Traditionella fordonstillverkare är inte längre ensamma aktörer på fordonsmarknaden – utan stora IT-företag som Apple och Alphabet har ökat sina forskningsanslag och arbetar på kommersialiserad självkörningsteknologi. Fler inblandade IT-aktörer och en ökad mängd IT i fordonen gör att vi bedömer att autonoma fordon kan betraktas som IT-produkter, vilket vi ser kan medföra olika risker och utmaningar.   Autonoma fordons testverksamhet pågår aktivt runt omkring i världen. I Sverige introducerades en ny lagstiftning 2017 som tillåter testningen av autonoma fordon på allmänna vägar. Detta har lett till att vi idag ser ett antal olika projekt runt om i landet som involverar autonoma fordon på vägarna. I Linköping bedrivs bland annat ett projekt som går ut på att testa fyra autonoma bussar av modellen Olli i en specifik stadsdel. För att undersöka risker och utmaningar kopplade till autonoma fordon valde vi att genomföra en fallstudie på Olli. Resultatet har påvisat ett antal utmaningar och risker, vissa av dem unika för projektet men ändock applicerbara på andra autonoma fordon. Utmaningarna involverar både tekniska och icke-tekniska aspekter, och vi ser utifrån dessa att balansen mellan båda delarna är viktiga att ha i åtanke under en designprocess. / Traditional vehicle manufacturers are no longer sole players on the market — IT companies like Apple and Alphabet have increased their R&D-funding and are working on their own commercialized self driving technologies. Due to more involved IT companies and an increase of IT in the vehicles, our onset is to view the autonomous vehicle as an IT product, which could result in different forms of risks and challenges. Autonomous vehicle testing is taking place around the world. In Sweden, a new legislation introduced in 2017 has made it possible to test autonomous vehicles on public roads. As a result, a number of projects involving autonomous vehicles have been initiated around the country. In Linköping, for example, there's a planned project that focuses on testing four autonomous buses of a model called Olli in a specific district. To examine risks and challenges related to autonomous vehicles we decided to do a case study of Olli. The result shows a number of risks and challenges, some of them are unique to the project but still applicable on other types of autonomous vehicles. The challenges involves both technical and non-technical aspects, and judging from these we have noticed that the balance between both parts are important to have in mind during the design process of the vehicles.

Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin. Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

Syftet med denna studie är att på ta reda på vad en bra hands-on-artefakt för museum är och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie är gjord på utställningen Sinnrika människan på Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fåtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgående intervjuer med personer insatta i ämnet. Resultatet har sedan både analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det är många aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna är tydlighet om vad syftet med stationen är och hur den utförs. / The purpose with this case study is to find out what a good hands-on-artifact made for museums is and how it should be designed. The study is made at the Marvels of the human body located at the Swedish museum of Natural history. The empirical material has been collected trough short interviews and observations with visitors at the museum and extended interviews with people working in the field. The results have then been analyzed individually but also together, after this the results have been categorized. The conclusion of this study showed that there is a lot of aspect to have in mind when creating interactive stations, one of the most important aspects is distinctiveness about the purpose of the station and how it should be carried out.

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin. Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet? Hur ser utvecklingen inom simulering ut? Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering. Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket. Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.

I uppsatsen behandlas musiken i ett avsnitt av realityserien Kitchen Nightmares. Ett antal tydliga musikaliska teman i avsnittet belyses. Instrumentering, narrativa funktioner och hur ljudstudenter tolkar dessa teman är de huvudsakliga frågeställningarna. Genom egna observationer, en intervju med en professionell kompositör för TV och film samt en fokusgrupp har frågeställningarna besvarats. De musikaliska teman som behandlas i uppsatsen varierar i karaktär, intensitet och instrumentering beroende på vad de vill förmedla. Ofta är det känslolägen som interpersonella konflikter och sorg som underbyggs av musiken men den har även funktioner som syftar till att belysa saker som etnisk härkomst och förlöjligande av personer som beter sig problematiskt. Vikten av tydlighet inom musik för TV och film behandlas och hur denna tydlighet framträder. Ljudstudenternas tolkningar av musiken beskrivs och sammantaget tyder resultatet på att de intentioner upphovsmännen haft med musikläggningen framgår tydligt hos dessa.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet. I arbetet studeras etableringen av framgångsfaktorer före införande av ett stödsystem i en organisation. Arbetet med att identifiera organisatoriska framgångsfaktorer har genomförts som en tillämpning av 2G-metoden. De identifierade faktorerna ingick i ett utvärderingsramverk som användes vid utvärderingen av potentiella nya system. Vid analysen ansågs de identifierade faktorerna vara kritiska för framgång vid införandet av ett nytt ärendehanteringssystem i organisationen

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för såväl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma råd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och därmed erbjuda tjänster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige används istället begreppet 24-timmarsmyndighet. I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgångsfaktorer identifieras, dvs. områden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts i syfte att tydliggöra dessa faktorer. Arbetet fokuserar främst på kommuner men resultatet är sannolikt också applicerbart på andra myndigheter. I arbetet ingår även en fallstudie i syfte att validera de kritiska framgångsfaktorer som framkommit, samt konkretisera hur dessa kan appliceras i en specifik kommun. Denna fallstudie kan förhoppningsvis hjälpa andra kommuner att applicera resultatet på sina egna förutsättningar och sin egen situation.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna är korrekt är numera en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta kräver en effektiv organisation även att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen. Dessa processer måste kunna beskrivas och åskådliggöras för att på så sätt kunna se vart informationen skapas och om detta är ett bra tillvägagångssätt. För att kunna göra detta har jag således studerat litteratur kring information och informationssystem för att på så sätt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan användas såsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna åskådliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information. Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemål om att erhålla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras här. De efterfrågade även en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering. En processbeskrivning gjordes således samt att en fallstudie genomfördes för att kunna påvisa de faktorer vilka påverkar den data vilken misstänktes för att vara inkorrekt. Resultatet påvisade stora brister i mätmetoderna och hanteringen av denna information. De applikationer vilka finns i organisationen är inte integrerade och den manuella hanteringen spär således på felkällorna till den redan felaktiga datan.