”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.

På barnintensivvårdsavdelningar (BIVA) vårdas kritiskt sjuka barn, ibland under långa vårdtider. Det är väl studerat inom vuxenintensivvården att vistelsen på intensivvårdsavdelning kan orsaka delirium. Delirium kan ta sig uttryck genom generell oro, ångest och hallucinationer. Forskningen är dock begränsad inom barn och delirium och således även forskning om specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med tecken på delirium. Det har beskrivits i litteraturen att delirium förlänger vårdtider, ökar vårdkostnader och är förknippat med högre mortalitet, även hos barn. Syftet med examensarbetet är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med delirium. Data består av öppna kvalitativa forskningsintervjuer med sex specialistsjuksköterskor som arbetar på en barnintensivvårdsavdelning. Den insamlade datan analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i två huvudkategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom det att specialistsjuksköterskorna upplevde svårigheter med att tolka tecken på delirium men att de samtidigt utförde ett flertal omvårdnadsåtgärder i syfte att förebygga uppkomsten av delirium. De använde omvårdnadsåtgärder i preventivt syfte och när barnen uttryckte ångest och oro. Detta var dock ibland svårt på grund av miljöfaktorer som specialistsjuksköterskan inte alltid kunde påverka. Det framkom även att kommunikation med läkare och samarbetet med familjen var centralt men även ibland bristfälligt och avsaknad av rutiner försvårade det dagliga arbetet. Specialistsjuksköterskorna upplevde det som frustrerande att vårda dessa barn, vilket innebar en känslomässig påverkan. I diskussionen lyfts specialistsjuksköterskans känslomässiga arbete i relation till patientperspektivet, där negativa känslor kan påverka vården som bedrivs. De omvårdnadsåtgärder som specialistsjuksköterskorna utförde var i både preventivt och behandlande syfte. Familjecentrerad vård diskuteras utefter svårigheterna att arbeta i en högteknologisk miljö och samtidigt skapa delaktighet hos föräldrarna.

Bakgrund: Barn har rätt att ha föräldrar närvarande vid sjukhusvistelse. Sjuksköterskor anser att omvårdnad ska ges till hela familjen, dock anser de att föräldrar är i vägen för deras arbete. Föräldrar till barn som vårdas inom intensivvården riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Föräldrar beskriver familjecentrerad vård i tre teman: att vara omgiven av familjen, att vård ges till hela familjen och att vara delaktig i vården. Ett framgångsrikt partnerskap stärker integritet och familjehälsan.  Syfte: Att undersöka hur föräldrar upplever vården kring barnet utifrån familjecentrerad vård inom intensivvården. Metod: Litteraturöversikt med en deduktiv ansats. Femton vetenskapliga artiklar har inkluderats i översikten. Databassökningar har utförts i Pubmed och Cinahl.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kärnvärderingar i familjecentrerad vård. Dessa kärnvärderingar är miljö, delaktighet, relation, och information. Det som framkom i resultatet var; att föräldrarna beskrev miljön som kaotisk och skrämmande, de ville vara delaktiga dock upplevdes hinder från vårdpersonal och miljön, en del av föräldrarollen var att skapa en personlig relation till vårdpersonalen, föräldrar önskade att få kontinuerlig information som gavs på ett språk de förstod.  Slutsats: Miljön är ett hinder för föräldrars delaktighet i vården. Genom information och samarbete med vårdpersonal kan föräldrarnas självförtroende stärkas och deras delaktighet öka. / Background: Children have the right to have parents present at a hospital stay. Nurses believe that care should be given to the whole family, though they believe that parents are in the way of their work. Parents of children cared for in intensive care are at risk of developing post-traumatic stress syndrome. Parents describe family-centered care in three themes: being surrounded by the family, caring for the whole family, and being involved in the care. A successful partnership strengthens integrity and family health. Aim: To investigate how parents perceive the care of the child based on family-centered care within intensive care. Method: A literature review with a deductive approach. Fifteen scientific articles have been included in the review. The database searches were conducted through Pubmed and Cinahl.  Result: The result is presented based on four core values of family-centered care. These core values are environment, participation, relationship, and information. What appeared in the result was; that the parents described the environment as chaotic and frightening, they wanted to be involved though obstacles are experienced by the nursing staff and the environment, a part of the parent role was to create a personal relationship with the nursing staff, parents wished to have continuous information that is given in a language they understood.  Conclusion: The environment is seen as an obstacle that affects parents' participation. Parents' self-confidence and participation can increase through information and cooperation with the nursing staff.

Bakgrund: I Sverige har ca 10% av de nyfödda barnen behov av neonatalvård där vanligaste dödsorsaken är asfyxi, infektioner, underburenhet samt fosterskador. Oavsett ålder ska välbefinnandet främjas till livets slut. Familjecentrerad Vård (FCV) är en arbetsmodell kring ett sjukt barn och dennes familj där vården planeras efter hela familjens behov i samråd med familjen för hela familjens bästa. Syfte: Undersöka föräldrars upplevelser av vårdtiden då deras barn vårdats i livets slut på en neonatal intensivvårdsavdelning ur ett familjecentrerat perspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats med riktad innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det var viktigt att få spendera tid med sitt barn både före och efter döden. Föräldrarna önskade få ge normal omsorg som att hålla om, mata och trösta. Det fanns ett stort behov av information och kommunikation kring barnets situation. I efterhand värdesatte de högt att de fått hjälp att insamla minnessaker. Föräldrarna menade på att vårdtiden var svår men värdefull. Slutsats: FCV kan vara ett verktyg som får föräldrarna att spendera mer tid med sitt barn vilket kan leda till minskad prevalens av depression efter barnets död. Det är av stor vikt att se varje familjs individuella behov för en så bra vårdtid som möjligt för familjen.

Bakgrund: På en neonatalvårdsenhet vårdas prematura och fullgångna nyfödda barn. Neonatal vård är en del av barnsjuksköterskans arbetsområde och omvårdnaden ska ske utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt. Idag saknas tydliga riktlinjer för hur familjecentrerad omvårdnad ska utföras och därför ser arbetet på vårdenheterna olika ut. Syfte:  Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad under vårdtiden på en neonatalvårdsenhet. Metod: Mixad metod användes. Urvalet var samtliga familjer vars barn vårdats på neonatalvårdsenheten på ett länssjukhus i södra Sverige, oavsett orsak mellan 2017-2020. 649 familjer svarade på frågor rörande vårdkvalité, information, delaktighet och bemötande under vårdtiden. Kvantitativ dataanalys med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån familjecentrerad omvårdnad genomfördes på utvalda frågor. Resultat: Upplevelserna av familjecentrerad omvårdnad varierade. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de var nöjda med informationen, att de fick vara delaktiga i omvårdnaden av sitt barn och att de kände sig som föräldrar. Familjerna önskade förbättringar avseende samstämmig samt skriftlig information, ett respektfullt bemötande, ökat samarbete, större lyhördhet samt mer stöd i omvårdnaden. Slutsats: Bra rutiner avseende kommunikation genom hela vårdprocessen leder till kännedom om familjens behov men ökar också familjens möjlighet att känna sig delaktiga i det som sker.

Bakgrund Föräldrar förväntar sig att få vara delaktiga i de mest grundläggande omvårdnadsåtgärderna i vården av dess barn. De anser att det är viktigt att sjuksköterskan uppmuntrar dem till delaktighet. Föräldrars behov och förväntningar är att de ska få vara närvarande och få stöd. En familjecentrerad vård där sjuksköterskor involverar föräldrarger ett bättre resultat av barnets vård. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av familjecentrerad vård och att involvera föräldrar i vården av sitt sjuka barn inom somatisk vård på sjukhus. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier, faktorer som främjar föräldrars delaktighet respektive hindrar föräldrars delaktighet. Sjuksköterskor upplever familjen som en viktig del i barnets vård. Vikten av en familjecentrerad vård är tydlig, men det finns ett antal barriärer som kan hindra föräldrars delaktighet. Slutsats Litteraturöversikten bekräftar vikten av en familjecentrerad vård och involvering av föräldrar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Sjuksköterskor upplever att en familjecentrerad vård är den vård som är bäst för barnet. Föräldrar anses vara till stor hjälp i vården, och det är av vikt att skapa en bra relation och kommunikation med föräldrarna.

Bakgrund Familjecentrerad vård syftar till att se familjen som en enhet. Det innebär att familjen ska får vara delaktig i barnets vård och i de beslut som ska tas. Barnet, familjen och vårdpersonal ska vara ett team som arbetar tillsammans. Vårdpersonal måste vara bereddapå att det är en hel familj som vårdas. Barn kan uppleva sjukvård som skrämmande och familjen kan då vara en trygghet och ett stöd. Familjen är den viktigaste delen för ett barns samspel med miljön runtomkring. Syfte Syftet med arbetet var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård i samband med sjukhusvård. Metod Litteraturöversikten innehåller tretton vetenskapliga artiklar som belyser föräldrars erfarenhet av familjecentrerad vård. Studierna var både kvalitativa och kvantitativa. Databaserna som använts är Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet skapades utifrån rubrikerna: informationens betydelse, begränsningar med familjecentrerad vård, relationen mellan föräldrar och vårdpersonal samt stress och oro hos föräldrarna. Studiens resultat visar på att kommunikation är en betydande roll för att den familjecentrerade vården ska fungera och för att föräldrarna ska känna sig delaktiga. Föräldrarna vill ha en öppen dialog med vårdpersonalen vilket ger föräldrarna mindre stress och oro i situationen de befinner sig i. Slutsats Att studera föräldrars erfarenheter av familjecentrerad vård kan leda till att vårdpersonal får en ökad förståelse och kunskap för hur viktigt det arbetssättet är. Upplevelsen på sjukhuset blir bättre för familjen och vårdpersonalen gynnas av ett tydligare arbetssätt.

I Sverige drabbas åtta till femton procent av de nyblivna mödrarna av en postpartum depression, som ofta debuterar inom tre månader upp till ett år efter en förlossning. Det är inte bara den nyblivna modern som drabbas av konsekvenserna av en postpartum depression utan även det nyfödda barnet, partnern och övrig familj blir påverkade. Syftet var att belysa sjuksköterskors stöd till kvinnor med postpartum depression och deras familjer. En litteraturstudie valdes som metod. Resultatet av litteraturstudien grundades på 15 vetenskapliga artiklar från sju olika länder. Fem teman kunde urskiljas; på vilket sätt relationen mellan sjuksköterskor, mammor och familjer påverkar upplevelsen av stödet, kontinuitetens betydelse för stödet, mammors och familjers upplevelse av sjuksköterskors stöd, information och praktiska råd som stöd vid postpartum depression och sjuksköterskors stödsamtal som behandlingsalternativ. Mammorna upplevde att en god relation till sjuksköterskorna var viktig för att kunna beskriva sin livssituation. För att kunna prata om sin livssituation på ett djupare plan var en kontinuerlig kontakt med sjuksköterskan en viktig aspekt för mammorna. Mammorna upplevde att stödet från sjuksköterskan varierade från att vara ett bra stöd till att mammorna upplevde brist på stöd. I flera studier kunde mammorna tala om vilket stöd de hade önskat och hur de hade velat att sjuksköterskan skulle ha agerat för att vara en god stödjare. Att mammorna fick information och praktiska råd om postpartum depression upplevde både mammor och pappor som viktigt och det ledde till att föräldrarna sökte hjälp för vård och behandling. I sju studier beskrev mammorna och papporna att stödsamtal var ett bra behandlingsalternativ. Slutsatsen som författarna kom fram till var att, för att föräldrarna ska kunna ta emot stöd är det viktigt att mammorna känner sig trygga i sin relation med sjuksköterskan. Vården präglas av ett respektfullt partnerskap, med kontinuitet, mellan sjuksköterskan och familjen. Sjuksköterskan bör ge stöd utifrån hela familjens behov. En av uppgifterna som sjuksköterskor har, är att ge informativt stöd om tidiga symptom och tips på hantering av en postpartum depression. Detta kan vara avgörande för hur familjen kommer att klara av sin situation. Stödsamtal visade sig vara en mycket effektiv behandlingsform och uppfattades, av mammorna, som en mer acceptabel behandling än medicinering.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn. Metod En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet. Slutsats Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.