Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut. Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön. En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure. Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure". Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen. / Fear of failure (FF) has a negative impact on individuals' motivation, choice of occupation, ability to work and general well-being and can occur when people make different decisions. Our study was designed to investigate whether fear of failure can be explained by personality and whether there were other factors of influence such as socioeconomic status, age and sex. A quantitative method was used, and data collection was conducted via a web-based survey containing 62 questions. The participants in the study (N = 153) consisted of 115 women (75%) and 38 men (25%). IPIP-30 was used to measure personality and the Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) was used to measure fear of failure. The result showed in regression analysis a very strong statistically significant relationship (r = .69) between fear of failure and the personality factor neuroticism, and that it could explain ≈ 53% of the variance in fear of failure. The result was surprisingly strong and clear and showed convincingly that personality explained a large part of the content of the term called "fear of failure". Our conclusion is therefore that fear of failure as a concept, together with the associated measuring instrument (PFAI scale) becomes superfluous and can instead be replaced by the personality in the five-factor model.

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryterades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att personlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlighet”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade anledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval. / Big-Five personality is a personality theory that is used to describe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a digital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Openness” correlates with food choices and that there are gender differences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The results also showed that the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några samband mellan femfaktormodellen och copingstrategier hos universitetsstudenter i Sverige, samt vilka personlighetsegenskaper som relaterade till de olika copingstrategierna. Genom att använda kvantitativ metod konstruerades ett enkätformulär som publicerades i olika grupper på Facebook. Studien gick ut på att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna utåtriktning, vänlighet, målmedvetenhet, känslomässig instabilitet och öppenhet relaterade till fyra utvalda copingstrategier: aktiv coping, undvikande coping, beteendemässig frånkoppling och nyttjande av emotionellt stöd. Vi använde oss av olika teorier kring vad som påverkar individers val av copingstrategier. Teorierna säger emot varandra och därför ville vi betrakta vår studie som ytterligare ett bidrag till forskningen, för att analysera vilken teori vår undersökning stöttar. Totalt deltog 121 personer i studien och datan analyserades genom multipla linjära regressionsanalyser, detta för att belysa vilka personlighetsegenskaper som predicerade vilka copingstrategier. Våra hypoteser var att utåtriktning skulle vara associerat med hög aktiv coping, att känslomässig instabilitet skulle vara associerat med högt nyttjande av emotionellt stöd och låg aktiv coping och att målmedvetenhet skulle vara associerat med hög aktiv coping. Genom multipla linjära regressionsanalyser visade resultaten i studien på att personlighetsegenskaperna utåtriktning, målmedvetenhet och känslomässig instabilitet predicerade aktiv coping positivt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade undvikande coping negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade beteendemässig frånkoppling negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och vänlighet predicerade emotionell coping positivt.Vi drog slutsatsen att det fanns en stark koppling mellan de fem personlighetsegenskaperna och de fyra copingstrategierna. / The purpose of this study was to examine whether there were any associations between the big five and coping strategies among university students in Sweden, as well as to examine which personality traits that would predict the different coping strategies. By using quantitative method, a survey was constructed and published in various groups on Facebook. The aim of the study was to examine if the five personality dimensions: extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness would relate to four selected coping strategies: active coping, denial coping, behavioral disengagement and use of emotional support. We used theories on what influences individuals' choices of coping strategies. The theories contradict each other and therefore we wanted to consider our study as another contribution to the research area, to analyze which theory our study supports. A total of 121 people participated in the study and we analyzed the data through multiple linear regression analyzes, in order to shed a light on which personality traits predicted which coping strategies. Our hypotheses were that extraversion would be associated with high active coping, that neuroticism would be associated with high use of emotional support and low active coping, and that conscientiousness would be associated with high active coping. Through multiple linear regression analyzes, the results of the study showed that the personality traits extraversion, conscientiousness and neuroticism predicted active coping positively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted the denial coping strategy negatively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted behavioral disengagement negatively. The personality traits extraversion and agreeableness predicted use of emotional support positively. We concluded that there was a strong association between the big five personality traits and the four coping strategies.

Relationen mellan ekonomisk framgång (inkomst), personlighetsdragetsamvetsgrannhet och begåvning undersöktes för könsuppdelade grupper medbegåvning i fjärde kvartilen. Syftet var att se om hög samvetsgrannhet och IKkunde predicera ekonomisk framgång bland personer med hög begåvning.Datainsamlingen skedde genom att extrahera relevanta individer urWisconsin Longitudinal Study. I den ursprungliga datainsamlingen deltogtotalt 10 317 personer. T-test genomfördes för att jämföra inkomster för högtbegåvade kvinnor och män. Multipla regressionsanalyser genomfördes föratt undersöka begåvningens och samvetsgrannhetens effekt på årsinkomstenför de högt begåvade männen och kvinnorna. Studien visade att högbegåvadekvinnor och män hade signifikanta löneskillnader samt att samvetsgrannhetoch hög begåvning med signifikans kunde användas för att predicera inkomstför såväl gruppen kvinnor som för gruppen män. / The relationship between economic success (income), the personality traitconscientiousness and IQ were examined for gender-segregated groups withIQ in the fourth quartile. The purpose was to see if high conscientiousnessand IQ could predict financial success in the subgroups. Data collection wascarried out by extracting relevant individuals from the WisconsinLongitudinal Study. A total of 10,317 people participated in the original datacollection. A t-test was performed to compare incomes for women and menwith high IQ. Multiple regression analysis was conducted to examine theeffect of IK and conscientiousness on the income of the high IQ group of menas well as for the high IQ group of women. The study showed that highlygifted women and men had significant pay differences as well as thatconscientiousness and IQ were significant predictors of income for both thegroup of women and the group of men.

Syftet med studien är att undersöka om det går att predicera individers attribution av negativ kritik från sin chef till externa eller interna orsaker i hypotetiska situationer, beroende på individens personlighetsdrag enligt femfaktormodellen. Datainsamling genomfördes på sociala medier via en digital enkät, baserad på The Attributional Style Questionnaire och en svensk översättning av Ten-Item Personality Inventory. De 116 respondenterna i studien har varit verksamma i arbetslivet under minst ett år på en anställningsgrad på 50% eller mer. Studien visade att personlighetsdragen från femfaktorsmodellen inte kunde predicera om en individ attribuerade externt eller internt avseende negativ kritik från chefen. Ingen signifikant skillnad mellan könen hittades. / The purpose of the study was to investigate whether it was possible to predict an individual's attribution of negative criticism from their boss in hypothetical situations (based on internal- external attribution and the five-factor model). Data collection was carried out on social media through a digital survey, based on The Attributional Style Questionnaire and a Swedish translation of the Ten-Item Personality Inventory. The 116 participants involved in the study had a work experience of a minimum of one year, with a full-time position or part- time employment of 50% or higher. The study showed that personality traits could not predict whether an individual attributed external or internal negative criticism from the manager. No significant difference between the sexes was found.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan personlighetsdragen i femfaktormodellen (Extraversion, Tillmötesgående, Ordningsamhet, Emotionell stabilitet och Öppenhet) och det psykologiska fenomenet Fear of Failure hos tjänstemän (N = 115). En enkät skickades ut till en kommunal organisation i Sverige. Enkäten bestod av The Performance Failure Appraisal Inventory för att mäta graden av Generell Fear of Failure och Ten Item Personality Inventory för att mäta respondenternas personlighetsdrag. Resultatet visade att de fem personlighetsdragen tillsammans som modell signifikant förklarade 29% av variansen i Generell Fear of Failure. Emotionell stabilitet och Ordningsamhet bidrog signifikant till modellen och Emotionell stabilitet predicerade Generell Fear of Failure i högst grad. Extraversion, Tillmötesgående och Öppenhet bidrog inte signifikant till förklaringen av variansen i Generell Fear of Failure. / The purpose of the study was to examine the relationship between the Big Five personality traits (Extraversion, Agreeableness, Conscientiousness, Emotional Stability, and Openness) and the psychological phenomenon Fear of Failure among white-collar workers (N = 115). A survey was sent to a municipal organization in Sweden. The survey was based on The Performance Failure Appraisal Inventory to measure General Fear of Failure and Ten Item Personality Inventory to measure the respondents’ personality traits. The results showed that the five personality traits together as a model significantly explained 29% of the variance in General Fear of Failure. Emotional Stability and Conscientiousness significantly contributed to the model and Emotional Stability predicted General Fear of Failure the strongest. Extraversion, Agreeableness and Openness did not significantly contribute to the explanation of the variance in General Fear of Failure.

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. / The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.

Studier på personlighetsområdet har genomförts i många år där resultat vittnar om att personlighet spelar roll för olika livsutfall. Däremot har få studier på området undersökt sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. Tidigare forskning visar att organisationer kan undkomma onödiga kostnader genom att anställa individer som tenderar att bidra med hög organisationslojalitet. Vår studie avsåg därmed att fortsätta undersöka sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom ett webbaserat frågeformulär bestående av 48 påståenden. Frågeformuläret bestod av två etablerade instrument, IPIP-30 och Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), som avsåg mäta personlighetsdimensionerna och organisationslojalitet. Totalt deltog 155 personer i studien (M = 34 år, SD = 12, range18-64 år, 75% kvinnor) med genomsnittlig anställningstid i sin organisation på 6.5år (SD = 8.5, range 0.7-44 år). Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning där personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och vänlighet har visat sig predicera organisationslojalitet. Ett oväntat resultat i föreliggande studie var att extroversion inte påvisade samband med organisationslojalitet. En regressionsanalys vittnade om att personlighet kunde förklara ≈ 20% av variansen inom organisationslojalitet. Resultaten bidrar till ökad kunskap kring att personlighet kan användas som prediktor för organisationslojalitet. Vår slutsats är att personlighet kan användas som prediktor för att finna lojala individer, som är en investering för organisationer då man kan undkomma hög personalomsättning och onödiga kostnader, samt erhålla individer som tenderar att bidra med det lilla extra. / Previous studies in the field of personality have been carried out for many years where the results show that personality are important for different life outcomes. However, few studies have investigated relationships between personality and organizational commitment. Previous research shows that organizations can avoid unnecessary costs by hiring people who tend to contribute with high levels of 3 organizational commitment. Thus, our study sought to preserve investigating relationships between personality and organizational commitment. A quantitative method was used, and data collection was done through a web-based questionnaire consisting of 48 statements. The questionnaire consisted of two established instruments, the IPIP-30 and the Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), which intend to measure personality dimensions and organizational commitment. A total of 155 people participated in the study (M =34 years, SD = 12, Range 18-64years, 75% women) with average period of employment in their organization of 6.5years (SD = 8.5, range 0.7-44 years). The results were partly in line with previous research where the personality dimensions of neuroticism, conscientiousness and agreeableness have been shown to predict organizational commitment. An unexpected result in the present study was that extraversion did not show any relationship with organizational commitment. A regression analysis testified that personality could explain ≈ 20% of the variance in organizational commitment. The results contribute to increased knowledge that personality can be used as a predictor of organizational commitment. Our conclusion is that personality can be used as a predictor for finding individuals who tend to be loyal, which is an investment for organizations in order to avoid high turnover and unnecessary costs, as well as obtain individuals who tend to contribute the little extra.

The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions. / Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.

<p>The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions.</p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.</p>