Digitization and Artificial Intelligence are currently one of the most discussed topics in the real estate industry and are claimed to represent a fundamental revolution rather than a short-term trend or hype. Historically, the real estate industry has been slow to adopt new technology, including traditional analytical AI. However, since OpenAI launched ChatGPT in November 2022, there has been a resurgence of interest in the potential of large language models and more specifically generative AI. The new attention has sparked great enthusiasm for the possibilities offered by generative AI, but also concern about falling behind in its use. The real estate sector is one of the sectors expected to see the absolute largest productivity gains per employee if generative AI is effectively implemented, and with the new applications that traditional AI has not addressed, generative AI potentially offers a unique opportunity for the real estate industry to become a leader in technological development. Despite the promising potential of generative AI, research into its opportunities and challenges in the real estate context is still in its infancy, with a limited number of studies exploring the area. The purpose of this study was thus to contribute to the research on generative AI within the context of property management with the goal of providing insights to Swedish property managers about the socio-technical factors that influence the acceptance of generative AI as well as its potential applications within the industry. Through a survey with 172 participants active in property management, driving forces and obstacles linked to the acceptance of generative AI as well as practical areas of use were investigated. The study's findings highlight the factors that lead a user to either accept or reject generative AI. Also highlighted are the tasks in which property managers see generative AI as a complement, can be performed without or with minimal human supervision, and cannot contribute with support within. Results indicate a wide range of tasks that can potentially be supported by generative AI and are thus valuable to property managers with both limited experience with the technology and those with more experience. / Digitalisering och Artificiell intelligens är för närvarande ett av de mest diskuterade ämnena inom fastighetsbranschen och påstås representera en grundläggande revolution snarare än en kortsiktig trend eller hype. Historiskt sett har fastighetsbranschen varit långsam med att anamma ny teknologi, inklusive traditionell analytisk AI. Sedan OpenAI lanserade ChatGPT i november 2022 har det dock skett ett uppsving i intresset för potentialen hos stora språkmodeller och mer specifikt generative AI. Den nya uppmärksamheten har väckt stor entusiasm över de möjligheter som generativ AI erbjuder, men också en oro över att hamna efter i användningen av den. Fastighetssektorn är en av de sektorerna som förväntas se de absolut största produktivitetsökningarna per anställd om generativ AI implementeras effektivt, och med de nya tillämpningarna som traditionell AI inte har hanterat erbjuder generativ AI potentiellt en unik möjlighet för fastighetsbranschen att bli ledande inom teknisk utveckling. Trots den lovande potentialen hos generativ AI är forskningen om dess möjligheter och utmaningar inom fastighetskontexten fortfarande i begynnelsen, med ett begränsat antal studier som utforskar området. Syftet med denna studie var därmed att bidra till forskningen om generativ AI inom kontexten av fastighetsförvaltning med målet att ge insikter till svenska fastighetsförvaltare om de sociotekniska faktorer som påverkar acceptansen av generativ AI samt dess potentiella tillämningar inom branschen. Genom en enkätundersökning med 172 deltagare verksamma inom fastighetsförvaltning undersöktes drivkrafter och hinder kopplat till acceptans av generativ AI samt praktiska användningsområden. Studiens resultat belyser de faktorer som leder till att en användare antingen accepterar eller avvisar generativ AI. Även belyses de arbetsuppgifter som fastighetsförvaltare ser generativ AI fungera som ett komplement i, kan utföras utan eller med minimal mänsklig övervakning samt inte kan bidra med stöd inom. Resultatet indikerar ett bredd spektrum av arbetsuppgifter som potentiellt kan stödjas av generativ AI och därmed är värdefulla för fastighetsförvaltare med både begränsad erfarenhet av tekniken samt de med mer erfarenhet.

För en effektiv digital informationshantering i förvaltningsfasen, måste informationsleveranser kravställas för att uppfylla förvaltarens informationsbehov. Trots existerande standarder och dataformat, som finns för att stötta kravställningen på en BIM-baserad överlämning, är det en utmaning för förvaltare att veta vad de behöver kravställa. Syftet med rapporten var att undersöka förvaltarens behov och utmaningar i samband med digitala modeller och överlämningar mellan projekt och förvaltning. Vidare analyserades hur existerande standarder för att stötta beställare och förvaltare i kravställning används inom olika förvaltningsorganisationer i dagsläget. Rapporten syftade också till att klarlägga varför krav bör ställas på informationsöverlämningen samt hur det kan påverka förvaltningsorganisationens arbete.   Resultatet visar att användningen av BIM och digitala modeller är låg inom förvaltningsorganisationer, vilket till stor del beror på att det innebär stora kostnader att implementera dessa system. Digitaliseringen av förvaltningsbranschen har generellt nått till att använda sig av förvaltningssystem som visualiserar ritningar, och databaser som innehåller mappstrukturer för att organisera dokument och handlingar.  Standarder som används berör endast traditionella krav på CAD-ritningar så som lagerstruktur, namngivning av handlingar och layouter, redovisning av utrymmen och numrering. I stort noterades en förståelse för behovet av ytterligare digitalisering och en vilja att hitta nya sätt att arbeta, då många respondenter uttryckte att nuvarande system är tidskrävande att arbeta i. En av de mest betydande slutsatserna från studien är att genom att inte tydligt specificera och kravställa överlämnad information, riskerar förvaltare att förlora viktiga data eller att inte få den i önskad form. Detta kan leda till förseningar, högre kostnader och ökat arbete för att komplettera bristfällig information. / For effective digital information management during the operational phase, information deliveries must be specified to meet the facility manager's information needs. Despite existing standards and data formats designed to support the requirements for a BIM-based handover, it remains a challenge for facility managers to know what they need to specify. The purpose of the report was to investigate the facility manager's needs and challenges associated with digital models and handovers between project and facility management. Additionally, the report analyzed how existing standards used to support clients and facility managers in specifying requirements are currently applied within various facility management organizations. The report also aimed to clarify why requirements should be imposed on information handovers and how it can affect the work of the facility management organization. The findings indicate that the use of BIM and digital models is low within facility management organizations, largely due to the high costs of implementing these systems. The digitization of the facility management industry has generally reached the point of using facility management systems that visualize drawings and databases containing folder structures to organize documents and records. The standards used primarily concern traditional requirements for CAD drawings, such as layer structure, naming conventions, layout designs, space reporting, and numbering. Overall, there was an understanding of the need for further digitization and a desire to find new ways of working, as many respondents expressed that current systems are time-consuming to work with. One of the most significant conclusions from the study is that by not clearly specifying and setting requirements for the information handed over, facility managers risk losing important data or not receiving it in the desired format. This can lead to delays, higher costs, and increased effort to supplement incomplete information.

Several studies and government reports have indicated that a large number of apartments in Sweden built during the 1960s and 1970s require extensive refurbishment and that there is concern that some companies in the rental housing sector and in the tenant-owner cooperative (TOC) sector may have difficulties carrying out the needed activities. The overall purpose of the thesis is to increase the understanding of the factors that influence the decisions made within the multi­ faceted property management of multifamily housing in Sweden which would mitigate some of the shortcomings. Econometric analysis and semi-structured interviews as well as questionnaires carried out within the TOC sector as well as the public and the private rental housing sectors provide the basis of the conclusions arrived at. The aim is to contribute to raising efficiency in maintenance and property management within the housing sector in Sweden. The major conclusions presented in the thesis are that: maintenance as a concept is unnecessary from a decision-making perspective as the concept of investment embraces all the relevant decisions; maintenance models in manufacturing industries could be applied within the housing sector but building maintenance is different and should be grounded on a strategy that allows for the continuous adjustment of maintenance plans based on a regularly up-to-date decision support system in the company or TOC; reported maintenance costs within the municipal (public) and the private rental sectors in Sweden continuously diverge mainly due to principal-agency issues of a socio-political character, in the form of political involvement in the operations of public housing companies, as well as the way companies define maintenance together with the timing of the maintenance measures; hidden incentives in the form of cooperative members, managers or service providers that seek short term gains together with the lack of a long-term perspective in the decision-making as well as a high turnover rate of committee members are major challenges to efficient property management within the Swedish TOC sector. Similarly, the information asymmetry between the professionals (constructors as well as service providers) and the amateur decision-makers in the managing committees, especially in cooperatives with newly constructed buildings, is a substantial source of losses in efficiency within the operations of the TOCs. Major contributions of the thesis are that: it promotes the view of maintenance as an investment and highlights the possibility of cost saving through the linking together of several measures as well as the challenges involved; it points to the need within the housing sector for better decision support tools as well as knowledge transfer and sharing; it calls for the government to promote policies that would reduce the degree of information asymmetry between the procurers of services within the TOC sector and the construction companies as well as other service providers. A requirement of formal competence and certification could be a step towards increasing the degree of qualified decision making and efficiency in property management within the housing sector. How this could be implemented nationwide in the different housing sectors is an issue worth further investigation. / Flera studier och statliga rapporter har visat att ett stort antal lägenheter i Sverige som byggdes under 1960- och 1970-talet kräver omfattande renovering och att det finns oro för att vissa företag i bostadshyressektorn och i bostadsrättssektorn kan ha svårigheter att utföra nödvändiga åtgärder. Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka förståelsen av de faktorer som påverkar beslutfattning inom den mångfacetterad fastighetsförvaltning av flerfamiljshus i Sverige, vilket skulle mildra några av bristerna. Ekonometriska analyser och semistrukturerade intervjuer samt enkäter som genomföddes inom Brf sektorn samt den offentliga och den privata hyresbostadssektorn utgör grunden för de slutsatser som dragits. Syftet är att bidra till att höja effektiviteten i underhåll och fastighetsförvaltning inom bostadssektorn i Sverige. De viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att: underhållet som begrepp är onödigt från ett beslutsperspektiv eftersom begreppet investering omfattar alla relevanta beslut; underhållsstrategier i tillverkningsindustrin skulle kunna tillämpas inom bostadssektorn men byggnadsunderhåll skiljer sig och bör grundas på en strategi som gör det möjligt för kontinuerlig anpassning av underhållsplaner baserat på ett reguljärt uppdaterad beslutsstödsystem i företaget eller TOC; redovisade underhållskostnader inom den kommunala och den privata hyresbostadssektorn i Sverige kontinuerligt avviker från varandra främst på grund av principal-agent frågor av sociopolitisk karaktär, i form av politisk inblandning i verksamheten inom de allmännyttiga bostadsföretag, och hur företag definierar underhåll samt tidpunkten för underhållsåtgärderna; effektiv fastighetsförvaltning inom den svenska Brf sektorn kompliceras av olika aktörer (kooperativets medlemmar, che fer eller tjänsteleverantörer) med dolda incitament, avsaknaden av ett långsiktigt perspektiv i beslutsfattandet, en hög omsättning av kommittémedlemmar samt informationsasymmetri mellan yrkesverksamma (konstruktörer samt tjänsteleverantörer) och amatör beslutsfattare inom Brfer, särskilt i kooperativ med nybyggda hus, vilket utgör en stor källa till effektivitetsförluster inom verksamheten i Brf sektorn. Avhandlingens viktiga bidrag är att: det främjar synen på underhåll som en investering och understryker möjligheten till kostnadsbesparingar genom att knyta ihop flera åtgärder samt de utmaningar som kan finnas; det pekar på behovet inom bostadssektorn för bättre beslutsunderlagsverktyg liksom kunskapsöverföring och delning samt uppmuntrar den regeringen att främja en politik som skulle minska graden av informationsasymmetri mellan beställare av tjänster inom Brf sektorn och byggföretag samt andra tjänsteleverantörer. Ett krav på formell kompetens och certifiering kan vara ett steg mot att öka graden av kvalificerad beslutsfattande och effektivitet inom fastighetsförvaltning i bostadssektorn. Hur detta skulle kunna genomföras i hela landet i de olika bostadssektorerna är en fråga som ytterligare skulle kunna undersökas. / <p>QC 20160223</p>

<p>Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om ämnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tänker och agerar kring detta.</p><p>Outsourcing känns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vår studie ska bidra med förståelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut.</p><p>Metod: För att få en användbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. Vår studie sträcker sig över Gävleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkät om trenden för outsourcing till 85 företag och fått svar av 52. Utifrån dessa enkäter har vi sedan valt ut ett antal företag som använder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingående.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Outsourcing är vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i Gävleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen använder sig av outsourcing i någon form. Kostnadsminskning, ökad flexibilitet samt fokusering på kärnverksamheten är viktiga motiv. En faktor som påverkar valet av outsourcing är att företagen vill undvika för stora och kostsamma organisationer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Vi tror att fortsatt forskning, utifrån denna studie, skulle kunna ta upp fastighetsföretagens kunder och hur de ser på outsourcing och hur det påverkar deras upplevelse av företaget i fråga. Vår studie kan också användas som jämförelsepunkt för att studera trenden för outsourcing och dess eventuella upp- eller nedgång i framtiden.</p><p>Uppsatsens bidrag:</p><p>Vi hoppas att vår studie ska bidra med kunskap om ämnet outsourcing och ge företagen i regionen en förståelse för hur andra företag ser på ämnet och hur de tror att framtiden kommer att utvecklas. Då outsourcing kan vara en stor del i ett företag och innebära stora beslut har vi också valt att visa på de faktorer som påverkar valet av outsourcing i fastighetsförvaltning.</p> / <p>Aim: As proposed real estate economists, we wanted to find more knowledge about outsourcing and about how the real estate companies intend and acts around this. Outsourcing feels reality anchored and inspiring, and we hope our study will contribute with understanding what governs the choice of outsourcing and give an insight in how the future will be.</p><p>Method: In order to find an applicable theory in this essay we have examined literature about outsourcing and real estate administration. Our study stretches over the area of Gävleborg and Dalarna. We have sent out a questionnaire about the trend for outsourcing to 85 companies and got replies of 52. On the basis of these questionnaires, we have chosen a number of companies that use outsourcing and interviewed them in more detail.</p><p>Result & Conclusions:</p><p>Outsourcing is commonly occurring among real estate companies in Gävleborg and Dalarna. 89% of the replying companies use outsourcing in some way. Cost reduction, increased flexibility and focus on the core activity are important reasons. A factor that influences the choice of outsourcing is that the companies want to avoid big and expensive organizations.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>We believe that continued research, on the basis of this study, could include the customers of the real estate companies and their perspective on outsourcing and how outsourcing influences their experience of the company in question. Our study can also be used as comparison point to study the trend for outsourcing and its possible progress or decline.</p><p>Contribution of the thesis:</p><p>We hope that our study will contribute with knowledge about outsourcing and to give the companies in the region an understanding for how other companies see on the matter and how they believe that the future will be developed. Because outsourcing can be a big part in a company and involve big decisions we also pointing on the factors that influence the choice of outsourcing in real estate administration.</p>

Syfte: Som blivande fastighetsekonomer ville vi finna mer kunskap om ämnet outsourcing och om hur fastighetsföretagen tänker och agerar kring detta. Outsourcing känns för oss verklighetsförankrat och inspirerande, och vi hoppas vår studie ska bidra med förståelse för vad som styr valet av outsourcing samt ge en inblick i hur dess framtid kan komma att se ut. Metod: För att få en användbar teori i denna uppsats har vi undersökt litteratur om outsourcing och fastighetsförvaltning. Vår studie sträcker sig över Gävleborg och Dalarna. Vi har skickat ut en enkät om trenden för outsourcing till 85 företag och fått svar av 52. Utifrån dessa enkäter har vi sedan valt ut ett antal företag som använder sig av outsourcing och sedan intervjuat dem mer ingående. Resultat &amp; slutsats: Outsourcing är vanligt förekommande bland fastighetsföretagen i Gävleborg och Dalarna. 89 % av de svarande företagen använder sig av outsourcing i någon form. Kostnadsminskning, ökad flexibilitet samt fokusering på kärnverksamheten är viktiga motiv. En faktor som påverkar valet av outsourcing är att företagen vill undvika för stora och kostsamma organisationer. Förslag till fortsatt forskning: Vi tror att fortsatt forskning, utifrån denna studie, skulle kunna ta upp fastighetsföretagens kunder och hur de ser på outsourcing och hur det påverkar deras upplevelse av företaget i fråga. Vår studie kan också användas som jämförelsepunkt för att studera trenden för outsourcing och dess eventuella upp- eller nedgång i framtiden. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vår studie ska bidra med kunskap om ämnet outsourcing och ge företagen i regionen en förståelse för hur andra företag ser på ämnet och hur de tror att framtiden kommer att utvecklas. Då outsourcing kan vara en stor del i ett företag och innebära stora beslut har vi också valt att visa på de faktorer som påverkar valet av outsourcing i fastighetsförvaltning. / Aim: As proposed real estate economists, we wanted to find more knowledge about outsourcing and about how the real estate companies intend and acts around this. Outsourcing feels reality anchored and inspiring, and we hope our study will contribute with understanding what governs the choice of outsourcing and give an insight in how the future will be. Method: In order to find an applicable theory in this essay we have examined literature about outsourcing and real estate administration. Our study stretches over the area of Gävleborg and Dalarna. We have sent out a questionnaire about the trend for outsourcing to 85 companies and got replies of 52. On the basis of these questionnaires, we have chosen a number of companies that use outsourcing and interviewed them in more detail. Result &amp; Conclusions: Outsourcing is commonly occurring among real estate companies in Gävleborg and Dalarna. 89% of the replying companies use outsourcing in some way. Cost reduction, increased flexibility and focus on the core activity are important reasons. A factor that influences the choice of outsourcing is that the companies want to avoid big and expensive organizations. Suggestions for future research: We believe that continued research, on the basis of this study, could include the customers of the real estate companies and their perspective on outsourcing and how outsourcing influences their experience of the company in question. Our study can also be used as comparison point to study the trend for outsourcing and its possible progress or decline. Contribution of the thesis: We hope that our study will contribute with knowledge about outsourcing and to give the companies in the region an understanding for how other companies see on the matter and how they believe that the future will be developed. Because outsourcing can be a big part in a company and involve big decisions we also pointing on the factors that influence the choice of outsourcing in real estate administration.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur användbart Augmented Reality (AR) är för fastighetsförvaltning. Målet är att ta fram en kravspecifikation av en AR-baserad mobilapplikation för fastighetsförvaltning som ska vara generell och kunna användas av många olika förvaltningsföretag. Kravspecifikationen är framtagen baserat på den empiri som har samlats in och sedan har blivit analyserad av författarna. Metod: Studien innefattar en fallstudie med litteraturstudie, observationer och intervjuer. Litteraturstudien valdes för att skapa en större förståelse och fördjupning av ämnet och för att bygga upp studiens teoretiska ramverk. Observationsstudie för att få ett bredare perspektiv på hur samarbetsföretaget Vätterhem jobbar idag i förvaltningen. Semistrukturerade intervjuer valdes även för att få ett mer ingående perspektiv på hur fastighetsförvaltningsföretag jobbar idag samt deras syn på AR-tekniken. Resultat: AR-teknik kan användas av fastighetsskötarna i fastighetsförvaltningsföretag för att ge möjlighet till tidseffektivisering. Tekniken kan även fungera som stöd för kvalitetssäkring. AR har visat sig vara lämpligt för att presentera instruerande- och objektrelaterad information för fastighetsskötarna. Detta bedöms vara lämpligt vid upplärning av nya fastighetsskötare eller då en fastighetsskötare ska utföra arbete i ett område som ej är fastighetsskötarens ordinarie område. Konsekvenser: Undersökningen visar att AR-teknik kan tidseffektivisera den utvändiga tillsynen och underhållet i fastighetsförvaltning. Vidare studier kan göras genom att utveckla en mobilapplikation med hjälp av den framtagna kravspecifikationen i denna studie, och använda den i ett experiment. Kostnader för implementering av AR-tekniken bedöms också vara ett lämpligt nästa steg. Begränsningar: Arbetet är avgränsat till att omfatta ronderingar av lekplatser, vilket är en del av fastighetsförvaltning. Ett bredare undersökningsområde skulle möjliggöra chans till att finna fler användningsområden för AR-teknik. / Purpose: The purpose of the study is to investigate the usability of Augmented Reality (AR) for facility management tasks. The aim is to develop a specification of a mobile based AR application for facility management. The specification should be general, and it should be possible for many different facility management companies to use it. The specification is created based on the empirical evidence collected during the study. Method: The study includes a case study with literature study, observations and interviews. The literature study was conducted to create a broader and deeper understanding of the subject and to develop the study’s theoretical framework. Observations were conducted to gain a better understanding of the way the collaboration company Vätterhem is working today in their facility management department. Semi-structured interviews were chosen to gain a more in-depth understanding of how facility management companies work today, and their opinion of Augmented Reality. Findings: AR-technology can be used by the facility caretakers in facility management companies to increase time efficiency. The technology can also be used to support quality assurance. AR has proven to be useful for presenting instructions and object related information for the facility managers. This is believed to be useful when teaching new facility managers or when a facility manager will conduct work in a new area. Implications: The study shows that AR-technology can make outdoor inspections and maintenance tasks more time efficient. Further studies can be conducted by developing a mobile based application with the help of the specification presented in this report and use it for an experiment. The next step is also to estimate the costs related to implementing AR-technology. Limitations: The study is limited to playground inspections, which is a part of facility management. A broader investigation, covering other tasks included in the facility caretakers work, would make further findings possible.

No description available.

The purpose of this thesis was to investigate how the distance between real estate manager and the managed item influenced the real estate management process. The overall real estate management within Lantmännen Fastigheter AB was investigated to give suggestions on how to improve the quality of the real estate management within the company. To do this, questionnaires, interviews and observations was performed within the Lantmännen Fastigheter AB organization. Real estate managers answered questions about their role as real estate manager, maintenance planning, decision processes, leasing and strategies within the company. The analysis of the questionnaires, interviews and observations showed that the real estate managers wants to rearrange their spent working hours around on working tasks to spend more time on the tasks that brings income and spend less time on tasks that are unsatisfying and unnecessary. The analysis also shows in which areas the real estate managers want more support and education and that they mostly work with unplanned maintenance. The real estate managers are very much dependent on that the caretaker of the property to provide information about the property itself and maintenance work. The questionnaires also shows that there is a lack of a clear strategy and direction on how to work with real estate management within the organization which leads to troubles with budgeting for individual properties and to that the real estate managers work very individually within the organization. This thesis gives propositions to how the organization can work more efficiently with their real estate management when the distance between the manager and the managed object is large. / Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur avståndet mellan fastighetsförvaltare och förvaltningsobjekt påverkar förvaltningen inom Lantmännen Fastigheter AB. Utöver detta så undersöktes även förvaltningen inom företaget i stort för att kunna ge förslag till effektivitetsförbättringar. Detta gjordes genom att med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer inom Lantmännen Fastigheter AB. Fastighetsförvaltarna fick i enkäten besvara frågor om sin roll som förvaltare, om underhållsplanering, beslutsfattandet inom organisationen, uthyrning samt strategier inom bolaget. Analysen av enkäterna, intervjuerna och observationerna visade att fastighetsförvaltarna i organisationen till stor del vill omfördela spenderad arbetstid kring de olika arbetsuppgifterna som tillhör fastighetsförvaltningen och därmed minska tiden man lägger ned på uppgifter som är otillfredsställande och onödiga. Analysen visar också inom vilka områden som fastighetsförvaltarna själva anser att de vill ha mer stöd och utbildning och att man inom organisationen mestadels arbetar med oplanerat underhållsarbete. För information om fastigheten i sin helhet eller nödvändiga underhållsåtgärder är fastighetsförvaltarna till stor del beroende av att fastighetsskötarna på plats på fastigheten tillhandahåller denna information. Enkäten påvisar också tydligt att det inom organisationen saknas en tydlig riktning och strategi kring hur beståndet i portföljen ska förvaltas. Detta leder till att budget för enskilda fastigheter inte speglar verkligheten och att det därför är svårt att leva upp till mål och framförallt att fastighetsförvaltarna inom organisationen arbetar väldigt olika och med olika principer. I denna uppsats ges förslag på hur man inom organisationen kan arbeta mer effektivt med ett fokus på att avståndet mellan förvaltare och fastighet är stort.

En framgångsrik CRM-strategi inkluderar ofta omfattande förändringar och kräver där­för mycket engagemang och planering. CRM-system kan påverka organisationers former och mekanismer för kontroll där kontrollen exempelvis kan utgöras av verbala direktiv direkt från en överordnad till en underordnad, nedskrivna regler eller genom ett upplevt grupptryck. Intressekonflikter inom organisationer kan även komplicera organisatoriska kontrollprocesser. Tidigare studier inom forskningsområdet har identifierat ett gap i stu­dier som undersökt hur kombinationer av organisatoriska kontrollformer utformas i samband med arbete kring informationssystem. Antalet studier som har undersökt utö­vande av organisato­risk kontroll i samband med CRM-system är få och har påvisat ett behov av ytterligare förståelse för fenomenet i nya kontexter. I syfte att fylla dessa gap i forskningen under­söker denna fallstudie hur former och mekanismer av organisatorisk kontroll påverkas av CRM-system inom kundhantering- och försäljningsprocesser i en svensk organisation verksam inom fastighetsbranschen. En kvalitativ forskningsstrategi antogs som grund­läggande metod för denna fallstudie med semistrukturerade inter­vjuer som den huvud­sakliga datainsamlingsmetoden. Studiens resultat visar att CRM-system bidrar till en effektivare självkontroll. Studien visar också att organi­sationens starka värde­grund bidrar till att behovet av en aktiv tillsyn över kundhantering är låg i organi­sationen. Informella kontrollformer används mer än formella kontrollfor­mer och organi­sationens undersökta delar förlitar sig starkt på klankontroll som den främsta for­men av organisatorisk kontroll. / A successful CRM strategy often involves extensive changes and therefore requires a lot of commitment and planning. CRM systems can affect organizations' forms and mecha­nisms of control, where control can, for example, consist of verbal directives directly from a superior to a subordinate, written rules or through a perceived peer pressure. Conflicts of interest within organizations can also complicate organizational control pro­cesses. Previous studies in the research area have identified a gap in research that ex­amines how organizational control modes are combined in association with work re­lated to information systems. The number of studies that have examined the exercise of organizational control in rela­tion to CRM systems is few and has demonstrated a need for further understanding of the phenomenon in new contexts. To fill these gaps in the research, this case study ex­amines how forms and mechanisms of organizational con­trol are affected by CRM sys­tems in customer management and sales processes in a Swedish organization active in the real estate industry. A qualitative research strategy was adopted as the main method for this case study with semi-structured interviews as the main data collection method. The results of the study show that CRM systems con­tribute to more effective self-control. The study also shows that the organization's strong values ​​decreased the need for active supervision of customer management in the organization. Informal modes of control were more central than formal modes of con­trol and the surveyed parts of the organization rely heavily on clan control as the main form of organizational control.

Föreliggande uppsats behandlar hyresgästmixen i köpcentrum ur ett förvaltningsperspektiv. Förvaltning av köpcentrum skiljer sig åt från andra typer av fastighetsförvaltning. Den största skillnaden är att fastighetsägarna och hyresgästerna är beroende av varandra för att lyckas. I och med att hyresintäkterna är en viktig faktor för ett köpcentrums lönsamhet kan det konstateras att en god förvaltning kan höja värdet på fastigheten. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som visade att hyresgästmix, ankarbutiker och image anses vara viktiga faktorer för att skapa kundflöden och framgång för ett köpcentrum. Det finns trots detta ingen övergripande teori om hur fastighetsägare och förvaltare skall gå tillväga för att utforma en optimal hyresgästmix. Det är därför av intresse att undersöka hur förvaltare av köpcentrum arbetar med hyresgästmixen. Vi vill ta reda på om förvaltare av köpcentrum arbetar aktivt med hyresgästmixen samt vad de anser att en bra hyresgästmix ska innehålla. Vidare vill vi studera hur förvaltare arbetar med ankarbutiker och köpcentrets image. För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat respondenter kunniga inom ämnet. Totalt har sex intervjuer genomförts med en representant från respektive köpcentrum som vi valt att studera. Tre av intervjuerna utfördes med respondenter ansvariga för uthyrning, två intervjuer med centrumchef och fastighetschef samt en intervju med fastighetsförvaltare. Av intervjuerna kan det konstateras att förvaltare av köpcentrum arbetar aktivt med hyresgästmixen. En god hyresgästmix ska innehålla ett brett och varierat utbud, anpassat och riktat till köpcentrets målgrupp. En god hyresgästmix kommer att skilja sig åt mellan köpcentrum, beroende på var de är belägna. Det går därför inte att fastställa en optimal hyresgästmix som är applicerbar på alla köpcentrum. Av studien framkom ett nytt och intressant synsätt inom köpcentrumförvaltning, vilket är att bygga en stad. Förvaltarna har som strategi att skapa fler anledningar för kunderna att besöka köpcentret än bara i shoppingsyfte. Konsekvensen av detta är att hyresgästmixen idag inte längre består av endast butiker, utan innefattar också andra aktörer som exempelvis vårdcentraler och kontor. Vidare kan det konstateras att förvaltare arbetar aktivt med att identifiera och inkludera lämpliga ankarbutiker i hyresgästmixen i köpcentrumen. Förvaltare anser att ankarhyresgäster är av stor betydelse för köpcentrums lönsamhet. De för med sig kundflöden som resterande hyresgäster kan dra nytta av, vilket skapar synergieffekter för köpcentret. De agerar även lockbete för nya hyresgäster till köpcentret. Vi har sett att imagen inte är någonting som förvaltare arbetar särskilt aktivt med. Den uppkommer snarare automatiskt och påverkas av butikerna, främst ankarbutikerna, och allt arbete som görs kring hyresgästmixen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att faktorerna hyresgästmix, ankarbutiker, kundflöde och image tydligt hänger samman och påverkar varandra i flera led. Dessa faktorer är också ständigt föränderliga. / This study deals with tenant mix in shopping centers from a property management perspective. Shopping center management differs from other types of property management. The biggest difference is that the property owners and the tenants are dependent on each other to succeed. Since rental income is an important factor for a shopping center’s profitability it can be stated that good management can increase the value of the property. Initially a literature study was made, which showed that tenant mix, anchor stores and image are considered important factors in creating customer flows and success for a shopping center. Despite this, there is no overall theory about how property owners and managers should proceed to design an optimal tenant mix. It is therefore of interest to investigate how shopping center managers work with the tenant mix. We want to find out if shopping center managers work actively with the tenant mix and what they consider a good tenant mix should include. Furthermore, we want to study how managers work with anchor stores and the shopping center’s image. To fulfill the purpose of our study, we have conducted a qualitative study where we have interviewed people with knowledge within the subject. A total of six interviews were conducted with a representative from each shopping center that we chose for this study. Three of the interviews were conducted with representatives responsible for letting, two with center owner and property owner and one with a property manager. From the interviews, it can be stated that shopping center managers works actively with the tenant mix. A good tenant mix should contain a wide and varied range of supply, adapted and aimed at the shopping center’s target group. A good tenant mix will differ between shopping centers, depending on where they are located. It is therefore not possible to determine an optimal tenant mix that is applicable to all shopping centers. The study revealed a new and interesting approach within shopping center management, which is to build a city. The managers’ strategy is to create additional reasons for customers to visit the shopping center than just for shopping purposes. The consequence of this is that the tenant mix today no longer consists only of shops, but also includes other actors such as health centers and offices. Furthermore, it can be stated that managers work actively to identify and include suitable anchor stores in the tenant mix in the shopping centers. Managers believe that anchor tenants are of great importance for the shopping centre's profitability. They attract customer flows that the other tenants can benefit from, which creates synergy effects for the shopping center. They also act as bait for new tenants to the shopping center. We have also seen that the image is not something that shopping center managers work particularly actively with. Instead, it arises rather automatically and is influenced by the tenants, mainly the anchor tenants, and all the work that is done around the tenant mix. To summarize, it can be stated that the factors tenant mix, anchor stores, customer flow and image are clearly connected and affect each other in several stages. These factors are also constantly changing.