OBK Sverige AB är en totalentreprenör från Örebro som bildades 2011. De har idag ca 65 anställda. De har inte kunnat arbeta in så mycket tid som de förväntat sig vid projektet Brf Vingen. Olika moment för projektet kommer att granskas och jämföras med ett av OBKs andra projekt, Kv. Sjukhuset. Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med den gamla och den nya listan för enhetstider. Syftet med denna uppsats är att få svar på frågorna nedan.  • Hur stämmer vissa enhetstider som finns i den gamla listan i jämförelse med verkligheten? • Vad kan vara anledningen till att tiderna i vissa fall inte går att hålla? • Hur kommer den nya listan stämma överens med verkligheten? Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med Nybyggnadslista 1999 och inte Ombyggnadslista 1999, då båda projekten är nybyggnationer. Dessa listor har getts ut av Byggnads, som är ett fackförbund, tillsammans med Sveriges Byggindustrier.  Litteraturstudier samt intervjuer har utförts för att ta fram information om vad enhetstider är. Intervjuer har gjorts för att få fram enhetstider och mängder för de granskade momenten. För att beräkna hur lång tid det tar att bygga en enhet av ett moment används enhetstider. Målning, gjutning och gipsning är exempel på olika moment och enheterna kan vara kvadratmeter, meter, styck osv. Enhetstiden varierar för olika moment och den multipliceras sedan med den totala mängden för momentet. Då får man fram hur lång tid det är beräknat att ett moment ska ta.  Momenten som granskats för båda projekten är betongstomme, taktäckning och gipsning av innerväggar. För projektet Brf Vingen har också fasadpartier av trä granskats. Resultatet i uppsatsen är att förutsättningen för inarbetning, när man arbetar efter nya listan, vid betongstommen för Brf Vingen ökar medan den för Kv. Sjukhuset minskar. Gipsning av innerväggar ökar, taktäckning minskar och fasadpartierna av trä minskar.  Beroende på olika faktorer i de projekt som granskats så stämmer enhetstiderna i den gamla listan olika bra med verkligheten. Anledningen till att vissa tider inte går att hålla är till exempel brant taklutning, små och trånga utrymmen samt byggnadens utformning. Den nya listan stämmer bättre överens med verkligheten för de granskade momenten. / OBK Sverige AB is a contractor company from Örebro that was established 2011. Today they have about 65 employees. They have not been able to save as much time as they where hoping for at one of their projects called Brf Vingen. We are going to view different stages of this project and compare to another of their projects called Kv. Sjukhuset. The unit times for the different stages will be compared to the old and the new list of unit times. The purpose with this essay is to answer these following questions. • How does some of the unit times from the old list come out compared to reality? • What can be the reason that the unit times in some cases can´t be kept? • How is the new list going to come out compared to reality? The unit times for the stages will be compared to Nybyggnadslistan 1999 an not to Ombyggnadslistan 1999 because the projects which are going to be viewed are constructions and not reconstructions. These lists have been published by Byggnads, which is trade union, with Sveriges Byggindustrier. Literature studies and interviews have been used to get the information about what unit times are. Interviews have also been used to get the unit times and amounts we needed for the viewed stages.  Unit times are being used to calculate how much time it takes to build one unit of a stage. Painting, foundry work and plastering is some examples of different stages and the units can be square meter, meter, piece etc. The unit time is different for different kinds of stages. This unit time is multiplied with the total amount of the stages.  The stages which has been selected to be viewed from both of the projects are the concrete frame, the roofing and the plastering of the interior walls. The wood panel at Brf Vingen has also been selected to be viewed. The result in this essay is that the time that has been saved, using the new list, for the concrete frame at Brf Vingen has increased and at Kv. Sjukhuset it has decreased. For the roofing it has decreased, for the plastering of the interior walls it has increased and for the wood panel it has de creased.  Depending on various factors in the viewed projects the unit times in the old list comes out differently well compared to reality. The reason that the unit times in some cases can´t be kept is for example that the roof slope is too steep, small and narrow spaces and also the construction design. The new list comes out better for the viewed stages compared to reality.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

This study investigates the practices of four museums in two countries in relation to the notion of social inclusion and how their museum professionals reflect about the topic. The aim is to provide an empirical grounding of Sandell’s theory about the three levels of impact within which museums can address social exclusion: with individuals, specific communities and wider society. The practices of four museums will be analysed and discussed: Västmanlands läns museum and Västerås Konstmuseum in Västerås, Sweden and Musei Civici and Fondazione Palazzo Magnani in Reggio Emilia, Italy. To answer the research questions, nine qualitative semi-structured interviews were performed. The informants selected are museum professionals responsible for different public practices at their institutions. The interviews were taped and at a later stage transcribed. Additionally, documentation from different sources completes the empirical data. A qualitative analysis has been employed to analyse the data. Text analysis and thematic analysis were selected to scrutinize the data. I employed the deductive method to trace Sandell’s theory on the data. The findings show that the notion of social inclusion is a subjective concept. Nonetheless, all the informants’ ideas of social inclusion are consistent with Sandell’s definition. The practices enhanced by the museums to address social inclusion are different in nature but mirror the understanding of the concept expressed by the museum professionals and it is in line with Sandell's model. Therefore, his theory about the three levels of impact that museums can achieve implementing inclusive practices is verified by the empirical data. Moreover, my hypothesis about the link between the social inclusion enact by museums and the socio-cultural context is proved too. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Denna uppsats undersöker på vilket sätt fyra museer i två länder arbetar med social inkludering samt hur deras medarbetare resonerar kring detta. Syftet var att se huruvida det går att empiriskt belägga Sandells teori, som handlar om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer: med fokus på individer, särskilda grupper eller samhället i stort. Den publika verksamheten i fyra museer har analyserats och diskuterats: Västmanlands läns museum samt Västerås Konstmuseum i Västerås, Sverige; Musei Civici samt Fondazione Palazzo Magnani i Reggio Emilia, Italien. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med musei-arbetare. Informanterna arbetar i olika publika verksamheter inom dessa museer. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utöver dessa har olika dokument från andra källor använts som komplettering. Analysen gjordes med hjälp av textanalys samt tematisk analys utifrån en deduktiv ansats, för att undersöka Sandells teori.  Resultatet av denna studie visar att begreppet social inkludering har olika subjektiva innebörder. Icke desto mindre överensstämmer alla informanters idéer med Sandells definition av social inkludering. Museers publika aktiviteter kopplade till social inkludering är olika till sin natur men speglar museiarbetares förståelse av konceptet och är i linje med Sandells modell. Därför stödjer forskningsresultaten hans teori om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer. Dessutom styrks även uppsatsens hypotes om sambandet mellan museernas sociala inkludering och det sociokulturella sammanhanget.  Detta är en masteruppsats i musei- och kulturarvsvetenskap.

Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed. / Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

People use a variety of means to orient themselves towards the future. A more organised approach to handling the future known as "futures studies" is often used in a variety of contexts including long-term planning within large organisations. In the effort to enhance the quality of such studies, there have been arguments for better methods (which makes sense), but methods may not be the most important aspect in the production of futures studies. Greater theoretical awareness in the substantive questions upon which the study is based is more important. To that end, the intent of this dissertation is to infuse a keener awareness of fundamental assumptions in futures studies and contribute to increasing their quality. One objective of the dissertation is to formulate a method or procedure to analyse the futures studies of large organisations, apply it to two empirical cases and thereafter analyse its strengths and weaknesses. The method I discuss and develop extensively in this work consists of an analytical framework that focuses on three aspects of each future study: its architecture, its relationship to a few of the key future issues of our time and its assumptions regarding our views on society, humanity and technology. A second objective is to systematically study future documents from two large organisations and attempt to clarify motives, orientation, methodology and distinguishing characteristics in their future processes. The cases I have chosen are the Swedish Armed Forces and the telecommunications company Ericsson, which were both in a period of transition around the mid 1990s. The dissertation shows how the method has been used to bring to the fore and clarify central ideas in futures studies, identify ambiguities and fuzzy thinking and to show and expose more covert assumptions. The analysis also illustrates that certain aspects of the model have been observed in the empirical material, other ideas are found to a lesser extent and certain perspectives are entirely absent. The paper stresses that the model developed has both strengths and weaknesses, but the overall assessment is that it was well-balanced and maintains appropriate depth in relation to desired efficiency. The study shows that the analytical method is relevant and adequate to understand and describe the direction and content of futures studies and in so doing enhance their quality.

Diss. (sammanfattning) Linköping :Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

The aim of this master’s thesis is to examine how collaboration is represented in guiding documents and practice concerning reading promotional work towards children and youth within Sandviken’s cultural center’s public library and the house of literature. This is examined through a case study of the public library’s and the house of literature’s activities for children and youth, with a focus on how collaboration affects the organizations work towards these target groups. The empirical material consists of legal texts from national, regional and municipal levels, documents, and guidelines for the two organizations, as well as qualitative interviews with librarians and activity developers within the library and house of literature’s practices. The empirical material is analyzed with the use of Kajsa Lindberg’s organizational definition of collaboration and focuses on how collaboration is perceived, motivated, what unifying objects that exist between different professions and which promoting and inhibitory aspects that can be identified. The analysis shows that motives behind collaboration often involve different categories of motives at once and that they synergize with one another. Librarians and developers experience collaboration as more fruitful when sprung from practice rather than from directives stated in documents. However, the result from this thesis indicates that the documents have a valuable function in putting collaboration on the agenda within public libraries and making decisions to establish and invest in such activities more legitimate. The results further indicate that the organizations within the case have promoting prerequisites that are specific for their local context such as engaged politicians and a strong local cultural tradition, but that the benefits that can be identified in some measures can be achieved elsewhere using the prerequisites at hand. This is a two years master’s thesis in Library and Information science.

Ett nytt informationssystem är ofta ett kostsamt projekt. Utformning och kravspecifikation av ett nytt system kan vara svårt ur flera aspekter och ledning samt personal kan ibland motsätta sig sådana förändringar. Dåligt definierade krav och dålig kommunikation mellan användare, utvecklare och andra intressenter kan bidra till att lansering av mjukvaror misslyckas. Genom att förstå användarnas behov, kunskaper och insikter om verksamheten kan man nå framgång med implementering och utveckling av ett nytt informationssystem. Intervjuer och deltagande observation har i den här studien använts för att dels undersöka hur användarna upplever det nuvarande systemet och dels vilka önskemål och behov som finns. Empirin är insamlad från ett medelstort företag där en fallstudie genomfördes med inriktning på deras lagerhanteringssystem och dess användare. Intervjuer och deltagande undersökningar gjordes på plats i Göteborg och Stockholm. Den teoretiska referensramen är hämtad från Information System Success Modell (ISSM) som visar på vilka kvalitéer som är viktiga för att nå framgång med ett informationssystem och vilka faktorer som finns för dessa. ISSM har kompletterats med Parasuraman, Zeithaml och Berrys faktorer för god servicekvalité och Wang, Reddy och Kons faktorer för god informationskvalité. Genom en fallstudie identifierades kriterier för dessa faktorer. Kriterierna har i tillägg setts ur ett användbarhetsperspektiv för att fördjupa förståelsen för användarnas behov. Den kvalitativa datainsamlingen har analyserats genom ett affinitetsdiagram och har kategoriserats efter de faktorer som teorin föreslår. Fokus i studien ligger på system- och informationskvalitéerna men det gick inte att utesluta servicekvalité helt. De kriterier som identifierades hade till största delen med hur information hittades och hur komplett denna var. Stabiliteten i systemet i dag var god då informationen var säkrad på flera olika sätt, däremot var inte informationen alltid rätt eller komplett. Användarvänligheten i systemet har stor förbättringspotential om systemet blir mer flexibelt. En begränsning i systemet idag är att det är textbaserat och vilket gör informationen svårtillgänglig och mindre överskådlig för användarna. Bristfälliga hjälpfunktioner och tydliga felmeddelanden framkom också som ett problem enligt användarna. Idag behöver användarna använda andra system för kommunikation och egna anteckningar vilket användarna hade velat undvika för ett sömlöst användande. Det framkom också att den hierarkiska databasstruktur som används idag gör att informationssystemet låser sig för andra användare. / A new information system is not seldom a costly project. Designing and specifying requirements for a new system can be difficult from several aspects and management and staff can sometimes resist such changes. Poorly defined requirements and poor communication between users, developers and other stakeholders can contribute to software launch failure. By understanding the users' needs, knowledge and insights about the business, one can achieve success with the implementation and development of a new information system. Interviews and observations of participants have been used in this study to investigate how users perceive the current system and what needs and wishes the users have. The empirical data is collected from a medium-sized company where a case study was conducted focusing on their inventory management system and its users. Interviews and participatory surveys were conducted on site in Gothenburg and Stockholm, Sweden. The theoretical frame of reference is taken from the Information System Success Model (ISSM) which shows which qualities are important for the success of an information system and what factors exists for them. ISSM has been supplemented with Parasuraman, Zeithaml and Berry's factors for good quality of service and Wang, Reddy and Kon's factors for good information quality. Through a case study, criteria for these factors were identified. In addition, the criteria have been viewed from a usability perspective in order to deepen the understanding of the users' needs. The qualitative data collection has been analyzed through an affinity chart and categorized according to the factors proposed by the theory. The focus of the study is on the system and information qualities, but it was not possible to exclude service quality completely. The criteria that were identified largely had to do with how information was found and how complete it was. The stability of the system today was sufficient as the information was secured in several different ways, however the information was not always correct or complete. The user-friendliness of the system has great potential for improvement if the system becomes more flexible. One limitation in the system today is that it is text-based and which makes the information difficult to access and less clear to users. Inadequate help features and clear error messages also emerged as a problem according to the users. Today, the users need to use other systems for communication and personal notes, which users would have liked to avoid for seamless use. It also emerged that the hierarchical database structure used today makes the information system lock down for other users.