Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Bakgrund: De två senaste decennierna har övervikt blivit vanligare hos barn. Övervikt är ett hälsoproblem som barnhälsovården (BHV) försöker förhindra uppkomst och utveckling av. BHV riktar sig till alla barn mellan 0-6 år. Föräldrarna erbjuds bland annat hälsovägledning och föräldrastöd. Studiens syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt inom ramen för barnhälsovården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv sjuksköterskor inom BHV i södra Sverige. Resultatet analyserades sedan med induktiv innehållsanalys enligt en modell av Elo och Kyngäs. Resultat: Sjuksköterskorna strävade efter att uppmärksamma riskfaktorer tidigt och stötta familjerna i att ha en sund inställning till kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskorna hade en viktig roll inom BHV. Motiverande samtal (MI) genomsyrade mycket av sjuksköterskornas arbete och omvårdnaden utformades utifrån de familjer som kom till barnavårdscentralen och deras tankar och behov. Det svåraste för sjuksköterskorna var mötena med de föräldrar som inte förstod eller såg att övervikten var ett problem. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet är att de, med tidiga insatser utifrån styrdokument, metoder och hjälpmedel, har goda möjligheter att arbeta med övervikt hos barn inom BHV. / Background: In the last two decades overweight has become more common among children. Overweight is a health problem that child health care attempts to prevent the emergence and development of. The child health care is aimed at all children between 0-6 years. Parents are among other things offered health counseling and parental support. Objective: The purpose of this study was to describe nurses´ experience of working with overweight within the framework of child health care. Methods: A qualitative interview study was conducted with twelve nurses in child health care in southern Sweden. The result was then analyzed by inductive content analysis according to a model by Elo and Kyngäs. Results: The nurses strived to give attention to risk factors early and support families in having a healthy attitude towards food and physical activity. Nurses had an important role in child health care. Motivational interviewing (MI) pervades much of the nurses´ work, and the nursing care was adapted to the thoughts and needs of the families who came to the child health care centers. The hardest part for the nurses was the encounters with parents who did not understand or saw the overweight as a problem. Conclusion: The nurses´ experience is that they, with early efforts based on control documents, methods and tools, have good possibilities to work with overweight in children within child health care.

Övervikt hos barn är ett växande problem i hela världen, så även i Sverige, vilket kan leda till flera allvarliga följdsjukdomar men även psykisk ohälsa. Forskning visar att främja goda levnadsvanor tidigt hos barn är gynnsamt för att förebygga övervikt och sjuksköterskor inom barnhälsovården har en viktig roll i detta arbete. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med övervikt inom barnhälsovården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var:  Familjecentrerat arbetssätt, Utmaningar i arbetet och Användning av strategier. Sjuksköterskor i studien beskrev vikten av att skapa en god relation med familjen och göra familjen delaktig för att motivera till livsstilsförändringar då oftast hela familjen behövde göra förändringar.  För att främja goda levnadsvanor och förebygga övervikt hos barn krävdes det stor lyhördhet av sjuksköterskorna för att bemöta varje familjs unika situation. Vidare framkom att tala om övervikt och livsstilsförändringar kunde ibland vara en utmaning, då det många gånger är ett känsloladdat ämne. / Children who are overweight is a growing and global health problem which can lead to several serious complications but also mental illness. Research shows that promoting good living habits early in children is beneficial to prevent overweight, and nurses in child health care have an important role with this work. The aim of this study was to describe the nurses´ experience of the health promotion and preventive work with overweight in the child health care. Semi-structured interviews were conducted with 13 nurses active in child health care. The analysis was conducted with qualitative content analysis and resulted in three categories and eight subcategories. The categories were Family-centered approach, Challenges in the work and Using strategies. Nurses in the study highlighted the importance of establishing a good relationship with the family and participating in the family to motivate lifestyle changes, as most of the family needed to make changes. In order to promote good living habits and prevent overweight in children, it was highly sought after by nurses to respond to each family's unique situation. Talking about overweight and lifestyle changes can be a challenge as it is often an emotionally charged topic.

Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information. / Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.

O propósito da pesquisa foi desvelar o fenômeno: a enfermeira no cuidado à família da criança hospitalizada. Este estudo de natureza qualitativa teve como objetivos: conhecer a vivência do enfermeiro no cuidado às famílias de crianças hospitalizadas em unidades pediátricas e apreender o típico da vivência dos enfermeiros em ações que envolvem este cuidado. Foi utilizado como referencial teórico filosófico a abordagem da Fenomenologia Social de Alfred Schütz. Foram realizadas entrevistas com 16 enfermeiras que atuavam em unidades de emergência pediátricas, terapia intensiva pediátrica e neonatal, berçário e unidade de internação de um hospital universitário da cidade de São Paulo, tendo como foco sua vivência no cuidado às familias de crianças hospitalizadas. A análise conduzida segundo a teoria motivacional de Schütz, possibilitou identificar o tipo vivido da enfermeira no cuidado à família da criança hospitalizada, que é apresentado em duas condutas motivacionais. Na primeira o cuidado da enfermeira é caracterizado por Incluir a família, pois para ela pensar na família é fundamental. Com isso, sente necessidade de atender às demandas da família durante a hospitalização e de aprimorar seus conhecimentos quanto à abordagem da família. Na segunda conduta, o cuidado da enfermeira se caracteriza por Engajar a família na assistência prestada à criança. Para ela a presença da família é importante, e a necessidade de integrar a família no cuidado e atender às demandas da criança são modos de garantir o cuidado futuro da criança. O estudo revelou que a experiência de cuidado à família da criança hospitalizada prestado pela enfermeira não é uniforme, a motivação ainda se dá como prática individual, conforme a bagagem de conhecimento e os propósitos de cada profissional. A implementação de um modelo de cuidado centrado na família, apresenta desafios que demandam superação, individual e institucional, para que também a família seja considerada como unidade de cuidado durante a hospitalização de um seus membros. / The purpose of this research was to reveal the phenomenon: the nurse in caring for families of hospitalized children. This qualitative study aimed to understand the experiences of nurses in caring for families of hospitalized children and learn the typical experience of nurses\' actions involving such care. It was used as a theoretical philosophical approach the Social Phenomenology of Alfred Schutz. Interviews were conducted with 16 nurses working in pediatric emergency, pediatric intensive care, newborn nursery and pediatric unit at a university hospital in São Paulo city, focusing on their experience in caring for families of hospitalized children. The analysis conducted according to the motivational theory of Schütz, enabled us to identify the experienced type of nurse in caring for families of hospitalized children, which is presented in two motivational behaviors. The first is characterized by Including family in care: the nurse think family as fundamental, needs to meet the demands of the family during hospitalization and improve knowledge to approach the family. The other is characterized by Engaging the family in care: for the nurse, the family presence is important and she needs to integrate the family in care and meet the demands of the child as a way of ensuring the future care of the child . The study revealed that nurses\' experience in caring for families of hospitalized children is not uniform, that motivation has emerged as solo practice, in accordance with the baggage of knowledge and purposes of each professional. The implementation of a family-centered care model, presents challenges to overcome, so that the family is considered as the unit of care during the hospitalization of one its members

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Bakgrund: Över 400 000 barn insjuknar i cancer varje år globalt. Cancerdiagnosen samt behandlingen drabbar hela familjen och föräldrarna genomgår därmed en stor kris. Beroende på hur individen i sig kan hantera situationen och känna en känsla av sammanhang, kommer de uppleva och agera olika. Tidigare forskning nämner att sjuksköterskan kan uppleva familjecentrerad omvårdnad komplicerad att utföra på grund av föräldrarnas reaktioner, attityder samt beteenden. Vidare påpekar litteratur att föräldrarna ofta upplever mer ångest än patienten själv. Oavsett om detta anses svårt har sjuksköterskan en skyldighet att arbeta i partnerskap med patienten och dess närstående. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos föräldrar till barn som behandlas för cancer.  Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes och baserades på tio kvalitativa originalartiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. De tio artiklarna som inkluderades har uppnått hög kvalitet efter kvalitetsgranskning. Resultat: Föräldrarnas upplevelser visade sig skilja mycket mellan varandra. Fyra copingstrategier identifierades. Föräldrarna beskrev även emotionella upplevelser i form av oro och skuld. Vidare beskrev vårdnadshavarna olika upplevelser av vårdpersonalen och att en god relation var en viktig faktor för en tillfredsställd vårdtid. Slutsats: Resultatet visade på att ett ökat samarbete mellan sjuksköterska och föräldrar kan förbättra hela vårdupplevelsen. En ökad förståelse om föräldrarnas upplevelser kan underlätta för sjuksköterskan att möta deras behov i krissituationer. Sjuksköterskan får då större möjlighet till att kunna möta deras behov under vårdtiden, det vill säga genom personcentrerad och familjecentrerad vård. / Background: More than 400,000 children survive from cancer each year. The cancer diagnosis and treatment affects the whole family and the parents are thus undergoing a major crisis. Depending on how the individual can handle the situation and feel a sense of coherence, they will experience and act differently. Previous research mentions that the nurse may experience family-centered care complicated to perform due to the parents' reactions, attitudes and behaviors. Furthermore, literature points out that parents often experience more anxiety than the patient itself. Regardless of whether this is considered difficult, the nurse has an obligation to work in partnership with the patient and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe the experience of parents who have children being treated for cancer.Method: A literature study with a descriptive design was conducted and based on ten qualitative original articles from the databases CINAHL and PubMed. The ten articles achieved high quality after quality review.  Result: Parents' experiences turned out to be very different from each other. Four coping strategies were identified. The parents also described emotional experiences in the form of worry and guilt. Furthermore, the guardians described different experiences of caregivers and that a good relationship between them was an important issue for a satisfied hospital stay.  Conclusion: The results showed that increased collaboration between the nurse and parents can improve the entire care experience in general. An increased understanding of the nurse regarding the parents' experiences provides insight into how the parents can act in a crisis. The nurse has then a greater opportunity to be able to meet their needs during the hospital stay, and therefore perform person-centered and family-centered care.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Background: A child that requires acute medical attention differs from an adult in need of emergency care. This is because a child’s physiology and anatomy are significantly different. Essentially this means that treatment and the measurements that are taken to help assess the general physical health also differs. Still, children often visit adult emergency departments and are taken care of by personnel that aren’t used to taking care of children throughout Sweden, as well as throughout the world. There are only a handful of specialized pediatric emergency departments. Broad knowledge is expected of frontline emergency healthcare workers. More information is needed of children's and parents' experiences within emergency care to better understand if the care given is sufficient and if there are factors that need to be taken into consideration in order to improve care within the emergency services sector. The aim of this study was to explore different factors that ultimately can affect acutely ill children’s and their parents’ experiences of emergency care and to then highlight these factors by applying Callista Roy's nursing theory. Method: A literature review with an inductive approach. 17 articles were included in the study in which were both qualitative and quantitative articles. Integrated analysis was then used. Results: Eight categories emerged from the results which were then distributed in Callista Roy’s four main modes in the adaptation model of nursing. The eight categories that were formed are as follows: Internal and external environment, child-centered care, family-centered care, safety/security, involvement, shared information, and collaboration. Conclusion: Children's experiences are lacking in research due to ethical concerns. The child perspective is revealed to some degree in this study, but many times through parents’ own words. What is conveyed through the results is that there are many aspects to consider in order to deliver sufficient nursing care. It is important to give family-centered care in which all family members are supported and that the child is heard and involved to the fullest extent possible. / Bakgrund: Ett barns behov av akutsjukvård skiljer sig från vuxnas relaterat till att barnets fysiologi och anatomi väsentligen skiljer sig från vuxnas anatomi och fysiologi. Vilket i sin tur påverkar bedömning, vitala parametrar samt behandling av barnet. Bred kompetens förväntas av sjuksköterskan prehospitalt samt på akutmottagning dessutom har många sjuksköterskor mer erfarenhet och kunskap av vuxna patienter än av barn. Detta berör Sverige och flera andra delar av världen. Det finns bara ett fåtal specialiserade barnakutmottagningar. Det behövs en fördjupad förståelse gällande barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelse inom akutvården för att identifiera faktorer som behöver beaktas för en förbättrad omvårdnad inom akutsjukvården med fokus prehospitalt samt på akutmottagning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar akut sjuka barns och deras föräldrars upplevelse av akutsjukvård belyst utifrån Callista Roys omvårdnadsteori. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 17 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Integrerad analys användes. Resultat: Åtta kategorier framkom ur resultaten som sedan fördelades i Callista Roys fyra domäner för omvårdnad. De åtta kategorierna som bildades var följande: Inre och yttre miljö, barncentrerad vård (child centered care), familjecentrerad vård, säkerhet, delaktighet, delad information och samarbete. Slutsats: Barns erfarenheter saknas i forskningen på grund av etiska betänkligheter. Barnets perspektiv avslöjas till viss del i denna studie, men många gånger genom föräldrarnas egna ord. Det som förmedlas genom resultaten är att det finns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna leverera tillräcklig omvårdnad. Det är viktigt att ge familjecentrerad vård där alla familjemedlemmar stöds och att barnet hörs och involveras i största möjliga utsträckning.