Syfte:            Denna studie har som syfte att utvärdera påföljdssystemets betydelse för den enskilde fastighetsmäklarens handlande. Vi ska även försöka utveckla det nuvarande påföljdssystemet för att skapa en mer rättvis bedömning av varje enskild fastighetsmäklares handlande. Metod:          För att kunna uträtta vår studie har vi analyserat Fastighetsmäklarnämndens årsböcker år 2007 – 2009 samt utfört intervjuer med personer inom branschen. Utifrån detta har vi erhålligt vår empiriska data. Dessutom har vi förstärkt vår analysering genom att jämföra systemet med advokatsamfundets påföljdssystem samt använt oss av väsentlig litteratur och lagstiftning. Resultat & slutsats:           Våra slutsatser visar att branschen är i behov av en nyutveckling av sitt påföljdssystem för fastighetsmäklarna. Detta för att både avskräcka samt inför allmänheten verka som moralbildande men främst för att ge fastighetsmäklaren en rättvis bedömning när denne döms. Vi tycker det är viktigt att de disciplinära påföljderna avspeglar brottets art då fastighetsmäklarna hängs ut allt oftare i bland annat media.   Vidare forskning:             Då tidigare forskning kring påföljdssystem är begränsat finns ett vidare behov av studier i ämnet. Det finns många inriktningar och frågeställningar som vi tror ej ännu har granskats. Vi skulle tycka det vore intressant om lagförslaget går igenom till årsskiftet 2011 att man analyserar vilka typ av fall som kommer att hamna under erinran respektive varning samt vilka kriterier som ställs för respektive disciplinär påföljd. / Aim: Our aim is to analyze the Swedish penalties and their consequences on real estate agents. The focus of this essay is to discuss how the current system could be changed so that a more fair assessment of each real estate agents conduct could be given. Method:       The empirical data was based on interviews with various people in the industry, such as Information officers, consumers, and estate agents themselves. We have also analyzed the Estate Agents Board’s yearbooks from 2007 to 2009. Furthermore, we have enhanced our analysis by comparing the system of estate agent penalties to the lawyers system of penalties. We have also used essential literature and legislation for example Estate Agents Act. Result & Conclusions:      Our conclusions of this essay show that the industry is in need of a development of the current system for real estate agents. This is to discourage and also act as a moral formation to the public. Mainly it’s about giving the estate agents a fair assessment when they are being convicted. We think the most important reason why the penalties should reflect the crime is because that is good justice. Estate agents nowadays have more coverage in the media and therefore we think it is extremely important that the persons whom sees this understand what lies behind the notification. Suggestions for future research: We can see that previous research about the system of penalties is limited and we truly think the industry is in need of continued studies about this subject. There are still many questions and directions about this that have not been reviewed before. This essay could be complemented in further studies if the measure will be adopted in 2011. Then it would be interesting if you analyze which case will get an admonitory remark or otherwise a warning and which criteria are required for each penalty.

Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på ifall det svaga intresset för köpmäklare i Sverige beror på en bristande kännedom om köpmäklartjänstens existens eller om det saknas ett behov för tjänsten. En kortare utredning av hur lagen ser ut genomförs för att se om en köpmäklartjänst kan utövas enligt den idag rådande lagstiftningen. Forskningsfråga: Beror det svaga intresset för köpmäklare i Sverige på att svenska folket inte är medvetna om att tjänsten existerar eller beror det på att det inte finns ett behov av tjänsten? Metod: I uppsatsen har information samlats in genom två olika typer av undersökningsmetoder, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Informationen av dessa har sedan sammanställts och utgör resultatet i uppsatsen. Analysen i arbetet utgår ifrån resultatet vilket har bearbetats med den teoretiska delen som en grund. Det är utifrån den teoretiska modell som ställts upp, vilken är kallad ”slutlig analysmodell”, som analysen utarbetats. Uppsatsens bidrag: I Sverige finns det idag ett fåtal aktörer som agerar som så kallade köpmäklare, vilka jobbar på uppdrag av köpare. Efter att ha gjort en kortare forskning kring området så märktes det snabbt att det inte finns mycket information om varken tjänsten eller hur väl det svenska folket känner till en sådan tjänst eller om de har behov av det, att tillgå. Genom denna uppsats uppmärksammas därför problematiken kring efterfrågan av tjänsten och vad detta eventuellt kan bero på. Efter genomfört arbete kommer uppsatsen att kunna ligga till grund för vidare forskning kring tjänsten och dess efterfrågan.   Resultat och slutsats: Svenska bostadsspekulanter har dålig till ingen kännedom om att köpmäklartjänsten existerar då minimal marknadsföring görs. Även behovet är lågt bland svenska bostadsköpare då de är bra skyddade genom säljarens fastighetsmäklare som enligt lag även ska tillgodose köparens intresse.   Förslag till vidare forskning: 1)      Undersöka om det finns utrymme eller möjlighet till att genomföra lagändringar vilket skulle främja en köpmäklartjänst. 2)      Hur man kan öka svenska folkets medvetenhet om köpmäklartjänstens existens. 3)      Genomföra en mer rikstäckande undersökning kring svenska folkets medvetenhet och behov för att se om resultatet visar något annat. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to determine if a lack of buyers real estate agents in Sweden is due to a lack of knowledge of the existence or the absence of need for the service. A short investigation of how the law corresponds to the work of a buyers real estate agent has been done.   Research question: Is the lack of buyer’s real estate agents in Sweden due to a lack of knowledge of their existence or the absence of need for the service.   Methodology: In this paper, the information is gathered from two different types of survey methods, quantitative surveys and qualitative interviews. The information from these has been compiled and is the result of this paper. The analysis of the work is based on the results which have been processed with the theoretical part as a basis. It is based on the theoretical model which is called the "slutlig analysmodell".   Essay contributions: In Sweden, there are a few agents who act as buyer’s real estate agents which works on behalf of a buyer. After a shorter research it was found that there is not much information about the service or how well the Swedish people are aware of such a service or if they have any need of it. This essay therefore wants to point out the problem with the lack of demand for the service and what it may be due to. After completion of this essay this paper will provide a basis for further research into the service and its demand. Results and Conclusion: Swedish housing speculators have poor to no knowledge of the existens of the buyer’s real estate agent service due to minimal marketing. Also the demand of such a service is low due to that the buyers are well protected by the seller’s real estate agent, who by law also must work for the best of the buyers interests.   Suggestions for further research: 1) Investigate whether there is room or opportunity for the implementation of legislative changes which would support a buyers real estate agent service. 2) How to increase the Swedish people's awareness of the existence of a buyer’s real estate agent service. 3) Implement a more nationwide survey on Swedish people's awareness and needs of a buyer’s real estate agent service to see if the results show otherwise.

This thesis addresses the exception regarding lawyers in the Swedish fastighetsmäklarlagens §5 and aims to understand the background and meaning of the exception. Further the thesis addresses whether the main purpose of the estate agents act, the protection of consumers, is satisfying when a lawyer is practicing real estate agency. The study is based on the Swedish fastighetsmäklarlagen and aims to investigate the application of the act on both real estate agents and lawyers as they convey real estate. In order to clarify and understand the application of the law and to receive a view of the specific characteristics of each occupation, the occupational roles are investigated in detail and compared. The act distinguishes between conveying real estate professionally and conveying on single occasions. The demarcation of the concept determines whether the person conveying real estate is obliged to follow fastighetsmäklarlagen or not. A lawyer that is professionally conveying real estate should, according to Sveriges Advokatsamfund, practice the intermediary within the lawyer’s activity. Since professional ethics in practicing real estate agency and practicing law is incompatible the lawyer is obliged to make an assessment of what is professional intermediary within and outside the lawyer’s activities. The study points out that the boundary should be clarified in order for the lawyer to facilitate the assessment. The exception in the Swedish fastighetsmäklarlagen is important if a lawyer is professionally conveying real estate within the lawyer’s activity, but if the intermediary is solely within the lawyer’s general activity the exception has no function. A lawyer is suitable to pursue only those activities that are included within the scope of legal services, including intermediary corresponding to advocacy and not professional intermediary. For those situations that can be listed as professional intermediary, a real estate agent should be hired. Consideration whether the §5 should be changed or removed is required. / Uppsatsen behandlar undantaget avseende advokater i fastighetsmäklarlagens 5 § och syftar på att förstå undantagets bakgrund och innebörd. Vidare behandlar uppsatsen huruvida fastighetsmäklarlagens huvudsakliga syfte, konsumentskyddet, tillgodoses då en advokat utövar fastighetsförmedling. Studien utgår från fastighetsmäklarlagen och utreder lagens tillämpning på respektive yrkesroll, fastighetsmäklaren och advokaten, vid förmedling av fastigheter. För att få klarhet i och förstå tillämpningen av lagen utreds yrkesrollerna ingående samt jämförs för att ge en inblick i yrkesspecifika egenskaper. Lagen skiljer på den som yrkesmässigt förmedlar och den som enbart förmedlar vid något enstaka tillfälle. Gränsdragning avseende förmedlingsbegreppet avgör huruvida den som utövar förmedlingen har skyldighet att följa fastighetsmäklarlagen eller inte. En advokat som yrkesmässigt förmedlar fastigheter ska, enligt Sveriges advokatsamfund, utöva förmedlingen inom ramen för advokatens verksamhet. Då god fastighetsmäklarsed och god advokatsed är oförenliga medför det att advokaten själv måste göra en bedömning av vad som är yrkesmässig förmedling inom och utom ramen för advokatens verksamhet. I studien menas att gränsdragningen bör tydliggöras för att underlätta advokatens bedömning. Undantaget i fastighetsmäklarlagen kan ha betydelse om advokaten yrkesmässigt förmedlar inom ramen för sin verksamhet, men fyller ingen funktion i de fall då advokaten enbart förmedlar inom ramen för advokatens generella verksamhet. Advokaten är lämplig att ägna sig åt enbart sådan verksamhet som ingår inom ramen för advokatverksamhet, däribland förmedling som motsvarar advokatverksamhet och inte yrkesmässig förmedling. I de förmedlingsfall som kan räknas till yrkesmässig förmedlingsverksamhet bör istället en fastighetsmäklare anlitas. Det bör övervägas om 5 § ska förändras och undantaget avlägsnas

<p>During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival.</p> / <p>Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.</p>

During several years influencing opinions has been working for a renewal of the Estate agents act. One of the matters that the Commission of Inquiry is handling is the question whether estate agents will be permitted to offer support services to their customers. In the light of the current investigation it has been my objective with this memorandum to describe the complexity about support services and also to what use these services could be for the consumers as well as to the estate agency branch. During my work with this memorandum I have identified two main theories. While one of the theories is emphasising customer orientation, the other theory is stating that there is a disadvantage with scattered services and that the service company should focus on its core business. When the theories were brought together with the empirics it became my opinion that estate agents should use these services to position themselves towards competitors. Above all it’s my opinion that for smaller estate agents support services can be of decisive importance for the future survival. / Under många år har opinionsbildare såsom Mäklarsamfundet arbetat för en förnyelse av Fastighetsmäklarlagen. Den 31 december 2007 skall utredningsarbetet kring den nya Fastighetsmäklarlagen vara klart och en av de frågor som utredningsgruppen avhandlar är huruvida fastighetsmäklare skall få förmedla kringtjänster till sina kunder eller ej. Mot bakgrund till det utredningsarbete som för närvarande förs kring den nya Fastighetsmäklarlagen har det varit mitt syfte med denna promemoria att beskriva komplexiteten om kringtjänsternas vara eller icke vara, och med vilken nytta tjänsten kan bidra med till konsumenterna och fastighetsmäklarbranschen. Jag har under mitt arbete stött på teorimotsättningar då den ena teorin förespråkar att det är kunden som är i fokus och bestämmer, menar den andra teorin att det är ej bra att ha en alltför spridd tjänst då tjänsteföretaget skall fokusera på kärntjänsten. När dessa teorier har sammanvävts med empirin anser jag att fastighetsmäklarföretagen kan använda sig av kringtjänsterna för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och framförallt för mindre fastighetsbyråer kan det vara avgörande för hur de skall överleva i framtiden.

Vad är fastighetsmäklarnas attityder till användandet utav lockpriser? Ämnet har på senare tid varit omdiskuterat i media, som också gett sin syn på det. Vi genomförde därför en undersökning i form av en enkätundersökning med fastighetsmäklare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda på deras attityder till fenomenet. Vi ville också undersöka om attityden till och användandet utav lockpriser skilde sig mellan städerna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkätundersökningen omfattade också branschorganisationernas åsikter om oärliga bud, samt mäklarnas syn på den oreglerade budgivningen. Vår slutsats är att majoriteten av mäklarna och branschorganisationerna inte tycker att det är okej att mäklare använder lockpriser. Detsamma gäller branschorganisationernas syn på oärliga bud. Det framkom av undersökningen att en stor del av mäklarna upplevde problem med tanke på den oreglerade budgivningen som råder i Sverige. Utifrån vår bedömning av resultatet tror vi att Stockholmsprojektet med jämförelsepriser kommer fungera och på sikt stävja användandet utav lockpriser. Vi tror också att den nya regeln i Fastighetsmäklarlagen (FML) kommer minska oärliga budgivningar och på sikt stoppa användandet utav det. / What are real estate brokers’ attitudes towards the use of cap prices? The subject has recently been much debated in the media, which also has given its opinions in the subject. Therefore we carried out an investigation in the form of a survey with real estate brokers and interviews with the industry associations to find out their attitudes to the phenomenon. We also wanted to examine whether attitudes towards and the usage of cap prices differed between the cities of Karlstad, Gothenburg and Stockholm. The interviews and the survey also covered the industry associations’ opinions about dishonest bids, and brokers' views on the unregulated bidding. Our conclusion is that the majority of brokers and industry associations don’t think it’s okay for brokers to use cap prices. The same applies to the industry organizations’ views of dishonest bids. The investigation revealed that a large proportion of brokers experienced problems regarding the unregulated bidding prevailing in Sweden. Based on our assessment of the outcome, we believe that the Stockholm project with comparison prices will operate and eventually curb the use of cap prices. We also believe that the new rule in the Estate Agents Act will reduce dishonest bidding and eventually halt the use of it.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ. Någon särreglering av kommersiell fastighetsförmedling var därför inte på tal, enligt regeringen. Hovrätten valde i domskälen till förevarande mål att tillmäta det “värdejämförandebedömningskriterium”, vilket återfinns i förarbetena till fastighetsmäklarlagen, betydelse. Detta kriterium har av två förespråkare från Mäklarsamfundet kritiserats och domen är, enligt dem, att anse såsom “rättpolitiskt olämplig”. Vi har i analysen intagit ståndpunkten att domen inte är självklar, men att den går att anse som korrekt, vilket även en i uppsatsen omnämnd doktorand i mäklarrätt ansett, ur ett rättskälleperspektiv. Genomgående har vi eftersträvat att, i uppsatsen, utreda vilket tillämpningsområde fastighetsmäklarlagen har. Beroende på målets utgång i Högsta domstolen, vilket förväntas komma tidigast under sommaren 2015, kan det komma att stå klart huruvida en jurist är behörig att förmedla inkråm med tillhörande fastighet. Rättsläget är tillsvidare oklart med anledning av de i analysen, enligt oss, möjliga tolkningsförfaranden, vilka finns att tillgå vid fastställandet av gällande rätt. För att bemöta problematiken på detta område har vi resonerat kring vilken utformning lagen bör ha, för att i framtiden tillvarata de intressen som är i behov av en lagreglering. Sammantaget har vi, trots allt, ansett en avreglering av kommersiell fastighetsförmedling såsom bäst lämpad.   [1]Mål nr B 4377-14. [2]Härvid åsyftas andels- eller inkråmsaffär. / At the time of writing there is some ambiguity in terms of the Estate Agents Act´s (SFS 2011:666) scope. In a ruling by the Svea Court of Appeal[1] the problem of whether the real estate brokerage Act's provisions apply to commercial real estate agencies has materialized. The issue has been discussed in the preamble to the Estate Agents Act, and raised to a lively debate after the decision in the Court of Appeal. Committee on Civil Law has stated in the legislative history of the Act that it can not be regarded as reasonable that one, in an asset deal, is forced to hire both a business and a real estate agent or that the choice of the transfer form, share or asset deal, will attract some importance. The Government was of the same opinion as the Committee on Civil Law, but pointed out that in practice lawyers in offices, of this type, are often hired. No special regulation of commercial real estate was deemed necessary according to the Government. In the foundations of the decisions of the present case, the Court of Appeal decided to measure the "dividing line criterium” importance. The criterium is found in the legislative history of the Estate Agents Act and has been criticized by two proponents from the Association of Swedish Real Estate Agents. The judgment is according to the proponents considered as "inappropriate according to a legal source perspective". In the analysis we have taken the standpoint, that the judgment is not obvious but that it can be regarded as correct. A standpoint also shared with a graduate student in brokerage right, mentioned below.  Throughout this essay we have endeavored to explore which scope the Estate Agents Act has. Depending on the outcome of the case in the Supreme Court, which is expected at the earliest in summer 2015, it may come to be clear whether a lawyer is authorized to convey property associated with assets. The legal position is also, according to us, unclear because of the in the analysis possible interpretation procedures, which are available in the determination of the applicable law. In order to address the problems in this area we have discussed which design the Estate Agents Act should have, in order to ensure the interests which in the future are in need of legal regulation. After all we have considered the deregulation to be the best suited. [1]Objective no. B 4377-14.

Vid en fastighetsöverlåtelse är det mycket information som ska utbytas på kort tid, mellan köpare, säljare och mäklare vad beträffar fastighetens fysiska skick och standard. I egenskap av en lojal, opartisk och sakkunnig person avseende fastighetsförsäljningar, har mäklaren ålagts en upplysningsplikt avseende sådant kring fastighetens skick som denne iakttagit, känner till eller annars har anledning att misstänka, som kan antas ha betydelse för köparen. Räckvidden av mäklarens upplysningsplikt gentemot köparen, avseende fysiska missförhållanden enligt FML 16§ 3st. kommer att utgöra uppsatsens brännpunkt. I detta inryms att söka klar-göra vilka typer av fysiska missförhållanden som en mäklare förväntas informera en köpare om, för att inte riskera att drabbas av någon typ av påföljd. Därutöver utreds förutsägbarheten och ändamålsenligheten kring FML 16§ 3st. Bedömningen av mäklarens upplysningsplikt ska även ses utifrån köparens och säljarens inbördes ansvarsområden för faktiska fel i fastigheten, samt i vilken omfattning det anses motiverat att mäklaren ikläder sig parternas ansvarsroller. Hänsyn i bedömningen får även tas till det faktum att mäklaren åläggs en grundläggande lojalitetsplikt som denne uppbär gentemot såväl köparen som säljaren. Problematiken kan i första hand härledas till tvetydiga och tämligen oklara förarbetsuttalanden, samt frånvaron av prejudicerade rättspraxis på området. Rättsreglerna kring bestämmelsen synes därav även vara svåra att tillämpa i de lägre domstolsinstanserna och hos tillsynsmyndigheten, FMN. Därav kvarstår osäkerhet kring rättsläget avseende omfattningen av mäklarens upplysningsplikt vad beträffar fysiska missförhållanden härlett till fastigheten. / When selling a property there is much information, in regards to the property’s physical standard, which should be discussed between the parties; the realtor, the buyer and the property owner. In relation to the buyer and the property owner, the realtor will be known as a loyal, independent person that carries expert know-ledge in regards to selling property. Therefore the realtor should carry the liability to inform the buyer about physical errors according to the property, that has been found, or for some other reason will be known, or if there is a reason to suspect an error, that can be of  importance to the buyer. The focus point of this thesis is the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, according to FML 16§ 3st., and to examine what kind of physical errors that the buyer have the right to be informed of. Because if the realtor do not respect the obligations according to FML 16§ 3st., legal sanctions will be given. The author will also examine if the legal rule, FML 16§ 3st., is predictable and appropriate. To examine the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, the legal relation between the buyer and the property owner has to be taken into account according to JB 4:19§. The fact that the realtor also carries a responsibility to submit to good faith and fair dealing will also be interesting. The principal legal issue will be based on the unclear preparatory work, regarding to FML (2011:666) 16§ 3st., and the magnitude of realtor’s liability to inform the buyer on physical errors. Furthermore, there is no case law given by the Swedish Supreme Courts, and that is one more reason why the area is so hard to apply. The legal position will therefore stay unclear, according the realtor’s liability to inform the buyer about physical errors of the property.