Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämpar teorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning.   Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus. Studien kan bidra med tankar om hur man skulle kunna göra vidare studier rörande utbildning och implementering av evidensbaserade modeller.

<p>Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva.</p><p>Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation.</p><p>Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.</p>

<p>Summary:</p><p>Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment.</p><p>The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena.</p><p>Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment.</p><p>Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them.</p><p>The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact.</p><p>We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.</p>

Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.

Summary: Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment. The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena. Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment. Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them. The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact. We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

Under åren 2008-2010 pågick ett familjeprojekt på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm. Tjugofyra familjer skrevs in i projektet och sex behandlare medverkade. Projektets struktur byggde på att familjer, även syskon, till de inskrivna patienterna i högre grad än i vanlig slutenvård skulle närvara och delta i vården. Sessionerna var av en intensitet av tre timmar per dag, tre dagar i veckan, i tre veckor. Genom en kvalitativ studie med intervjuer med ett antal av de som var med, inventeras projektets genomförande och konsekvenser. De som svarat redogör för positiva förändringar, i synnerhet vad gäller relationerna i familjen. Föräldrarna uttrycker att de fått en annan förståelse för sitt barn och barnen att de känner sig mer förstådda. Samarbetet mellan familjerna och de professionella på kliniken verkar ha haft stor betydelse. Självskattningar på Client Satisfaction Questionnaire bekräftar de allmänt goda behandlingsresultaten. / During the years 2008-2010 a family treatment project was run at the child and adolescent psychiatric clinic in Stockholm. Twentyfour families were enrolled in the project and six therapists were involved. The project involved families, including siblings, related to the identified patients to a greater extent than in conventional inpatient care. The sessions had an intensity of three hours a day, three times a week, for three weeks. Through a qualitative study involving interviews with a sample of the participants the experiences and consequences of the project was explored. Respondents described positive changes, especially as regards the relations in the family. Parents expressed that they acquired a different understanding of their children while the children felt more understood than before. The collaboration between the families and the professionals at the clinic seems to have been of great significance to the participants. Ratings on the Client Satisfaction Questionnaire corroborate the positive results of the interviews.

Sammanfattning Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS). Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ? Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på. Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas. Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring / Introduction: Mental illness and suicide in young people from 15-24 years has increased in Sweden. To examine methods which can help in the fight against mental illness feels crucial, when traditional methods not always is sufficient for the target audience and for treatment of mental illness in youths. Attachment-based family therapy, ABFT is used for young people with mental health problems such as depression, anxiety and suicidality problems. ABFT is used today in child and youth psychiatry (BUP), in social services treatment for youth and in some state institutions for youth (SIS) in Sweden. Research questions: The study's purpose is to investigate psychotherapists, patients and parents different experiences of ABFT treatment. Interviews were conducted with four psychotherapists, two patients and two parents. Qualitative method was used and data collected have been analysed using thematic analysis of inductive approach. Results: The results are tied to five themes ; Attachment , relationships, communication, affects and change. Psychotherapists view re-attachment as necessary in order to re-establish dialogue and communication between parents and youth. This improves in the long run the relationship and affiliation, but also the mental state of youth according to psychotherapists. Young people's experience is that they became better understood and heard by their parents. The dialogue resumed and feelings could be expressed to the terms. When needs and feelings were received by the parent reliance grew on parents, the relationship improved and parents could be seen as a resource. Parents experience is that they got other ways to communicate, support and face his youth on. Discussion : Shows that reconnection and relational reformulation of the problems are made in the ABFT. The relational problems are consequences of the previous attachment injuries. Restored dialogue allows for reconnection, which improves the relationship. Extension of the fountain of youth and parent's capacity for emotional processing is the prerequisite for change. The expression of feelings associated with related injuries seems healing for young people as well as improves relationship and connection to the parent. Change occurs when youth put into words and share feelings with parents. To be received in their emotions creates a change in the internal working models of youth and parents. Changes occurs in the interaction between parents and youth which does that the internal working models of self and others can be reconsidered.