Ett syfte med denna kvalitativa studie var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på hinder och möjligheter för familjeterapins tillgänglighet i Sverige från 1970-tal till nutid. Ett annat syfte var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på familjers attityder till familjeterapi över tid. Sju erfarna psykoterapeuter med inriktning familj- och system samt även handledarutbildning intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.   När det gäller frågan om hur utvecklingen sett ut vad gäller hinder och möjligheter för familjeterapin i Sverige har den ett komplext svar. Det som tycks tydligt är att familjeterapins utveckling är kontextberoende, det omgivande samhället har stor påverkan. Detta belyses genom att som teoretisk grund använda Bronfennbrenners utvecklingsekologiska system som har arbetats fram till sex intervjuteman; Samhällets förändring, Från kollektiv till individ, Forskning, evidens och Socialstyrelsen, Familjeterapins utveckling, familjens förändring över tid samt Familjeterapi och tydlighet. Den rådande samhällssynen på människan påverkar den politiska styrningen vilket har betydelse för vilket utrymme familjeterapin lyckas ta eller inte.   Familjers attityder till familjeterapi handlar om, förutom det omgivande samhällets påverkan, även om familjeterapeuters attityder till familjer. Familjers attityder påverkas också av hur familjeterapeuter tydliggör familjeterapi.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

Denna studie utforskar BVC-sköterskors upplevelse av att använda familjeperspektivet för att belysa barns psykiska hälsa och utveckling. Frågans relevans bottnar i att barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet och utmaning när det gäller både ett preventivt och behandlande arbete med familjer. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem barnsjuksköterskor från tre olika barnavårdscentraler i Stockholm. Insamlad data bearbetades med tematisk analys. Resultaten visar på flera utmaningar som uppstår i arbetet med att möta frågor som rör familjeperspektivet. Det handlar både om upplevelser av bristande kompetens, till en frustration över att inte veta vart man ska vända sig med familjerna när man identifierat brister och ex.vis psykisk ohälsa. Resultaten visar även på betydelsen av att verka i dessa fält, trots svårigheterna, inte minst ur utvecklingspsykologiska aspekter. Resultaten är i linje med teori och aktuell forskning och väcker frågor kring hur väl barnhälsovårdens uppdrag uppfylls. / This study explores the BVC nurses' experience of using the family perspective to highlight children's mental health and development. The relevance stems from the child health care in Sweden has a unique opportunity and challenge in terms of both preventive and therapeutic work with families. The study is based on qualitative interviews with five childcare nurses from three different child healthcare centers in Stockholm. The collected data was processed with thematic analysis. The results show several challenges that arise in the work of meeting family-related issues. It is both experiences of lack of skills, a frustration about not knowing where to turn with families when identifying deficiencies in for example mental health. The results also show the importance of working in these fields, despite the difficulties, not least from developmental psychological aspects. The results are in line with theory and current research and raise questions about how well the child health care mission is fulfilled.

<p>The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin. The data was also compared to earlier research. The result showed that the siblings were affected by growing up with a brother or sister with autism. Their experiences were both of positive and negative kind. The findings further showed that the siblings had similar as well as various experiences.</p>

<p>Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.</p>

<p>”Intensive family therapy”</p><p>Journal study</p><p>Abstract</p><p>The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study.</p><p>From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists.</p><p>Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.</p>

Children and parents who visited child and adolescent psychiatry (CAP) for the first time were interviewed in the presence of their therapists about the first meeting. The interview was intended to make the attendants describe in their own words what the meeting was like for them. The interview was repeated after six months to get complementary information. Research assistants, reflectors, helped the interviewer to prevent from bias and to hold on to the theme. The grounded theory approach was utilised in papers I, II, and III, and qualitative content analysis was used in paper IV. Children appreciated the therapist being in an active as well as in a more passive but alert position, moving between asking adjusted questions and including the parents. The therapists’ skill of listening was also important to them. For the parents, it was important what happened between their child and the therapists. They questioned their own role and presence. Also, they focused on the plan for the meeting and for the coming process. Certain things that happened in the dialogue were useful after the meeting. The results indicate that what was helpful was connected to family therapy matters rather than psychiatric ones. The therapists balanced between a psychiatric and a family therapeutic position, and it was a dilemma for them how to best fulfil their assignment in the organisation as they perceived it. Two competing discourses were found in the first meeting; Structuring, which stood for structure, planning and expertise, while Collaboration represented negotiations of how to work together, empowerment and emotional aspects. The Structuring discourse tended to dominate. Both discourses consisted of valuable elements that needed to be included to ensure that the atmosphere would not be too strict or too flexible. The findings are tentative because of the lack of studies to compare to, and because of the few interviews made. / Det första möte som sker mellan familjemedlemmar och personal antas ha stor betydelse för hur den fortsatta kontakten artar sig. Det är ett tillfälle när var och en kan vara öppen för intryck och nyfiken på hur kommunikationen utvecklas och vilken hjälp som ska till. Förutsättningarna för mötet är etablerade på många plan. Föräldrarna och barnen har tidigare erfarenheter av både personliga och professionella kontakter, och de har förväntningar på vad som ska eller bör ske under det första samtalet. Personalen befinner sig i ett sammanhang där de har förväntningar på sig från organisationen. De har utbildning och erfarenhet och har anammat organisationens kultur och vanor i större eller mindre utsträckning. Både inom det psykiatriska eller det psykoterapeutiska området har det varit brist på studier som rör det första samtalet mellan professionell och patient/klient. Detta väckte ett intresse att studera området närmare. Syftet med studien var därför att försöka ta reda på mer om det första mötet ansikte mot ansikte mellan personal och familjemedlemmar. Vad händer där och hur upplevs det här mötet av dem som deltar? Ytterligare ett syfte var att försöka ta reda på vilka diskurser som påverkar det som sker mellan deltagarna. Vilka underliggande meningar har deltagarnas tankar och sätt att bete sig, och som har förankring i allmänna föreställningar om hur ett möte av det här slaget går till? Hur framträder det i deltagarnas kommunikation med varandra? För att finna svar på dessa frågor gjordes forskningsintervjuer inom två veckor respektive sex månader efter det första mötet på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Vid intervjuerna deltog de som varit närvarande vid det första samtalet, d v s personal, föräldrar och barn. Intervjuaren hade till sin hjälp forskningsassistenter, reflektörer, vars uppgift var att bidra till att alla fick komma till tals och att man höll fokus på hur det var under det första samtalet. Fyra delstudier genomfördes. I de tre första användes analysmetoden grundad teori, och i den fjärde kvalitativ innehållsanalys. Den första delstudien lyfte fram barnens perspektiv. Barnen uppskattade om behandlarna befann sig ömsom i en aktiv ömsom i en passiv position, där de samtidigt var alerta i förhållande till barnen. De gillade att behandlarna å ena sidan anpassade sig och sina frågor till barnen och å andra sidan tog med föräldrarna i samtalet. Behandlarnas förmåga att lyssna och att hjälpa barnen att uttrycka sig var viktig för barnen. De tog också upp vikten av att behandlarna höll reda på tiden, så att samtalet inte blev för långt för dem. För föräldrarna, i delstudie II, visade det sig vara avgörande vad som skedde mellan deras barn och behandlarna. De ifrågasatte sin egen roll i mötet, och var tveksamma till om de borde vara närvarande eller inte. Dessutom var de inriktade på hur upplägget av samtalet såg ut och hur den fortsatta planeringen skulle bli. Vissa teman och yttranden i dialogen kunde vara till nytta för samspelet därhemma. Fynden i delstudien antyder att det som var till hjälp snarare låg på ett familjeterapeutiskt plan än ett psykiatriskt. I delstudie III framkom att behandlarna nedtonade sin egen insats och lyfte fram det viktiga i familjemedlemmarnas bidrag till hur mötet blev. Behandlarna balanserade mellan ett psykiatriskt och ett familjeterapeutiskt förhållningssätt. De mest tillfredsställande arbetsuppgifterna rörde att lyssna på barns och föräldrars berättelser och att hitta sätt att uppmuntra och stödja deras vägar till att må och fungera bättre. De önskade möta familjemedlemmarna på deras villkor, men hade också att samla information för bedömning och fortsatt planering. Det innebar ett dilemma för dem hur de bäst skulle kunna uppfylla de uppgifter som de uppfattade att BUP-organisationen gett dem. Två konkurrerande diskurser framträdde i delstudie IV. De var inflätade i varandra och stod att finna hos var och en av parterna barn, föräldrar och behandlare. Det syntes pågå balanserande eller konkurrens mellan de sociala röster som ingick i diskurserna. Diskursen Strukturering innehöll sociala röster som rörde exempelvis inramning av mötet, expertis och kategoriseringar medan diskursen Samarbete inriktades mot aspekter som öppenhet, sam-skapande och en utvidgad dialog. Om diskursen Strukturering skulle överväga blev följden antingen ett undertryckande och okänsligt förhållningssätt och diskursen Samarbete skulle om den övervägde kunna skapa ett otydligt eller alltför flexibelt förhållningssätt. Den förra diskursen tycktes dominera, men båda diskurserna syntes innehålla delar som behövdes för att det första mötet skulle uppfattas som givande. Fynden i studien är preliminära av två skäl. Dels finns få eller inga studier att jämföra med; dels var antalet intervjuer begränsat.

The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin. The data was also compared to earlier research. The result showed that the siblings were affected by growing up with a brother or sister with autism. Their experiences were both of positive and negative kind. The findings further showed that the siblings had similar as well as various experiences.

”Intensive family therapy” Journal study Abstract The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study. From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists. Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model. / Sammanfattning Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv. Resultatet visade att föräldrarna överlag upplevde det som att de fått tillräcklig inblick och att de känt sig delaktiga i behandlingen, dock framkom en aspekt av ambivalens i att de både velat och inte velat ha mer inblick och insikt i barnets behandling. Det visade sig vidare att föräldrarnas behov av inblick och insikt i barnets terapi var relaterat till upplevelsen av tillit till behandlingen. Författarens slutsatser är att tillit, inblick och insikt är tre viktiga interagerande aspekter av föräldrarnas upplevelse av delaktighet i barnets behandling.