Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående. Resultatet av studien visade att majoriteten av kvinnorna var nöjda med den vård och behandling som gavs. Förtroendet för personalen var stort, och upplevelsen att någon lyssnar och förstår var viktig. Det fanns inget signifikant samband mellan antalet månader vårdtagarna fått behandling och deras uppskattade välmående. Däremot framkom signifikanta skillnader i välmående före behandlingens start och efter att behandling hade påbörjats, oberoende av antal månader behandlingen hade pågått.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT. Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut? Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys. Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer. Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller. / Introduction: Depression is one of the most common psychiatric symptoms among Swedish adolescents and young adults. Attachment Based Family Therapy ( ABFT ) focuses specifically on depression and suicidal young people. This paper will focus on the work with emotions in family therapy/ABFT. Question: In order to explore how psychotherapists that follow ABFT manual can work to deepen the emotional level of the family members. Is it possible to see conections between therapist’s interventions and the emotional deepening in the family? Method: Qualitative case study on a filmed psychotherapy, a total of 18 sessions. The family consists of a youth and his or her parents. A number of episodes have been selected where the psychotherapist's interventions and what happened in each episode have been studied with thematic analysis. Result: To connect familymembers to each other awokes most emotions within the family. Meetings occur that are interpreted to be healing and to have long term effects at the family members' relationships. Discussion: The studys result are linked to Daniel Stern's theory of "moments of meeting", intersubjectivity in the family and family therapy unique opportunity to work with emotions in the presence of the objects that it actually applies to.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt. Kritik och klander hade minskat mellan familjemedlemmarna och föräldrarna ansåg sig mindre överinvolverade i sina ungdomar efter behandlingen. När det gäller Familjeklimat visade det sig att ungdomarna, mödrarna och fäderna upplevde mer närhet och mindre distans inom familjen efter genomför behandling. Studien bekräftade att FFT-modellen ger en viss effekt för familjer med en tonåring som har ett utagerande beteende. Den starka betoningen på att ändra familjens kommunikationsmönster till en mer stödjande sådan, har avgörande betydelse för om familjen fullföljer behandlingen och för om behandlingsresultatet blir positivt. / The paper is an evaluation of Functional Family Therapy (FFT). The aim was to investigate whether a FFT treatment meant a change for a youth and his parents regarding their description of family climate and dyads within the family. The target group consisted of 29 families that during 2011-2013 completed the FFT treatment at Ungdomscentrum (Youth Centre), in Uppsala community. The families had completed the self-assessment forms Issues of Family members and Family climate before and after the treatment. The results showed several significant differences that were consistent with previous research of the model, both internationally and nationally. Criticism and blame had been reduced between family members and the parents considered themselves less over-involved in their youth after the treatment. Current Family climate, it turned out that the adolescents, mothers and fathers experienced more closeness and less distance within the family in the end of treatment. The evaluation confirmed that the FFT- model provides some effect for families with a teenager with behavior problems. The strong emphasis on changing family patterns of communication to a more supportive one, is crucial for the family to complete their treatment and for the result of the treatment.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT. De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2). Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual. Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift. Det vi sluter oss till i vår uppsats är att ett sådant förtydligande inte låter sig göras med mindre än att man går till botten med och definierar vad funktionen av relationen innebär samt hur man använder sig av denna vid det som inom Funktionell familjeterapi kallas för relationsbedömningen. / The homework is an important part of both Functional Family Therapy (FFT) and Dialectical Behavior Therapy (DBT). The goal of this essay has been to determine if, and in what way, homework is used in the context of family therapy, that is the frame of FFT. One hypothesis at the beginning of this work was that the interactional home assignments have started to be replaced by the behavior oriented ones that are a part of DBT. The individuals participating in the study are all working in a psychiatric outpatient clinic (BUP) in Uppsala. They are all using either Functional Family Therapy (n=3) or Dialectical Behavior Therapy (n=2) as treatment methods. The purpose of the study has been to try to understand more of the homework as a therapeutic instrument, especially the relational homework that family therapists are expected to work out on the basis of a manual that is provided within FFT. Two methods have been used to examine this: a survey and focus group interview. The results show a relatively large width when it comes to the therapists view on and practice of homework, though the general pattern indicates that they work out both relational as well as behavior oriented assignments in their practical work. However, there is a need and a wish of the family therapists to gain more clarity on how to determine and give a family a relational oriented homework. The conclusion of this essay is that a clarification like that is not possible, unless you go to the bottom with and define what the relational function is and how to use it in what within Functional Family Therapy is called the Relational Assessment Phase.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt. Resultatet visar att legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen kompetens för att arbeta familjeterapeutiskt med målgruppen som god. Trots detta finns det tydliga brister i hur bedömningar genomförs för att möjliggöra att rätt diagnoser och behandlingar erbjuds barn som upplevt familjevåld. Resultatet visar även att legitimerade familjeterapeuter, i behandlingsarbetet, lägger fokus på stabilisering i anknytningssystemet med inriktning på att förbättra kommunikation och samspel men brister i att bedöma, samtala om och behandla eventuella trauman till följd av familjevåldet. / The purpose of this study was to investigate how registered family Therapists in child and youth psychiatry (in Swedish BUP) perceives their own and their workplace knowledge of children who have experienced family violence. The aim was to look at how registered family Therapists conducts assessments and treatments on BUP when they meet a child who may have experienced or who have experienced family violence. Questions have been how registered family Therapists perceive their own respectively their workplace knowledge of children who have experienced family violence? Additional research questions have been how assessments are made and what kind of treatment that are offered by registered family Therapists on BUP? In the study, 38 registered family Therapists, have responded to a questionnaire with fixed answers. The questionnaire study has also been supplemented by 13 telephone interviews with semi-structured questions designed to make respondents share their views more freely. The results show that registered family Therapists experience their own competence to work therapeutically with the children who have experienced family violence as good. Nevertheless, there are obvious flaws in how assessments are conducted to ensure that these children get the correct diagnoses and are offered effective treatments. The result also shows that registered family Therapists, in treatment activities, put most focus on stabilization work with a focus on improving communication and interaction, but fails to assess, discuss and deal with any trauma as a result of family violence.

Många studier har gjorts inom området familjeterapi men sällan har barnens egna upplevelser utvärderats. Studiens syfte är att utforska barns erfarenheter av familjeterapi. Frågeställningarna behandlar barnens förväntningar inför terapin, men även deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har åtta barn i åldrarna 5-12 år intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005). Resultaten visar att de flesta barn, trots sina positiva förväntningar innan terapin, upplever familjesamtalen i första hand som "vuxensamtal" där det är föräldrarna som får stöd och hjälp. De tycker att det har varit svårt att förstå och göra sig förstådda i samtalen. Barnen uttrycker en önskan om deltagande i samtalen men upplever ofta ett utanförskap, obehag och osäkerhet gällande sin roll i terapin. De flesta av barnen ser sig själva som "ensam problembärare", vilket är en bild som föräldrarna ofta bekräftar. Syskons deltagande lyfts fram som en tryggande faktor för barnen, liksom de icke-verbala inslagen i terapin. De barn som haft BOF (Barnorienterad familjeterapi) som behandlingsmetod eller andra icke-verbala inslag i terapin är nöjdast och har upplevt störst delaktighet. I studien visar barnen prov på sin kapacitet som informanter om sin situation. En förbättrad förståelse för barns upplevelser av familjeterapi möjliggör utvecklingen då det gäller terapeuters kompetens och terapeutiska metoder som på ett tydligare sätt är till gagn för både barn och vuxna. / Many studies have been done in the field of family therapy but the children's own experiences are rarely evaluated. The aim of the present study is to explore children's experiences of family therapy. The research questions addresses the children´s expectations before family therapy but also their descriptions of the family conversations and the situation after finished therapy. In the study, which has a qualitative approach, eight children (five boys and three girls) between 5-12 years of age, have been interviewed by using semi-structured questions and "tape method -playful conversation" (Soltvedt, M. 2005). The results shows that most children, despite their positive expectations prior to family therapy, experience family conversations primarily as an "adult conversation" where it is the parents that get support and help. They think it has been difficult to understand and make themselves understood in the conversations. The children expressed a desire to participate but often experienced exclusion, discomfort and uncertainty regarding their role in therapy. Most of the children see themselves as "single problem carrier", which is an image that parents often confirm. Siblings involvement is highlighted as a securing element, as well as the non-verbal elements of therapy. Those children that had BOF (Child-Oriented Family therapy) as a treatment method or other non-verbal elements of therapy are most satisfied and have experienced the greatest participation. In the study the children demonstrated their capacity as informants about their situation. An improved understanding of children's experiences of family therapy enables progress regarding the therapist's competence and therapeutic methods, which clearly is beneficial to both children and adults.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system. Frågan som har väckts i studien rör om det är relevant att använda begreppet allians i familjeterapi på klientsystem utöver en individ? Förslag till fortsatt forskning är att studera fenomenet allians i familjeterapi ur ett intersubjektivt perspektiv. / International research shows that all established psychotherapy is equally effective and that the outcome is influenced by capacities of the therapist and client as well as the relationship between them. The aim of this study was to identify meaning to the phenomenon of alliance in family therapy and the study was carried out with four family therapists in a semi-structured focus-group. The study showed that alliance in family therapy is an interplay field including two relation levels such as frame and interaction. The two levels comprised the aspects of familiarity, asymmetry, relation to several, consensus, presence and affectedness. The result also showed that alliance in family therapy is about several alliances between therapist and client in different systems. The question raised in the study deals with the relevance to use the concept alliance in family therapy on client systems beyond an individual? Suggestions for continued research are to study the phenomenon of alliance in family therapy from an intersubjective perspective.

Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective. / Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

Inledning: Uppsatsen syftar till att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av processer och faktorer bakom hur allians byggs upp med ungdomar i familjeterapi. Studien visar på att ungdomars utvecklingspsykologiska position gör att terapeuter måste närma sig ungdomarna med en väl tilltagen dos respekt och lyhördhet, samt i det odla en medvetenhet om att ungdomarna är extra känsliga och observanta på hur familjeterapeuterna agerar i relation till dem och föräldrarna. Frågeställningar: Hur ser och beskriver ett antal familjeterapeuter alliansprocessen med ungdomar i familjeterapi? Finns det särskilt viktiga komponenter i ett förhållningssätt som är allians-befrämjande? Finns det särskilda hinder eller fallgropar att beakta i relation till ovanstående? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning. Resultat: Studien visar på vikten av att familjeterapeuterna visar respekt, nyfikenhet och kan hantera balansen mellan föräldrar och ungdomar. Att fokusera på diagnoser eller inta en dömande attityd verkar försvåra allians med ungdomar i familjeterapi. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat ur ett utvecklingspsykologiskt och intersubjektivt perspektiv. / This paper discusses and examines how a number of family therapists look at the processes and factors related to how to build alliance with adolescents in family therapy. The current state of knowledge on this issue raises the important thing to get right alliance with adolescents in family therapy in terms of how successful and Goal Completions therapy becomes. The study shows that therapists have to consider that youth are in a development psychological position when they approach the young people with a generous dose of respect and sensitivity, as well as the growing awareness that young people are particularly sensitive and observant of how family therapists act in relation to them and their parents.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning man kan se studier på en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning som ett karriärdrag, och hur en sådan karriär i så fall kan definieras. I studien har 60 legitimerade psykoterapeuter med inriktning familjeterapi som studerat vid Linköpings universitet under åren 2002-2014 (n=87) svarat på en enkät med fasta svarsalternativ, samt några öppna frågor. Resultaten visar att titeln som legitimerad psykoterapeut medfört löneökning för 63 %. Av respondenterna titulerar sig 58 % som legitimerad psykoterapeut, 27 % har fått utökade befogenheter i samband med legitimationen, och 12 % har befordrats. I samband med legitimationen har 33 % fått utökat ansvar och 40 % anger familjeterapi som huvudsaklig sysselsättning. De stora arbetsgivarna även efter avslutad utbildning är kommun och landsting, där 73 % är anställda. En markant ökning har dock skett av antalet egna företagare, från 20 % till 40 %. Den karriär som görs av legitimerade psykoterapeuter är huvudsakligen en expertkarriär, dvs. en karriär där man är expert inom sitt yrkesområde, en horisontell karriär. En utbildning till legitimerad psykoterapeut leder till en ökad grad av eget företagande. / This study aims to examine to what extent following a course of study leading to a diploma in psychotherapy can be seen as a strategic career-related move, and how, in that case, such a career can be defined. The degree entitling the recipient to the Swedish title "legitimerad psykoterapeut" is difficult to translate literally; it is usually considered equivalent to, but is not specified as, an M.Sc. It is officially a degree within the health care field, with concurrent obligations, and is hereafter referred to as "qualified psychotherapist". 60 qualified family psychotherapists who studied at Linköping University between 2002 and 2014 (n=87), replied to a questionnaire containing fixed answer alternatives and a few open questions. The results show that acquiring the title of qualified psychotherapist led to a rise in income by 63%. Of all the respondents, 53% actually use the title, 27% acquired more authority, 12% were promoted, and 33% reported being granted a higher level of responsibility after acquiring the title. Family therapy was reported as the major occupation of 40% of the respondents. Local councils (kommuner) or district health authorities (landsting) employed 73% of the respondents, although there has been a significant increase, from 20% to 40%, in the proportion of family psychotherapists who are also partly or solely self-employed. The career of a qualified psychotherapist is thus largely the career of an expert within the field, a "horizontal" career. Completing the requirements for qualification as a psychotherapist leads to an increased level of self-employment.