Only a few industries face challenges regarding sustainability to the same extent as the fashion industry being one of the largest consumer industries and the second most polluting industry in the world. These challenges are encouraged by the fast fashion business model, which is dominant in the sector and relies on the quick responsiveness to latest fashion trends while maintaining low prices, encouraging more consumption and shorter product life cycles. On the other side, a consumer shift towards more environmental consciousness can be observed leading to most fast fashion brands integrating sustainability in various forms into their products and services. A path that many fast fashion brands take in order to become more sustainable is the strategy of green branding through green brand extensions. Green brand extensions (GBEs) involve the application of an established brand name to new and greener products due to environmental considerations of the brand and can be divided into green line extensions (GLEs) and green category extensions (GCEs). Due to identified research gaps concerning how green brand extensions change consumer attitudes as well as the relationship between brand loyalty and the green image of brands, the following research question got developed to gain in-depth in consumer behavior in the fast fashion industry related to green brand extensions: RQ: How do green brand extensions of fast fashion brands affect the consumers’ parent brand attitude and brand loyalty? This primary study that aims to answer the research question was conducted following a deductive research approach and adopting a quantitative research design through collecting data by means of a web questionnaire. Thereby, the brand attitude of fashion consumers on green line and green category extensions as well as the relationship to brand loyalty got investigated focusing on Generation Y and Z as largest consumer groups of fast fashion. The main results of the study are that the introduction of a GLE by a fast fashion brand generally leads to a more positive brand attitude and a slightly improved brand loyalty of consumers towards the parent brand. However, when introducing a GCE, the launch has rarely a positive effect on the brand attitude and brand loyalty of consumers towards the parent brand. The relationship of GLEs and brand attitude is thereby moderated by the environmental concern of consumers as well as their friends and by the initial brand attitude towards the fast fashion brand. The relationship of GLEs and brand loyalty on the other hand is only moderated by environmental concern of consumers and the initial brand attitude. Looking at GCEs and their relationship with brand attitude as well as brand loyalty, it is influenced and moderated by the age of consumers, the environmental concern of their friends as well as consumers’ initial brand loyalty towards the parent brand.

Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett kommunikationsverktyg för företag gentemot sinaintressenter. Då konsumenter generellt sett är företagens primära inkomstkälla blir det därmed en viktig intressent för företaget. En konsumentgrupp som från och med i år beräknas vara den största konsumentgruppen och utgöra nästan 40% av världens konsumtion är Generation Z. Studiens syfte är att undersöka och förstå Generation Zs syn på två av Sveriges största fastfashion företag, nämligen H&M och Gina Tricot, hållbarhetsredovisningar utifrån 3Cprincipen.Vidare är syftet att undersöka om konsumentens attityd gentemot respektive fastfashion företag förändras efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningarna. Konsumenternas attityder analyserades utifrån Solomons et al. (2016) ABC-modell. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes där deltagarna först fick dela med sig av generella åsikter kring företagen, därefter fick de ta del av hållbarhetsredovisningarna för att sedan dagen efter svara på ytterligare frågor. Resultatet visade på att konsumenter uppfattar respektivehållbarhetsredovisning som tydlig och jämförbar. För deltagarna som upplevde att hållbarhetsredovisningen var trovärdig var den genomgående anledningen till detta att den innehöll mer information. Konsumentens attityd gentemot respektive fast fashion företag förändrades inte ur många aspekter efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningen. Deltagarna som innan de tagit del av hållbarhetsredovisningen haft en positiv känsla gentemot företaget och därtill får en positiv känsla till hållbarhetsredovisningen uppgav däremot också ett förstärktbeteende. Med andra ord är de vara villiga att handla mer hos det företaget. Dock stämmer inte alltid attityd och beteende överens vilket innebär att man endast kan anta att de blir så. / The sustainability report can be seen as a communication tool for companies towards their stakeholders. Since consumers generally are seen as the company's primary source of income they therefore become an important stakeholder for the company. A consumer group that starting from this year is expected to be the biggest consumer group and make up for almost40% of the worlds consumption is Generation Z. This study is aimed to examine and understand Generation Z perception towards two of Sweden's biggest fast fashion companies, H&M and Gina Tricot, sustainability report based on the 3C-principle. Furthermore the purpose is to investigate if the consumers attitude towards respective fast fashion companies changes after they have taken part of the sustainability report. The consumers attitudes was analyzed based on Solomons et al. (2016) ABC-model. Ten semi-structured interviews were conducted where the participants first got to share their general opinions about the presented companies, thereafter they received the sustainability reports to then the day after answer additional questions. The results showed that the consumers perceive each sustainability report as clear and comparable. For the participants that perceived that the sustainability report as credible the frequent reason was that it contained more information. The consumers attitude towards the fast fashion companies did not change in many aspects after taking part of the sustainability report. The participants that had a previous positive feeling towards the company and in addition developed a positive feeling towards the sustainability report declared a reinforced behavior. However there is a gap between attitude and behavior and therefore one can only assume that they will behave that way. This paper is further on written in Swedish.

In recent years, the consumption and production of clothing has increased radically because of Fast fashion. Fast fashion is a business model, which means that clothes are sold at cheap prices and enables and encourages the consumer to buy more clothes. The fast fashion industry offers both physical stores and online stores to constantly offer new garments in the latest trends to the consumers. The fashion industry has a large negative impact on the environment. One of the main purposes of this study is to examine the consumers knowledge and attitudes towards fast fashion and see if these match their behaviour. The study is based on the behavioural theory Value Action Gap where parts of this theory is used to obtain the result. The survey also studies whether there are differences between different genders, age and education regarding this subject. To find a reliable result, a quantitative survey was created in which 107 people participated. The survey was created in Survey & Report and later analysed in SPSS. The diagrams were created in Word. The result shows a certain lack of knowledge among the participants. Knowledge is a fundamental basis for people to make more environmentally friendly decisions. The results also show that consumers believe that the clothing industry contributes with a major threat to the environment, where the majority think that the threat affects them in one way or the other. Despite the consumers attitudes towards fast fashion, their attitudes do not always match their behaviours. The result also indicates that there are differences within the groups of people. There are more women who believe that they are affected by the clothing industry's environmental impact, even though women consume more of the clothes in question. Compared to the lower education group, most of the people with longer education believe that the clothing industry poses a threat to the environment. The results also enlightens that there are more of the older participants who choose clothes with environmental certification, compared to the younger ones. / Under de senaste åren har konsumtionen och produktionen av kläder ökat radikalt till följd av Fast fashion. Fast fashion är en affärsmodell som innebär att kläder säljs för billiga priser och gör det möjligt för konsumenten att handla mer kläder. Fast fashion erbjuder fysiska butiker och online-butiker möjligheten att ständigt kunna erbjuda konsumenterna nya plagg efter det senaste trenderna. Klädindustrin har en stor negativ inverkan på miljön. Syftet med denna studie är att undersöka konsumenters kunskaper och attityder till fast fashion samt se om dessa stämmer överens deras beteenden. Studien använder sig av beteendeteorin Value Action Gap där delar av teorin används för att ta fram resultatet. Undersökningen studerar även om det finns skillnader mellan olika kön, ålder och utbildning. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning där 107 personer deltog. Enkäten skapades i Survey & Report och analyserades sedan i SPSS. Diagrammen gjordes i Word. Resultatet visar att det finns viss brist på kunskap hos deltagarna. Kunskap är en viktig grund för att människan ska vilja agera mer miljövänligt. Studiens resultat visar även att konsumenterna anser att klädindustrin utgör att stort hot mot miljön där den större delen tycker att hotet berör dem. Trots konsumenternas attityd till fast fashion visar det sig att deras attityder inte alltid stämmer överens med deras beteenden. Resultatet indikerar även att det finns skillnader inom de olika grupperna. Det är fler kvinnor som anser att de berörs av klädindustrins miljöpåverkan även om det är fler kvinnor som handlar kläder oftare. För de med längre utbildning anser de flesta att klädindustrin utgör ett hot mot miljön. Jämfört med de lägre utbildningsgrupper. Resultatet visar även att det är fler av de äldre som oftare väljer kläder med miljöcertifiering jämfört med de yngre.

Fast fashion-industrin blir ständigt anklagad för att inte vara hållbar och konsumenters kunskap om hållbarhet är bristande. Forskning visar att konsumenternas förståelse för fast fashion-industrin och hur det påverkar omvärlden är nyckeln för att nå förändring och en hållbar industri. I och med att intresset för hållbarhet har ökat senaste åren och att engagemang är en viktig faktor för att skapa konkurrensfördelar för företag är syftet med arbetet att analysera svenska fast fashion-företags hållbarhetskommunikation på Instagram samt undersöka vilka faktorer som är viktiga för konsumentengagemang. Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys på Instagram med hjälp av en analysmodell som skapats baserad på tidigare forskning där hållbarhetskommunikation och konsumentengagemang kategoriserats utifrån olika faktorer.  Resultatet av studien visade att företagen kommunicerade hållbarhet i liten utsträckning men att när det väl kommunicerades gjordes på ett sätt som speglade respektive företags fokus. Hållbarhetskommunikationen på Instagram bestod i störst utsträckning av miljömässig och social hållbarhet där bilder var det mest använda formatet. Modefotografering, produktfoto, användargenererat innehåll och människor var motiven som kommunicerades mest. I företagens hållbarhetsinlägg kommunicerades hållbara affärspraxis, arbetet för beteendeförändring och insamlingar för att öka medvetenheten för hållbarhetsfrågor.  För aktivt konsumentengagemang konstateras att det är viktigt för fast fashion-företag att identifiera företagets målgrupp. Hållbarhetsinlägg som kommunicerades genom video genererade mer engagemang än bilder. Inlägg som illustrerade modefotografering och användargenererat innehåll engagerade konsumenter mest. Konsumenterna engagerades främst av känslomässigt laddade inlägg där företag ökade medvetenheten för hållbarhetsfrågor genom bland annat insamlingar till välgörenhet. Studien avslutas med en vägledning för svenska fast fashion-företag med en beskrivning av hur hållbarhet kan kommuniceras för att engagera konsumenter. / The fast fashion-industry is constantly accused of being unsustainable and consumers' knowledge of sustainability is lacking. Studies show that consumers' understanding of the fast fashion-industry and how it affects the outside world is the key to achieving change and a sustainable industry. With the interest in sustainability increasing in recent years and engagement being an important factor in creating competitive advantages for companies, the purpose of this study is to analyze Swedish fast-fashion companies' sustainability communication on Instagram and examine which factors are important for consumer engagement. The study was conducted through a qualitative content analysis on Instagram where a conceptual model, based on previous research, was used to categorize different factors of sustainability communication and consumer engagement. The results of the study showed that the companies communicated sustainability to a small extent, but when they did, it reflected the respective companies focuses. The sustainability communication on Instagram consisted mostly of environmental and social sustainability, where images were the most used format. Fashion photography, product photography, user-generated content and people were the most used factors by the companies. Sustainable business practices, social marketing and fundraising was used most frequently by the companies to raise awareness of sustainability issues. For consumers to be engaged, it is important for fast fashion-companies to identify their target group. Sustainability posts communicated through video generated more engagement than images. Posts that illustrated fashion photography and user-generated content engaged consumers the most. Consumers were especially engaged by emotional triggering posts where companies raised awareness of sustainability issues through fundraising. The study concludes by guidance for Swedish fast fashion-companies with a description of how sustainability can be communicated to engage consumers.

The purpose of the paper is to create a deeper understanding of the effects a company’s CSR activities have on consumers' purchase decisions in the fast fashion industry. Additionally, how consumers' brand image changes when a company does not meet the criteria for CSR initiatives. We want to investigate if consumers prioritize and truly care about companies' sustainability work in the fast fashion industry. This considering clear statistics that the consumption of clothing increases even if companies do not meet the requirements within the various sustainability perspectives. The fast fashion industry is the second most polluting industry in the world. By examining the consumers’ perspective, we will potentially discover the components that make a consumer choose to shop from a fast fashion company, as well as finding what influences the consumer to refrain from supporting a company that does not fulfill its obligations within CSR. / Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för vilka effekter ett företags CSR-aktiviteter har på konsumenternas köpbeslut i fast fashionindustrin. Samt hur konsumenternas varumärkesimage förändras när ett företag inte uppfyller kriterierna för CSR-initiativ. Vi vill undersöka om konsumenterna prioriterar och bryr sig om företagens hållbarhetsarbete. Detta med tanke på tydlig statistik om att konsumtionen av kläder ökar även om företagen inte uppfyller kraven inom de olika hållbarhetsperspektiven. Fast fashion industrin är det näst mest förorenade industrin i världen. Genom att undersöka konsumentperspektivet kommer vi potentiellt att upptäcka vilka komponenter som gör att en konsument väljer att handla från fast fashionindustrin, samt hitta vad som påverkar konsumenten till att avstå från att stötta ett företag som inte uppfyller sina åtaganden inom CSR.

This thesis explores the influence of User-Generated Content (UGC) on the purchasingdecisions of millennials in the fast fashion industry, particularly through the platformsInstagram and TikTok. The research delves into the transformation from offline to onlinemarketing within the fast fashion sector, examining both fast-fashion and ultra-fast fashion tounderstand UGC's impact on consumer behavior, including environmental and ethicalconcerns. Employing a qualitative research methodology, this study focuses on thematic and contentanalysis to unravel the intricate ways in which UGC shapes millennials' purchasing decisions.The research provides an in-depth exploration of the subjective experiences, perceptions, andmotivations of this demographic, offering rich insights into their interaction with UGC.Additionally, the study integrates social influence theory and buying behavior theory tounderstand the dynamics of digital consumer engagement and the role of UGC incontemporary marketing strategies. Through interviews with Millennial consumers and analysis of their interactions with UGC,the research uncovers patterns and trends that highlight the significant role of UGC in digitalmarketing and consumer decision-making. The results suggest that while UGC significantlyinfluences Millennials, the impact varies across different aspects of the fast fashion sector.This research fills a void in current literature by providing a focused analysis of UGC'sinfluence across generational divides, thus contributing to a deeper understanding of digitalbehavior in the fast fashion industry.

Ultra fast fashion är ett relativt nytt fenomen som definieras som företag som producerar kläder på kort tid och säljer dessa till lågt pris. Snabb förändrade trender i kombination med korta marknadsföringsvägar gör det möjligt för ultra fast fashion att växa.    Granskningar har visat inhumana arbetsförhållanden för arbetare på fabriker som tillverkar produkterna och med tanke på att kläderna produceras så snabbt och billigt blir det även stora negativa konsekvenser för miljön. Trots att konsumenter kan känna till detta finns det många som ändå konsumerar ultra fast fashion.    Den här studien har studerat konsumtionsbeteenden inom ultra fast fashion för att ta reda på vilka demografiska faktorer som gör att människor handlar ultra fast fashion samt om de har handlat ultra fast fashion tidigare, vad får dem att handla igen. Detta är en kvantitativ studie där data har samlats in genom en enkät. Undersökningen är utformad med demografiska frågor i början och med en betingad fråga i mitten som delar upp respondenterna.    Den insamlade datan visar att den demografiska faktorn som gör att man handlar ultra fast fashion är kön då kvinnor visade sig handla ultra fast fashion i större utsträckning än män. Det kan inte sägas säkert att ålder spelar in om man handlar fast fashion eller inte, inte heller hur konsumenternas köpbeteende av ultra fast fashion påverkas av hur miljömedveten man känner sig eller hur hög socioekonomisk status man har. Studien behandlar även konsumentens känsla efter att ha handlat ultra fast fashion samt beslut att handla i framtiden. Det visar sig att det är låg sannolikhet att konsumenten som har handlat ultra fast fashion tidigare handlar ultra fast fashion igen, men vad det beror på kan inte med säkerhet sägas. / Ultra fast fashion is a relatively new phenomenon defined by companies that produce clothes in a short time and sell them at a low price. Rapidly changing trends and short marketing paths allow ultra fast fashion to grow and shorten the production line.   Studies have shown inhumane working conditions for workers in factories that manufacture ultra fast fashion products. Long working hours and low wages are just two of many negative aspects. As the garments are not manufactured in a sustainable way and are consumed in abundance, its consumption has a large negative environmental impact. Most consumers are aware of the negative impact on the environment and the poor working conditions for workers, while many continue to consume ultra fast fashion. This study has analyzed ultra fast fashion consumption behaviors to find out which demographic factors make people buy ultra fast fashion and if they have bought ultra fast fashion before, what makes them buy it again.    This is a quantitative study where data has been collected through a survey. The survey is designed with demographic questions at the beginning and with a conditional question in the middle that divides the group of respondents.  Collected data shows that the demographic factor that makes one buy ultra fast fashion is when women were found to buy ultra fast fashion to a greater extent than men. The age of the consumers is not significantly proven to affect whether the consumer chooses to buy ultra fast fashion or not, neither are the factors environmentally aware or socioeconomic status. The study also deals with the consumer's feelings after shopping ultra fast fashion and decisions to shop in the future. It turns out that there is a low probability that the consumer who has shopped ultra fast fashion before will shop ultra fast fashion again, however there is no sure connection as to what this is due to.

Inom detaljhandeln är konkurrensen mellan aktörer hög och det är inte längre tillräckligt för fast fashion företag att erbjuda modeprodukter snabbt och billigt för att vara framgångsrikt. Begreppet fast fashion har tilldelats företag som fokuserar på att snabbt erbjuda allmänheten billiga alternativ till modeprodukter. Service är en konkurrensfaktor som blivit mer aktuellt även inom fast fashion företag. Resultatet av god service, både under och efter köpet, är nöjda och lojala kunder. För att ett företag ska bli framgångsrikt behöver de erbjuda god service vilket främst kan göras genom säljaren som är den personliga kontakten med kunden. Är textila materialkunskaper en del av kundens förväntade servicekvalitet bör det också vara en viktig del för företaget att arbeta med för att kunna leverera rätt service till rätt kund. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur textila materialkunskaper hos butikspersonalen i fast fashion företag möter kundernas servicebehov. För att uppfylla syftet har en kvantitativ metod använts bestående av tre enkätundersökningar riktade till tre olika respondentgrupper. Forskningsfrågorna som låg till grund för arbetet var om textila materialkunskaper hos butikspersonalen är en del av kundens förväntade servicekvalitet samt hur butiksledningen ser på behovet av textila materialkunskaper hos butikspersonalen hos fast fashion företag. Den teoretiska modellen som använts genomgående i arbetet är gapmodellen som använts för att identifiera olika gap mellan företag och kund gällande servicekvaliteten. Slutsatsen är att ett antal gap har identifierats kring textila materialkunskaper som en del av servicekvaliteten inom fast fashion företag.

Att arbeta med miljö och hållbarhet blir allt vanligare inom modesektorn. Samtidigt ställs höga krav på hastighet inom textil- och klädindustrin som pressas till att leverera trendiga, prisvärda plagg i stora volymer så snabbt och effektivt som möjligt på marknaden. Det leder ibland till överproduktion och negativ miljöpåverkan. Hur kan då den så kallade fast fashion-industrin och den mer hållbara modeindustrin samverka så att fast fashion-företag ska kunna nå en mer hållbar affärsmodell? Begreppet kollaborativ konsumtion förekommer allt oftare, vilket innebär en delad ekonomi där konsumenter får tillgång till varor utan att själva äga dem. Det leder till att överkonsumtionen av varor i samhället minskar och istället främjas den hållbara utvecklingen. Uthyrning som ett alternativ till försäljning är förekommande inom modesektorn, både som ett alternativ till den traditionella försäljningen, men även som ett substitut. Dock är det idag inte lika förekommande med uthyrning av fast fashion-kläder, detta anses därför vara ett intressant ämne att undersöka. Studiens syfte är att undersöka möjligheterna att införa uthyrning av kläder i kombination med traditionell försäljning i fast fashion-företaget Gina Tricot och därefter föreslå en möjlig affärsmodell. Studien grundas i affärsmodellen Busines model generation baserat på nio byggstenar, insamlat material i form av intervjuer och webbaserat material från tre företag. Gina Tricot representerar ett fast fashion-företag, Houdini ett livsstilsföretag med uthyrning som ett alternativ till försäljning samt Klädoteket som representerar ett hyrbaserat företag. De tre företagens affärsmodeller har jämförts med varandra samt analyserats med tidigare studier för att slutligen i en analys och diskussion besvara studiens syfte. Sammantaget har studien kunnat visa hur fast fashion-företaget Gina Tricot kan införliva det allt mer aktuella fenomenet, kollaborativ konsumtion i en ny affärsmodell. Vid ett eventuellt införande av Gina Tricot´s nya koncept kläduthyrning, kan företaget behöva förändra framförallt sex av de nio byggstenarna ur affärsmodellen Business model generation. Genom nya värdeerbjudanden, fler marknadsföringskanaler och bättre kundrelationer med utbildad butikspersonal inom hållbar konsumtion, har den nya affärsmodellen stor potential att lyckas då Gina Tricot har de ekonomiska och mänskliga förutsättningarna. Frågan ställs där emot om Gina Tricot´s fast fashion-kläder verkligen håller den kvalitet som krävs för uthyrning i det nya och mer hållbara konceptet, Fast Fashion 2.0.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.