SCORE-15 är ett självskattningsformulär som avser att mäta familjens samspel utifrån tre teman; styrkor, problem och kommunikation. Det har tagits fram i England, där det används i forskning och kliniskt familjeterapeutiskt arbete. Denna studie validerar mätinstrumentet SCORE-15:s användbarhet i Sverige, genom att undersöka 70 icke kliniska familjer. Vi har jämfört de icke kliniska familjernas SCORE-15 resultat med resultat från 159 kliniska familjer i Sverige. En jämförelse har även gjorts med tidigare forskningsresultat från England och Irland. För att få en spridning av testet till icke kliniska familjer har familjer i Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län ombetts fylla i SCORE 15. Tjugotvå personer fyllde i ett retest efter 1–2 veckor. Studien visar att det går att skilja icke kliniska familjer från kliniska familjer. / SCORE-15 is a self-report questionnaire, purposed at measuring the family's interaction based on three themes: strengths, problems and communication. It was developed in England, where it is currently used in family therapy research and clinical work. Our study validates the SCORE-15 instrument’s applicability in Sweden by investigating 70 non-clinical families. We compared SCORE-15 results from non-clinical families with results from 159 clinical families in Sweden. A comparison was also made with previous research from England and Ireland. In order to get a statistical spread, non-clinical families in Stockholm, Östergötland and Kronobergs län were asked to fill in the SCORE 15 test. Twenty-two persons filled in a retest after 1-2 weeks. The study shows that it is possible to distinguish non-clinical families from clinical families.

Having ratified the UNCRC (United Nations Convention on the Rights of the Child), the Swedish government and its authorities are responsible towards their young citizens to guarantee them care, protection and to be put first. In addition, children have a right to participation in processes and decisions which affect them. Especially in situations where the child is in need of protection. In research, children´s protection and children´s participation has been investigated as two separate, and often opposing rights, and the perception of children has in many regards been an ambivalent one. This study is focusing on the perception of the child and their participation in their welfare using two perspectives that splits the perception of the child: Children as subjects of rights and children as objects of care. The study investigates the perceptions of children and their participation in family therapy at Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and family treatment at the municipal Social Services. Family therapy/treatment is a treatment aimed to gather the family to solve their common problems based on the system theory that perceive the family as a system. Through eight qualitative interviews with therapists and social workers, the study investigates the respondents own perceptions. The study finds that both the perception of the child as subjects of rights and as objects of care is found both at BUP and at the Social Service, although the perception of children as subjects of rights is more clear at the BUP and the perception of children as objects of care more clear at the Social Services. A discovery is that the Social services is more clearly using concepts linked to the system theory at the same time as being treating the parents as the main actors in the treatment with slightly less focus on the child´s participation. BUP, on the other hand is more clearly using concepts linked to the child as the patient with more individual and clear focus on the child´s participation, suggesting that where there is a perception of the family as a system, there is less focus on the child´s participation and where there is more of an individual focus, there is more focus on the child´s participation.

<p>En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi</p><p>Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg</p><p>Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:</p><p>• Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?</p><p>• Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion.</p><p>Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ.</p> / <p>A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy</p><p>Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg</p><p>Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen</p><p>Abstract</p><p>This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented:</p><p>• How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced?</p><p>• Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed?</p><p>The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction.</p><p>The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family.</p><p>Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.</p>

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapi Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen Sammanfattning Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram: • Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling? • Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling? Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion. Nyckelord: Intensiv familjeterapi, interaktion, struktur, familj, kvalitativ. / A study of structural and interactional changes within a family that has undergone Intensive family therapy Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen Abstract This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented: • How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced? • Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed? The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction. The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family. Keywords: Intensive family therapy, interaction, structure, family, qualitative.

Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stärka relationen mellan ungdomar och föräldrar genom att bearbeta ungdomens känslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar på det terapeutiska arbetet med känslor. Frågeställning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker känslor i ABFT? Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende på hur ungdomens känslomässiga nivå förändras och vilka terapeutinterventioner som föregår förändringen. Resultat: Då terapeuten frågar eller uppmanar ungdomen att berätta om förberedda sårbara teman för föräldrar och samtidigt uppmanar föräldrarna att fråga och spegla empatiskt, stiger den känslomässiga nivån förutsatt att uppmaningarna är kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita känslor. Känslor uttrycks i lägre grad vid individuella samtal med ungdomen. Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av känslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mål för arbete kring de känsloladdade teman som formulerats i terapin vilket är i linje med terapins intentioner. Studiens resultat kan sägas understryka vikten av väl genomarbetade allianssamtal med såväl ungdom som föräldrar för att möjliggöra känslomässiga uttryck hos ungdomen tillsammans med föräldrar. / Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions. Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT? Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal. Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents. Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ”över förväntan” 27%, ”motsvarar förväntan” 41%, ”mindre än förväntat”, 32%. Inskrivningsintervjuerna visar en signifikant skillnad (p&lt;.05) att pojkarna i större grad ger uttryck för att inte behöva hjälp med familjeproblem, att flickorna i större grad önskar hjälp. Resultaten visar även en signifikant skillnad (p&lt;.05), att utlandsfödda ungdomar i högre grad än svenskfödda uppger det vara viktigt att få hjälp med familjeproblem under placeringstiden. Vid utskrivning framträder ingen tydlig skillnad i nöjdhetsgrad avseende kön eller etnisk bakgrund. En diskrepans framträder mellan personals skattning av ungdomarnas hjälpbehov med familjeproblem vid inskrivning och ungdomarnas skattning av upplevd hjälp vid utskrivning. För 42% av ungdomarna skattade personal hjälpbehovet som ”litet” eller ”inget”, vid utskrivning skattade samma ungdomar att de fått ”ganska mycket” eller ”mycket” hjälp. För 10%, av ungdomarna skattade personal att de hade ”betydande” eller ”avsevärda” familjeproblem där hjälpinsatser var ”nödvändiga”. Vid utskrivning skattade ungdomarna graden av hjälp som ”liten” eller ”inte alls”. / Each year over 1000 adolescents are placed within the National Board of Institutional Care (SiS) of which half stay in the facilities for treatment. The essay is built from information gathered through ADAD interviews (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) performed during registration and discharge of adolescents from SiS. The questions that are meant to be answered are; “How do the treatment placed adolescents in SiS apprehend the help they get with their family related problems?” and “Are there visible connections between gender or ethnic origin and the adolescent’s experience of help with the family related problems during the placement period?” During the registration the boys gave an expression of not being in need of help, the girls gave an expression of being in need of help, significance (p&lt;.05). At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction. The results also show a significant difference (p&lt;.05). that foreign-born adolescents greater than Swedish-born stated that it is important to get help with family problems during the investment period. At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction.

I denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv. Genom oberoende intervjuer utforskas båda parters terapierfarenheter efter avslutad terapi. Resultat av studien visar att intersubjektiv närvaro och förståelse i terapin är en nödvändig och avgörande faktor för att utvidga och öka den intersubjektiva kompetensen i systemet. Resultaten visar även på hur denna närvaro i den gemensamma terapeutiska processen blir en sorts modellerande kraft som bär vidare i familjernas vardag. Detta ökar förmågan att ta den andres perspektiv och svara på varandras inre livsvärld. En förståelseorienterad vägledning utvecklas. Resultaten visar god överensstämmelse med teori och forskning inom området. Resultaten har även kliniska implikationer och visar på vikten av att i såväl utbildning som handledning av psykoterapeuter uppmärksamma förståelsens centrala betydelse i det professionella mötet och i klinisk praktik. / This study explores the impact of mutual and shared understanding as a way to create an understanding-oriented guidance in family-therapy and in daily family life. The intention is to investigate the reciprocal experience of shared understanding and it ́s significance in family therapi. The questions focus on what charactarizes the states of prescence or abscence of intersubjective contact and understanding as well as what impact these states will have on the therapist and the family. The survey is based on four clinical case-histories reproduced from the therapists and the families ́ perspectives. Independent interviews explore both parties ́ experiences of the therapy after it was completed.Results of the study show that intersubjective presence and understanding during therapy is an essential and vital factor to extend and increase the intersubjective competence in the system. The results also show how the mutual therapeutic process presence is a kind of modeling force that carries on in families' everyday lives. This process developes the ability to take the other ́s perspective and respond to each other ́s inner world. An understanding-oriented guidance evolves. The results show good accordance with theory and research in the actual science field. They also have clinical implications and emphasizes the importance in both training and supervision of psychotherapists to payattention to the central importance of understanding in the professional meeting and in clinical practice.

Syftet med studien var att undersöka om och hur bildterapi kan kombineras med familjeterapi samt vad, i så fall, bildterapi kan tillföra. Intervjuer genomfördes med sju psykoterapeuter som kombinerar dessa två terapiformer i arbete med par och familjer. Vid sidan om intervjustudien genomfördes en litteraturstudie för att inventera, för studien, relevant litteratur och forskningsläge. Resultatet av studien visar att bildterapi och familjeterapi kombineras och att bildterapi kan vara ett bra komplement till familjeterapi. Det finns likheter mellan vissa familjeterapeutiska och bildterapeutiska interventioner som gör terapiformerna kompatibla. Övningar som innebär externalisering, gestaltning och omstrukturering är exempel på detta. Bildterapin kan fungera utjämnande mellan vuxna och barn, på så sätt att barn, oftare än vuxna, är vana vid att uttrycka sig i bild och att det verbala övertag de vuxna ofta besitter, vägs upp av barnens rikare tillgång till bildspråk. Bildterapi kan generellt sett hjälpa barn att få sin röst hörd i terapirummet. Bildterapin är till hjälp för synliggörandet av relationella mönster i familjen eller i parrelationen. Såväl psykoterapeut som klienter blir hjälpta av detta. Synliggörandet sker både i bildskapandet och i samtalet om bilden. / The aim of this study was to examine whether and how art therapy is combined with family therapy, as well as what art therapy in such cases can bring. Seven psychotherapists combining these two therapies in their work with couples and families, was interviewed. In addition to the interview study, a literature review was carried out for inventory of relevant literature and research. Results of the study shows that art therapy and family therapy are combined, and that art therapy can be a good complement to family therapy. There are similarities between some family therapy and art therapy interventions that make the therapy forms compatible. Interventions that involve externalization, sculpting and restructuring are examples of this. Art therapy can work balancing between adults and children, as children, more often than adults are accustomed to express themselves in artmaking, and that the verbal advantage of the adults can be balanced by children´s richer access to imagery. Art therapy can generally help children to get their voice heard in the therapy room. Art therapy is helpful for visualization of relational patterns in the family or couple relation. Both psychotherapist and clients are helped by this. The visualization occurs both in image making and in the talk about the picture.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori. Studiens centrala resultat var att familjebehandlarna upplevde arbetsalliansen som mycket betydelsefull i sitt arbete. Studiens resultat ligger i linje med psykoterapiforskningen som också betonar arbetsalliansens betydelse för att uppnå ett positivt behandlingsresultat. / The aim of this study was to describe the function of a working alliance in the social work of family therapists in order to make contribute to the knowledge discourse of the importance of working alliance in social work. The questions were what of importance the work alliance is in the task of family therapists and what the important factors are in how to create, sustain and end a working alliance in a good way within the social work with families. Interviews were pursued with six family therapists. The respondents described the function of the working alliance from their perspective. The result was analysed with social construction theory, system theory, attachment theory and a multidimensional perspective. The central result of the study was that the therapists experienced that the working alliance was of great importance in their work which is in agreement with psychotherapy research which emphasise the importance of a working alliance in order to reach a good result of the therapy.

Syftet med denna kvalitativa studie är att närmare undersöka den fronetiska kunskapen kring vad det är iterapeutisk behandling som hjälper människor i riskzonen att utveckla eller redan har utvecklat långvariganorexi. Genom tre material – min teoretiska och praktiska kunskap och tidigare kvalitativa forskning, enfallstudie från den kliniska verksamheten vid Anorexiamottagningen i Stockholm samt en fältstudie medintervjuer med en forskare och fem terapeuter från två olika enheter. Denna studie utforskar gemensammanämnare i behandling med särskilt fokus på vikten av terapeuternas perspektiv. Informanterna har ett holistisktperspektiv och arbetar med olika existentiella, integrativa och systemiska modeller. Det som står ut iinformanternas svar, och som bekräftas av familjen och klientens egen röst, är att personen bakom symtomentonas fram – särskilt inför sig själv – och att sjukdomen tonas ner. Viktigt är också att terapeuterna kan förmedlabåde sin tro på att det är en mänsklig möjlighet att bli fri från anorexi och att det även finns anledning att tro påden enskilda klientens möjligheter att återhämta sig. Andra teman av betydelse är hur man hanterar ångest,negativa självbilder, ambivalens och rädsla för förändring och hur man inviterar till reflexion över alternativasätt att komma vidare i livet utan sin ”bästa” vän Anorexia. Denna studie föreslår mitt material och familjernasberättelse och informanternas bidrag tillsammans frambringar en kollektiv fronetisk kunskap. Det öppnar för attfortsatt forskning går vidare med de aspekter som diskuteras i slutreflektionen. / The aim of hisqualitative study is to examine more closely the fronetic knowledge of what it is in a therapeutic treatment thathelps people who are on the edge to develop, or already have developed, long term anorexia. Through threematerials –my own theoretical and practical knowledge and previous qualitative research, one case study fromthe clinical praxis at the Anorexiamottagningen in Stockholm and one field study where one researcher and fivetherapists from two different unities are interviewed. The study has explored common denominators in treatmentwith special focus on the importance of the therapists ́ perspective. All informants have a holistic view and workwith different existential, integrative and systemic models. What stands out in the answers of the informants, andis confirmed by the family and the voice of the client, is that the person behind the symptoms is tuned up –especially for herself – and the illness is downplayed. It is also important that the therapists can mediate boththeir belief that it is a human possibility to become free from anorexia and that there is also good reason tobelieve in the possibility for the individual client to recoup. Other themes of importance are how to deal withanxiety, ambivalence, negative self-images and fear of change, and how to invite to reflection on alternativeways to proceed in life without their “best” friend, Anorexia. This study suggests that my material together withthe account of the family and the contribution of the informants at the treatment units and bring forth aconsiderable amount of collective phronetic knowledge. This suggests that future research look further into someof the aspects discussed in the final reflection.