a social worker, working together. The reason with this opinion is that the team in the study explains it with the credibility that teacher are better suited to talk with the school and the social worker are better suited to run the communication with the social services. The purpose with this study is to reveal the factors of success in some central support teams work with students in problematic school absenteeism, and also unveil the obstacles that the studied support team could meet in their work with these students. What the study shaws is that how the studied team were constructed with their professions and the fact that they are under a central control and not are tied to one separate school or area were the main factor that allows both the factors of success and the favourable prerequisite that is the two main concerns with this study to work.The factors of success that appeared in the study are represented by two main concerns, the first one is the Personal treatment meeting with people. Some key categories that construct this factor of success are None-judging, Respecting, In-listening, Understanding, Not demanding, to unburden, Cooperating, Coworking and Relation construction. The teams in the study point out that there is impossible to prioritize these categories, but the None-judging behaviour is the prerequisite for the others.The second main concern is the favourable prerequisite for the teams to work. This main consern is divided in; Time, competence and experience, comparability, already done relations, intensity being and organization. The team in the study have an agreement in that it is these categories that divide them from the ordinary work whit students in problematic school absenteeism in their municipalities and that is their strikingness that is the key to make the factors of success to work.In this study there also appeared some obstacles in the work for the teams. These obstacles appear in different grade and different ways for the team in the study, but are concluded in the key categories, Confidentiality, judged/ condemned school personnel, Judgemental personnel, to enter closed homes and economy. These categories the team in the study are factors that can inhibit their work and make it less efficient over time and in effort and also are results presented in the study.

Die Begriffe Energiewende, Energieautarkie, Bioenergieregionen, nachhaltige Energieversorgung und Energieautonomie genießen in den aktuellen Debatten zum Thema Energiepolitik eine erhöhte Aufmerksamkeit. Die Energieversorgung in Deutschland muss sich in Zukunft nach Einschätzung der Bundesregierung und der Fachwelt grundlegend ändern, um den Ansprüchen von Versorgungssicherheit, Umweltverträglichkeit und der Bezahlbarkeit genügen zu können. Das Konzept der Energieautonomie bzw. Energieautarkie kann diese Ansprüche am geeignetsten zusammenführen. Den Kommunen kommt bei der Energiewende eine besondere Rolle zu, da hier die Ursachen- und Wirkungszusammenhänge des menschlichen Handelns durch deren Kleinräumigkeit eng mit einander verbunden sind. Bisher ist die Frage nach Erfolgsfaktoren und hemmenden Faktoren von Energieautonomieprozessen noch relativ wenig erforscht. Im Zentrum dieser primär empirischen Arbeit steht daher die Frage, welche hemmende und fördernde Faktoren für die Durchführung einer kommunalen, energiepolitischen Transformation mit dem Ziel der Energieautonomie auf der Basis von 100% Erneuerbare Energien existieren. Der Fokus dieser Untersuchung liegt dabei auf dem Freistaat Sachsen, in welchem bisher keine Kommune eine vollständige Umsetzung des Konzeptes der Energieautonomie erreichen konnte. In einem ersten Schritt wurde mittels der Analyse von bereits zu dem Thema vorliegenden Leitfäden mögliche fördernde und hemmende Faktoren herausgearbeitet und strukturiert. Diese wurden in einem zweiten Schritt durch Experteninterviews ergänzt und zusammengeführt. Eine zweite Interviewrunde mit Akteuren aus fünf Beispielkommunen in Sachsen überprüfte im Anschluss daran, welche dieser Faktoren wirksam sind. Als Resultat dieser empirischen Forschungsarbeit konnten fünf fördernde und ein hemmender Faktor für die Entwicklung kommunaler Energieautonomieprozesse identifiziert und daraus Handlungsanweisungen für die Politik und interessierten Akteuren für eine Ausdehnung der energiepolitischen Bestrebungen in Richtung Energieautonomie abgeleitet werden.:1.Einleitung – Problemaufriss und Hypothesen 1 1.1. Einführung ins Thema und Kontext 1 1.2. Forschungsstand 4 1.3. Aufbau und Methodik der Magisterarbeit 6 1.4. Ziel der Arbeit 7 2.Energieautonomie und kommunaler Handlungsspielraum 8 2.1. Begriffsdefinition Energieautonomie vs. Energieautarkie 8 2.2. Handlungsspielraum der Kommunen in der Energiepolitik 12 2.2.1. Die Struktur des deutschen Energiemarktes 12 2.2.2. Die allgemeinen Situation sächsischer Kommunen 16 2.2.2. Die Kommunen in der Energiepolitik 19 2.3. Die energiepolitischen Position Sachsens im Vergleich zu den 21 anderen Bundesländern 3.Forschungsdesign und Methodenauswahl 24 3.1. Auswahl der Grundgesamtheit 24 3.2. Methodenauswahl 26 3.2.1. Gütekriterien 26 3.2.2. Quantitative und qualitative Forschung 28 3.2.3. Das Experteninterview als Methode 29 3.2.4. Der Einsatz von Fallstudien als Methode 30 3.3. Forschungsdesign der Arbeit 32 3.3.1. Literaturauswertung 32 3.3.2. Die erste Runde der Experteninterviews 33 3.3.3. Extrahieren und Zusammenführen von hemmenden und fördernden 33 Faktoren aus Literaturauswertung und überkommunalen Experteninterviews 3.3.4. Experteninterviews mit Akteuren aus den Fallbeispielen 34 3.3.5 Auswertung der Interviews und Schlussfolgerungen 34 4.Vorarbeiten: Abstrahieren von hemmenden und fördernden Faktoren 36 4.1. Faktoren aus Literatur und Leitfäden 36 4.2. Faktoren aus der ersten Interviewrunde 42 4.3. Zusammenführung der Ergebnisse/ Modell 44 5.Datenerhebung: Interviews mit Akteuren der Praxis 50 5.1. Die fünf Beispielkommunen 50 5.1.1. Die Gemeinde Göda im Landkreis Bautzen 50 5.1.2. Die Gemeinde Reuth im Vogtland 53 5.1.3. Die Gemeinde Zschadraß 55 5.1.4. Die Gemeinde Großharthau 58 5.1.5. Die Gemeinde Ostritz/St. Marienthal 60 5.2. Die abhängige Variabel: Erfolg von Energieautonomie 62 5.3. Die Operationalisierung der unabhängigen Variablen 66 5.3.1. Überlegungen zur Operationalisierung 66 5.3.2. Die fördernden Faktoren für den Erfolg von Energieautonomie 68 5.3.2.1. Kümmerer und Agendasetting (KPA) 68 5.3.2.2. Netzwerke (NGB) 68 5.3.2.3. Bewusstsein bei Politik/Verwaltung, dass Energiepolitik eine 69 kommunale Aufgabe ist (BPW) 5.3.2.4. Einfluss durch höhere politische Ebenen (EHK) 71 5.3.2.5. Unterstützung durch die Politik/Verwaltung (UPW) 71 5.3.2.6. Kommunikation und Öffentlichkeitsarbeit (KÖA) 72 5.3.2.7. Vorhandensein eines Masterplans/Energiekonzepts (VMP) 73 5.3.2.8. Weiterbildungsmaßnahmen/Veranstaltungen (DWK) 74 5.3.2.9. Unterstützung/Austausch mit externen Beratungsakteuren (UEB) 75 5.3.2.10. Anleitung durch einen neutralen Akteur (ANA) 76 5.3.2.11. Nutzen zeigen (NZW) 76 5.3.2.12. Finanzielle Unterstützung durch Fördermittel (FUF) 77 5.3.2.13. Erfolgsbeispiele vor Ort (EBO) 78 5.3.2.14. Sozioökonomischer Handlungsdruck vor Ort (SHO) 79 5.3.2.15. Partizipation der Bevölkerung am Prozess/Projekten (PBP) 79 5.3.3. Die hemmenden Faktoren für den Erfolg von Energieautonomie 80 5.3.3.1. Mangel an Initiatoren und Unterstützern (MIU) 80 5.3.3.2. Mangelndes Problembewusstsein beim Bürgermeister (MPB) 81 5.3.3.3. Nachhaltige Energieversorgung ist keine Pflichtaufgabe für 81 Kommunen (EKP) 5.3.3.4. Probleme mit Regionalpläne (PRP) 82 5.3.3.5. Fehlende Eigenmittel (FEM) 83 5.3.3.6. Schlechte wirtschaftliche Rahmenbedingungen (SWR) 84 5.3.3.7. Ängste vor EE-Projekten (APO) 84 5.4. Charakterisierung Akteure und Durchführung der Interviews 85 6.Datenanalyse und Auswertung 86 6.1. Datenlage 86 6.2. Häufigkeitsverteilungen 86 6.2.1. Die abhängige Variable – Erfolg im Energieautonomieprozess 86 6.2.2. Die unabhängigen Variablen 88 6.2.2.1. Die fördernden Faktoren 88 6.2.2.2. Die hemmenden Faktoren 90 6.3. QCA-Analyse mit dem Ragin Ansatz 91 6.3.1. Methodik 91 6.3.2. Die drei erfolgreicheren Fallbeispiele und die Faktoren 92 6.3.3. Die zwei weniger erfolgreicheren Fallbeispiele und die Faktoren 94 6.3.4. Datenanalyse bei allen fünf Fallbeispielen 96 7.Auswertung der Ergebnisse und Handlungsempfehlungen 97 7.1. Die Fördernden Faktoren 97 7.2. Die hemmenden Faktoren 103 7.3. Fazit und Zusammenfassung 105 7.4. Handlungsempfehlungen für die Politik 107 8.Methodenkritik 114

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor med inriktning mot intensivvård har ansvar för omvårdnaden av de svårast sjuka patienterna samt kommunicerar med deras närstående. Coronaviruset (SARS-CoV-2) även kallad för Covid-19, leder till en atypisk form av akut andningsbesvär som i vissa fall kräver ventilatorbehandling. Dessa patienter kommer alla att behöva urträning ur respiratorn inför extubation. Urträning initieras oftast på intensivvårdsavdelningen och tillhör intensivvårdssjuksköterskans arbete. En förkortad ventilatorbehandling kan minska patientens lidande, mortaliteten och sänka samhällskostnader. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors framgångsfaktorer för ventilatorurträning av patienter med Covid-19. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat åtta intensivvårdssjuksköterskor i Västra Sverige. Intervjuerna analyserades kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier. Resultat: Denna kvalitativa intervjustudie visade att en längre och svårare urträningsprocess kräver tålamod och försiktighet. Samtliga intensivvårdssjuksköterskor beskrev urträningsprocessen för patienter med Covid-19 som både längre och svårare i jämförelse med patienter som ventilatorbehandlats av andra orsaker. Tidiga insatser kan lindra sjukdomsförlopp och underlätta urträningen. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att de under pandemin lärt sig använda både medicinska och omvårdnadsmässiga insatser tidigt för att bromsa, lindra eller förhindra ett progrederande sjukdomsförlopp. Mobilisering, teamsamverkan och kontinuitet var viktigt vid urträning och framgångsfaktorer som påverkades av personalens kompetens, stressnivå och andraorganisatoriska faktorer. Slutsats: Denna kvalitativa intervjustudie visade att intensivvårdssjuksköterskor upplever att erfarenhet under pandemins gång har förbättrat förutsättningarna för patienter med Covid-19 i behovav urträning från ventilatorbehandling. Och dessa lärdomar ligger till grund för de faktorer som i dagsläget ofta ligger till grund för en framgångsrik ventilatorurträning. Deras erfarenhet och kunskaper skiljer sig åt och resultatet tyder på att mer utbildning och kontinuitet krävs för att kunna ge en säkrare vård.

Branding is an influential aspect a company can have to gain the attention of their customers. It is often said that, “Your brand is your promise to your customer”, because the brand is a confirmation that the product or service you are selling matches the expectations of the customer and their wants or needs (Grosdidier, 2012). From a consumer perspective, branding helps direct customers in choosing what they want to buy (Tarnovskaya and Bertilsson, 2017). This way, they spend less time focusing on the type of product and its qualities, because they can instead look at the products they are already familiar with instantly and purchase with little processing time (ibid). Not all companies are successful with branding and even successful companies run into issues. Customers usually determine if they like or dislike a brand, which means a brands main purpose should be to make their customers happy. It is important for businesses to give their customers a promising message and stay consistent to their brand.  Facebook and Instagram are both influential brand names to the face of consumers in the area of social networking. Both companies have over a billion site visits per day and their consumer usage has rapidly grown since Facebook’s first opening in 2004 and the grand opening of Instagram in 2010. In 2012, Kevin Systrom sold Instagram to Facebook for $1 billion dollars. Since the sales, both companies now average around the same market share and took place for the largest social media sites with the highest number of users, now above competitors Snapchat and Twitter (Barr, 2018). The purpose of this research is to identify and describe key factors that has made Facebook and Instagram successful in the perspective of university students. In addition, the findings will aim to discover key factors of success in branding that continually influence them to use social media sites such as Facebook and Instagram daily.  Conclusions of the study were that Facebook and Instagram both have success factors that are the same and some factors that are different. Facebook and Instagram’s success factors based on the research include an easy to use platform and the ability to connect with friends and family. Instagram had a few other strong success factors including its visual display of pictures instead of word content and their smoothly designed mobile app. Facebook lacked in both of these areas that Instagram excelled in. This made Facebook the weaker social media site when compared with Instagram.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:40:18Z (GMT). No. of bitstreams: 1 JOAO ANTONIO SARDELLI NETO.pdf: 1201413 bytes, checksum: 16c2b87722246c16b36ddb6df57c0b79 (MD5) Previous issue date: 2006-06-12 / Due to the incapacity of the public sector to provide resources to support the demand for higher education, during the ten last years, the private education system became protagonist of an unprecedented expansion. Such an expansion created a situation of intense competition, in which only those institutions that may maintain a certain standard of quality for education will survive, supported by an appropriate system for the monitoring of the critical factors for success. The central focus of this study is to perform a test based upon a theoretical reference in order to observe and to treat the processes that affect the performance of a higher education institution, through a bibliographic research and submitting a proposal for a model that may be of interest of the managers of said entities. The proposal advances within the context of higher education institutions, in respect to Measuring the Performance of academic support Processes, in order to identify opportunities to eliminate wastes and to have a continuous improvement. The contribution of the Managerial Accounting for the implementation and monitoring of operational improvement initiatives is examined within a strategic point of view. General principles of Process Management are broached as a manner to create a conceptual basis for the elaboration of indexes that comply with the information requirements to guide the management process. The study submits an analysis of the results achieved, showing the possibility to eliminate wastes and to have a continuous improvement. The concept of Contribution Costing was applied for the classification of courses, by order of absolute value of its contribution towards the final result. The model has shown itself to be appropriate for the recommended objectives / Devido à incapacidade do setor público em prover recursos para suportar a demanda por ensino superior, nos últimos dez anos, o ensino privado acabou sendo protagonista de uma expansão sem precedentes. Este crescimento estabeleceu uma situação de intensa competitividade, devendo sobreviver apenas as instituições que consigam manter um padrão de qualidade no ensino, apoiada num sistema adequado para monitoramento dos fatores críticos de sucesso. O foco central do presente estudo é realizar um ensaio a partir de um referencial teórico para observação e tratamento dos processos que afetam o desempenho de uma instituição de ensino superior, mediante pesquisa bibliográfica e proposição de um modelo que possa ser do interesse dos gestores destas entidades. A proposta se desenvolve no contexto das instituições de ensino superior, no que se refere à Mensuração de Desempenho de Processos de apoio acadêmico, visando identificar oportunidades para eliminação de desperdícios e melhoria contínua. A contribuição da Contabilidade Gerencial para a implementação e monitoramento de iniciativas de melhorias operacionais é examinada dentro de um enfoque estratégico. Princípios gerais da Gestão por Processos são abordados como forma de criar um arcabouço conceitual para elaboração de indicadores que atendam os requisitos de informação para orientar o processo de gestão. O estudo apresenta uma análise dos resultados obtidos, através do modelo proposto para planejamento e controle dos processos selecionados, demonstrando potencial para eliminação de desperdícios e melhoria contínua. O conceito de Custeio por Contribuição foi aplicado para classificação dos cursos por ordem do valor absoluto da sua contribuição para o resultado. O modelo revelou-se adequado para os objetivos a que se propõe

Der Erfolg von Genossenschaftsbanken ist von einer Vielzahl betriebswirtschaftlicher, volkswirtschaftlicher und demografischer Faktoren abhängig. Die Arbeit untersucht den Einfluss auf den Geschäftserfolg bei über 900 deutschen Instituten. Wesentliche Erfolgsfaktoren sind dabei die Lage (städtisch, halbstädtisch oder ländlich), die Betriebsgröße, die Kreditquote, die Eigenkapitalquote sowie Steigung und Niveau der Zinsstrukturkurve.:Abbildungsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungs- und Symbolverzeichnis 1 Einleitung 2 Einordnung und Zielsetzung 3 Theoretische Analyse 5 Schlussbetrachtung Anhang Literaturverzeichnis