Bakgrund: I dagsläget existerar det inte nationella riktlinjer kring fallprevention, dock existerar det internationella riktlinjer och nationella råd för fallpreventiva insatser. Eskilstunas kommun arbetar med intensiv hemrehabilitering (IHR) som är en tidsbegränsad målinriktad insats och utförs av ett multiprofessionellt team, där fallpreventionen utförs av fysioterapeuter och arbetsterapeuter. IHR är ett relativt nytt arbetssätt och enligt författarens vetskap saknas studier kring patienters upplevelse av fallförebyggande insatser inom kontexten för IHR.  Syfte: Att utforska individers upplevelser av fallpreventiva insatser som givits under 6–12 veckor genom IHR.  Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuformat. Fyra informanter mellan 86–93 år och som fick IHR mellan 6–12 veckor under år 2022 inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i de tre huvudkategorierna; Positiv inverkan på välmående, autonomi och rörelser; Utnyttjandet av terapeutens kunskap för att tillgodose diverse behov; Informanternas och terapeuternas positiva samspel med totalt åtta underkategorier. Slutsats: Resultaten visade att träning, bostadsanpassning och hjälpmedel uppskattades, men att informanternas balansförmåga inte alltid förbättrades. Terapeuternas bemötande och veckovisa besök uppskattades. En del informanterna kände sig dock sig nedstämda efter avslutad IHR-period på grund av att de saknade relationen med terapeuten. Informanterna värdesatte positiva, motiverande och empatiska terapeuter.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är vanligt. År 2019 var drygt 5% av vårdskadorna på sjukhus fallolyckor. Fallolyckor får konsekvenser för samhället i form av stora kostnader, men även för den äldre i form av bland annat social isolation. Idag finns många fallpreventiva åtgärder och riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att bedriva säker vård och förhindra fallolyckor som skapar ett vårdlidande hos patienterna. Syfte: Att undersöka faktorer som orsakar fallolyckor bland äldre patienter på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: inre faktorer, yttre faktorer och mänskliga faktorer. Inre faktorer som orsakar fall är sjukdomar och läkemedel. Yttre faktorer är miljöfaktorer, eller tid, rum och aktivitet där de flesta fall sker nattetid vid förflyttning till badrummet eller i samband vid toalettbesök. Mänskliga faktorer är faktorer orsakat av patient och anhörig, eller på grund av brister i sjuksköterskans omvårdnad i form av brister i riskbedömning, åtgärder och information. Konklusion: Orsaken till fall hos äldre patienter är ofta multifaktoriella men det vanligaste är fall nattetid på väg till toaletten. Den mänskliga faktorn är en stor bidragande faktor till fall. / Background: Fall accidents among older persons are common. In 2019, just over 5% of health care injuries in hospitals were fall accidents. Fall accidents have consequences for the society such as large costs, but also for the older patients who become socially isolated. Today, there are many fall prevention interventions and risk assessment instruments. It is the nurse’s responsibility to provide safe care and to prevent falls that cause patients to suffer. Aim: To investigate factors that cause fall accidents among elderly inpatients.Method: The method used was a general literature review of articles with both a qualitative and quantitative approach, which was found through a systematic article search in several databases.Findings: Three main categories were identified: internal factors, external factors and human factors. Internal factors that cause falls are diagnoses and drug treatments. External factors are environmental factors, or time, space and activity where most falls occur at night when transferring to the bathroom or in near connection to toilet visits. Human factors are factors caused by the patients and relatives, or due to lacks in the nurse's care such as risk assessment, measures and information.Conclusion: Cause of falls in older patients is often multifactorial, but the most common fall is falling at night on the way to the toilet. The human factor is a major contributing factor to falls.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer. Syfte: Att belysa orsaker till fall för äldre patienter inom den somatiska sjukhusvården samt sjuksköterskans arbete för att förebygga fall. Metod: Modifierad litteraturöversikt enligt Axelsson (2008.) 13 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl presenteras. Resultat: Kognitiva problem särskilt delirium ökar fallrisken markant. Övervägande enighet fanns om att nedsatt gång- och balansförmåga, tidigare fall och behov av stöd med personlig ADL ökar fallrisk. Oenighet råder om kön, ålder, läkemedel, perceptionsstörningar eller specifika sjukdomar ökar fallrisk. Sjuksköterskans fallpreventiva arbete bör vara systematiskt och riktat mot ett flertal riskfaktorer bland patienter med visad fallrisk. Sjuksköterskan kan förebygga fall både genom med arbete med den egna professionen eller som en del av ett interdisciplinärt team. Slutsats: Speciellt delirium, men även tidigare fallolyckor, nedsatt gång- och balans och hjälpbehov med ADL bör beaktas som riskfaktorer för fall bland äldre sjukhuspatienter. Sjuksköterskan kan genom systematiskt arbete mot ett flertal riskfaktorer själv eller i ett team reducera antalet fall och sänka fallrisken Studier som reducerar antalet fall kan inte alltid se färre skador till följd av fall, ingen slutsats kan dras om det fallpreventiva arbetet verkligen förhindrar skador. Ingen slutsats kan heller dras om åtgärder som bör ingå i det förebyggande arbetet. Viss evidens pekar dock på att arbete mot interna riskfaktorer bör prioriteras. / Background: Accidental falls among the elderly is a major social issue and the risk of falling and severe injuries increase with age. The elderly in a hospital environment is especially at risk for falling and to suffer severe injuries. The nurse has a large responsibility for patient safety and to actively prevent accidental falls. Effective fall prevention requires identification of risk factors in the individual at risk. The practical fall prevention of today is generally structured in multifactorial programs. Objectiv: To illuminate the causes of accidental falls among elderly hospital patients and the nurse’s preventive work to reduce these falls. Method: A modified version of a literature review according to Axelsson (2008.) Thirteen quality reviewed scientific papers from the databases PubMed and Cinahl were presented. Result: Cognitive issues, especially delirium, significantly increase risk. Gait and balance deficit, previous falls and being dependent for personal ADL was predominantly viewed as significant risk factors. There was disagreement to whether age, gender, perception deficits, medication or specific medical diagnosis were significant risk factors. The nurses fall preventive work should be systematic and multi factorial. The nurse can reduce the number of falls and the risk of falling either alone or in an interdisciplinary team. Conclusion: Especially delirium but also gaite- and balance deficits, previous falls and being dependent for ADL should be viewed as significant risk factors. The nurse can, in a team or by herself, prevent falls and lower the risk of falling through a systematic multi- factorial prevention. Studies which reduce the number of falls do not show fewer fall related injuries and no conclusion can be drawn to whether the preventive measures actually prevent injuries. No conclusion can be drawn to what specific measures should be used to lower fall risk, though there is some evidence internal risk factors should be prioritized.

Bakgrund: Människan i Sverige lever i högre grad allt längre, vilket genererarenväxande äldre population. Studier visar att fallrisken ökar i takt med stigande ålderoch att allt fler människor behöver söka vård efter en fallolycka. Många fall skullekunna förhindras om multidisciplinära insatser impliceras i högre grad inomfallpreventivt arbete. Syfte: Beskriva det multidisciplinära teamets erfarenheter avfallförebyggande åtgärder för personer över 65 år. Metod: En systematisklitteraturstudie tillämpades för att systematiskt söka, granska och analysera forskningför att besvarastudiens syfte. Resultat: Resultatet utgick från 9 vetenskapliga artiklar.Två teman framkom; positiva faktorer i teambaserat arbete & negativa faktorer iteambaserat arbete. Konklusion: Fler människor kommer behöva vård, därförbehöver kunskapen kring teamsamverkan, kommunikation och preventiva insatserstärkas. Oavsett profession när behovet av utbildning och träning inom samverkan envital faktor för att arbeta preventivt, då multidisciplinära insatser har påvisatreducerad fallrisk / Background: People in Sweden are increasingly living longer, which generates asteady growing elderly population. Studies has showed that the risk of fallingincreases with rising age ant that more and more people need to seek care after a fallaccident. Many cases could be prevented if multidisciplinary efforts are involved to atgreater extent within fall prevention work. Purpose: To describe the multidisciplinaryteam`s experiences of fall prevention measures for people over 65 years of age.Method: A systematic literature study was applied to systematically search, reviewand analyze research to answer the purpose of the study. Result: The result was basedon 9 scientific articles. Two themes emerged: positive factors in team-based work &negative factors in team-based work. Conclusion: More people will need care in thefuture, therefore are need and knowledge around team cooperation, communication,and preventive efforts in need of strengthening. Regardless of profession is the needfor education and training within cooperation a crucial factor for workingpreventively, as multidisciplinary intervention has demonstrated reduced risk of fall.

Bakgrund: Fall fortsätter vara ett stort problem hos äldre personer och studier visar att fallrisk kan öka om man är rädd för att falla. Att inte kunna ta sig upp från golvet efter fall ökar skador och är en indikation av för tidig död. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med beskrivande undersökning av variabler från verktygen FES-I och self-efficacy skalan. 28 deltagare inkluderades från två grupper genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades med Spearmans Rangkorrelationskofficient samt Mann-Whitney U-test. Resultat: Medianen för FES-I = 25(18,25/ 30,5), medianen för self –efficacy= 65(50/100). En signifikant skillnad mellan grupper observerades (p FES-I = 0,002, p self-efficacy = 0,004). Det fanns ett signifikant negativt samband mellan FES-I och self-efficacy (Roh = 0,74, p = 0.001).  Slutsats: Sambandet mellan self-efficacy för att ta sig upp från golvet och fallrädsla hos äldre personer visade att desto högre en person skattade sin self-efficacy, desto mindre fallrädsla tycktes hen ha. Genom att begrunda problemet av fallrädsla utifrån den socialkognitiva teorin belyser den här studien vikten att förstå hur en persons tro på sin förmåga påverkar ett beteende.

No description available.

Inledning: I Sverige kan vintrar medföra långa perioder av is och snö som i sin tur leder till en ökning av fallolyckor på grund av halkan. Seniorer drabbas mest av denna fenomen, vilket leder till ett stort lidande för den enskilde och enorma samhällskostnader för samhället. Sveriges kommuner implementerar preventiva säkerhetsåtgärder på många olika sätt för att bl.a. motverka och reducera fallolyckor under vinterhalvåret. En del kommuner har valt att införa utdelning av gratis halkskydd i form av broddar för kommunens invånare. En del andra kommuner har valt att inte införa denna typ av insats av olika skäl. Kommuners olika beslutsfattande kan bero på en skillnad i vilka problem som finns och vilka mål som ska uppnås. Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till varför det skiljer sig med utdelningsprogram av halkskydd i form av broddar, mellan kommuner runt om i Sverige. Denna studie har utgått från beslutsteorin och den sociotekniska modellen, för att möjliggöra en ökad förståelse för kommuners beslutsprocess.  Metod: Denna studie har genomfört en kvalitativ textanalys, för att kunna studera och analysera kommuners resonemang och beslutsprocess.  Resultat: Beslutsprocesser och implementering av förebyggande åtgärder hos Sveriges kommuner, skiljer sig på olika sätt. Eftersom kommuner är självstyrda, finns det inga tydliga svar på varför det ser ut som det gör. I samtliga beslutsprocesser finns en stor variation på vilka aktörer som är inblandade, var förslagen kommer ifrån och på vilket sätt förslaget lämnats in och/eller besvarats.  Slutsats: Kommuners beslutsprocess och resonemang för beslut varierar sinsemellan. Kommuner som implementerat broddutdelningsprogram har varit mer engagerade i frågan, utrett mer samt motiverats och inspirerats av andra kommuner som genomfört insatsen. Kommuner som inte implementerat broddutdelningsprogram har bl.a. motiverat det med att det går emot kommunallagen, att det saknas ekonomiska resurser och vetenskaplig evidens. Det har också motiverats med att kommuner redan implementerat andra förebyggande åtgärder mot fallolyckor. Det anses även vara den enskildes ansvar att införskaffa halkskydd och skydda sig utomhus.

Introduktion: Fallolyckor är globalt den näst största orsaken till dödsfall på grund av skada. Förutom mänskligt lidande är det även ett mycket dyrt folkhälsoproblem vars prevalens dessutom ökar i många länder på grund av den stigande medellivslängden. Syfte: Syftet var att beskriva hur fysisk aktivitet kan förebygga fallolyckor hos äldre. Frågeställningen ville undersöka vilka former av fysisk aktivitet som gav goda resultat för fallprevention. Metod: Litteraturöversikt valdes som studiedesign. Tio artiklar söktes fram och analyserades med hjälp av checklistorna strobe och consort för att sedan ingå i en tematisk analys. Resultat: Resultatet presenterades enligt fyra teman där studier som visade goda resultat för fallprevention samt studier med mindre tydliga resultat presenterades. Därefter följde relevanta fynd gällande fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer. Exempel på faktorer som gav goda resultat var stark handgreppstyrka, långsiktig fysisk aktivitet, balanskrävande träning, gruppträning med ledare, socialt stöd, motiverande information samt en trygg miljö. Exempel på faktorer som verkade ge sämre resultat var svag handgreppstyrka, kortsiktig fysisk aktivitet, självständig träning med video, att bo på äldreboende, brist på socialt stöd, transportsvårigheter samt en otrygg miljö. Rädsla för fall var vanligt förekommande, men kunde i flera fall motverkas med hjälp av fysisk aktivitet. Slutsats: Litteraturöversikten visar att utförande av regelbunden fysisk aktivitet inte endast är fallförebyggande utan även förbättrar den fysiska funktionen samt främjar den psykosociala hälsan. För att lyckas med implementeringen bör fysiologiska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer tas med i planeringen. / Introduction: Fall accidents are globally the second largest cause of death due to injury. In addition to human suffering, it is an expensive public health problem, which is also increasing in many countries due to the rising life expectancy. Aim: The purpose was to describe how physical activity can prevent fall accidents in the elderly. The question aimed to investigate which exercise that gave good results for fall prevention. Methods: Literature review was chosen as study design. Ten articles were found and analyzed using the checklists strobe and consort to be included in a thematic analysis. Results: The results were presented according to four themes where studies that showed good results for fall prevention and studies with less clear results were presented. Thereafter, relevant findings related to physical and psychological factors followed. Factors that gave good results were strong hand grip strength, long-term physical activity, balance-demanding training, training with leaders, social support, motivational information and a safe environment. Factors that seemed to result in poorer results were weak hand grip strength, short-term physical activity, independent training at home with video instructions, living in retirement homes, lack of social support, transport difficulties and an insecure environment. Fear of falling was common, but in several cases it could be counteracted with physical activity. Conclusion: The review shows that physical activity is not only fall preventive but also improves the physical function and promotes psychosocial health. In order to succeed with the implementation, physical and psychological factors should be included in the planning.

Med bakgrund av fallolyckor som ett betydande folkhälsoproblem, med personligt lidande och omfattande samhällskostnader som följd, undersökte studien produktdesigners möjligheter att skapa en tillgänglig och användbar produkt värd att använda, för personer över 65år, som känner rädsla för att falla (FHM, 2021). I en generell kommentar till FN:s mål för hållbar utveckling, uttrycks vikten av tillämpning av Universell Design (UD) i design av alla nya produkter (UN, 2013). Genom den globalt växande och breda målgruppen, blev det därför centralt att parallellt undersöka hur man kan skapa en bredare tillämpning av UD i designbranschen (WHO, 2018). Designprocessen tog stöd av principerna för UD (Story, Mueller & Mace, 1998) i kombination med Emotionell design och Normans (2004) tre nivåer av emotion. Studien tog även stöd i gerontologisk forskning om fenomenet Fear of falling (FoF), som pekar på att högst nivå av FoF uppmätts hos personer då man ställer rädslan i relation till en aktivitet (Lachman et al., 1998). Studiens empiri genererades huvudsakligen ur metoderna enkätundersökning och dagboksstudie, vilka visade en utbredd strategi bland användarna, att hantera rädsla för att falla genom aktivitetsbegränsning. Aktiviteten att nå högt placerade föremål i hemmet, blev central efter upptäckten att deltagarna i stor utsträckning använder annan utrustning och inredning än en avsedd stegpall. Studiens designbidrag resulterade i en stegpall, vars utformning inte ska motivera att använda en köksstol för aktiviteten. Studiens kunskapsbidrag till designbranschen är ett visuellt greppbart analysresultat, vars styrka är att kommunicera både konkret mätbara och känslomässiga värden i en produkt. / With the background in fall accidents as a significant public health issue, causing both individual suffering and a large social cost, the study examined product designers’ opportunities to create accessible, useful products worth using, for people over 65, who suffers from fear of falling (FHM, 2021). In a general comment to the UN’s sustainable development goal’s, the importance of practising Universal Design (UD) in design of all new products is clearly expressed (UN, 2013). With a globally ageing population and within a broad target group, it became central to explore how to reach a more common practice of UD in the industry of product design (WHO, 2018). The design process was supported by the principles of UD (Story, Mueller & Mace, 1998) combined with Emotional Design and Norman’s (2004) three levels of emotion. The study also included theories from gerontological research on the phenomenon of Fear of falling (FoF), which indicates that a higher level of FoF is expressed by people when it is put in relation to an activity (Lachman et al., 1998). The study’s empirics were mainly generated from the methods Questionnaire and Diary study, which showed a widespread strategy among users, to handle FoF through activity restriction. The activity to reach highly placed objects at home became central after the discovering that the participants often use other equipment and furnishing than a designated step stool. The study’s design proposal resulted in a step stool, which should not justify using a kitchen chair for the activity. The study contributes closing a knowledge gap, which can benefit the design industry with a visually tangible analysis result of both measurable and emotional value in a product.

Gångtrafikanters singelolyckor är Stockholms i särklass vanligaste trafikolycka och bland orsakerna till olyckorna beror en majoritet på dålig snöröjning eller halkbekämpning. Kommunen antar därför att samhällskostnaderna är höga och för att kunna prioritera vinterväghållningen behöver anmälningar om halkolyckor studeras samt jämföras med olycksstatistiken. Syftet med arbetet är att beskriva ett tillvägagångssätt för att genomföra en samhällsekonomisk analys av vinterväghållning för gångtrafikanter. En kostnads-nyttoanalys illustrerar en metod för att utvärdera och analysera vinterväghållning ur ett samhällsperspektiv. Kostnads-nyttoanalysen appliceras på vinterväghållning i Stockholms stad och vidare diskuteras metodens utmaningar och möjligheter för ändamålet. Metoden är även applicerbar på andra kommuner i Sverige och organisationer som står inför likande problem och bidrar således med ett viktigt verktyg för beslutsfattare. Resultatet av kostnads-nyttoanalysen visar att gångtrafikanters situation i Stockholm sannolikt skulle gynnas av en förbättring. En generell satsning på vinterväghållning innebär en ökad nytta för gångtrafikanterna under antagandet att antal olyckor minskas. Nollalternativet visar att den samhällsekonomiska kostnaden för olyckor är betydligt högre än vinterväghållnings-kostnaderna i nuläget. Kostnads-nyttoanalysen är ett exempel på hur Stockholms stad kan lägga ett helhetsperspektiv på planering av drift och underhåll av gångytor. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av hur resurser används behövs mer specifikt bättre verktyg för rapportering av drift och underhåll.