Abstract Title: Exploring the connection between personality traits and effective self-leadership: A quantitative study on how personality affects performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Jonna Jonasson and Elisabeth Wallmon Supervisor: Svante Brunåker Date: 2023 - June Aim: The purpose of this study is to explore the connection between personality traits and effective self-leadership, and by extension to clarify this connection. Method: The study was based on a quantitative method of an online survey distributed to a targeted sample of Facebook users in global online Myers-Briggs Type Indicator forums. However, one open question of the survey was analyzed qualitatively through deductive thematic analysis. The questionnaire generated 980 answers which were analyzed through the statistical software program Minitab 21. A proportionally stratified sample of 100 respondents, based on the actual global distribution, was also analyzed. Results and conclusions: The findings of the empirical data show a statistically significant connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and higher scores for the variables of “total for result” - a measurement of respondents’ ability to exercise self-leadership, and in extension self-efficacy. This connection is also confirmed by the findings of the qualitative analysis. The empirical data also indicate a connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and the Myers-Briggs Type Indicator’s Judging personality types. According to our definition of a desirable result Conscientious and Judging individuals display higher tendencies of self-efficacy in their perceived performance. Contribution of the thesis: The study provides an insight into possibilities of increasing self-awareness in individuals, thus improving their practiced self-leadership. By extension - the study contributes to improving the usage of personality tests by contemplating the additional aspect of the applicant’s personality traits that relate to self-leadership, in order to match the degree of autonomy in the work role with the applicant and provide a better understanding of the needs of the new employee. Suggestion for future research: Further research should reexamine the findings of this study in terms of actual results of accomplishing tasks in time, fulfilling commitments, and achieving set goals - thereby exploring the actual performance of the respondents. Keywords: “Self-Leadership”, “Self-Efficacy”, “Trait Theory”, “Big Five”, “MBTI”.

Med den ökande konkurrensen bland idrottare får mentala skillnader en allt större betydelse. Denna studie syftade till att undersöka om personlighet kan ha samband till prestation inom sporten bowling. För att undersöka detta fick svenska bowlingspelare besvara en enkät som inkluderade frågor om olika prestationsmått inom bowling samt personlighesformulär. Totalt inkom 121 svar vilka inkluderades i analyserna. Deltagarna hade ett åldersspann på 18 till 74 år (M = 41,89, SD = 14,24), samt en könsfördelning på 39 kvinnor (≈ 32,2 %) och 82 män (≈ 67,8 %). Personlighet har i denna studie utgått från The five-factor model of personality, även kallad femfaktormodellen, samt Grit. Resultaten från korrelations- och regressionsanalyser visade att spelare med höga värden på Grit generellt spelade i högre divisioner, medan personer med låga värden på neuroticism generellt sett hade högre snitt, vilket är ett mått på hur många poäng/serie spelaren har i genomsnitt. Resultaten visar därmed att vissa personlighetsdrag kan spela en roll för prestation inom bowling. Dock var resultaten inte helt entydiga då dessa personlighetsfaktorer endast var relaterade till specifika prestationsmått. Övriga personlighetsfaktorer kunde inte signifikant associeras med prestation inom bowling. Framtida studier bör undersöka om andra personlighetsfaktorer än de som inkluderades i denna studie, såväl som kognitiva aspekter som perception och beslutsfattande, kan relateras till prestation inom bowling. / With the intensifying competition among athletes', individual differences in mental attributes have a greater impact. This study aimed to investigate if personality traits have a relationship with performance in the sport of bowling. To investigate this, Swedish bowlers responded to a questionnaire that included questions about their their history as bowlers and as well questions about their personality. In total, 121 responses were received and included in the analyses. The participants had an age range of 18 to 74 years (M = 41,89, SD = 14,24), and a gender distribution of 39 women (≈32,2 %) and 82 men (≈ 67,8 %). In this study, personality was conceptualized accordning to The five-factor model of personality and Grit. Results from the correlation- and regression analysis overall showed that players with high levels of Grit played in higher divisions, while individuals with low levels of neuroticism generally had a higher series average, which is a measure on how many points the player has as an average taking all games into account. The results thus show that personality can have an impact on performance in bowling. However, the results were unequivocal because these personality traits were only related to specific performance outcomes.No other personality traits were significantly associated with performance within bowling. Future studies should investigate if other personality factors than those included in the present study, and as well as cognitive aspects such as perception and decision making, can be related to performance in bowling.

Inom ramarna för Femfaktormodellen var det övergripande syftet med föreliggande studie att undersöka relationen mellan personlighet och val av utbildning respektive akademisk prestation på den valda utbildningen i ett svenskt stickprov. Vidare undersöktes om Hollands (1997) teori, som utvecklades för snart 20 år sedan i USA, kan vara av betydelse i dagens Sverige. Totalt deltog 177 studenter som vid tidspunkten för datainsamlingen läste program inom humaniora (N = 121) eller ekonomi (N = 56) vid olika svenska universitet. Dessa fyllde i en webbenkät innehållande IPIP-NEO-PI testet (Goldberg, 1999) samt frågor om utbildning, prestation och yrkesintressen enligt RIASEC – modellen (Holland, 1997). Multivariata kovariansanalyser visade att det finns skillnader i personlighet mellan humaniorastudenter och ekonomistudenter som dessutom verkar inte bero på socialisationsprocessen. Separata korrelationsanalyser för de två grupperna visade på skillnader i samband mellan personlighet och prestation beroende på utbildning. Multipla linjära regressionsanalyser visade att det inte är samma personlighetsfaktorer som predicerar prestation då endast humaniorastudenterna undersöktes och då hela urvalet undersöktes vilket kan vara ett tecken på att olika personlighetsfaktorer predicerar prestation i olika utbildningar. Slutligen visade resultatet på skillnader i utbildningsmiljöer mellan humaniora och ekonomi utifrån RIASEC modellen. För gruppen humaniora, men inte för ekonomi, visade resultatet också på att ”fit” mellan individens profil och typ av utbildningsmiljö ledde till högre prestation. Dessa resultat diskuteras i relation till tidigare forskning inom området. I ett bredare perspektiv diskuteras också innebörden av dessa resultat både för praktiken samt vilka aspekter framtida studier bör ta hänsyn till. / Within the framework of the Big Five factor model, the aim of the present study was to investigate the relationship between personality and choice of college major as well as academic performance in a Swedish sample. A secondary aim was to test whether Hollands (1997) vocational choice theory, which was developed for almost 20 years ago in the United States, could be meaningful for Sweden in present-days. A total of 177 students enrolled in college majors within Humanities (N = 121) and Economics (N = 56) from several Swedish universities used a web-based survey to complete the IPIP-NEO-PI inventory (Goldberg, 1999) and to answer questions about their studies, their academic performance and vocational interests according to the RIASEC model (Holland, 1997). Multivariate covariance analyses showed that there were personality differences between humanities students and economics students that seem to pre-exist rather than to be a consequence of a socialization process. Correlation analyses, separate for the two groups, showed different associations of personality factors with performance across groups. Multiple linear regression analyses showed that the personality factors that predict performance were different when only data from humanities students was analysed and when data from the whole sample was analysed which can be interpreted as if the personality factors that predict performance are different across majors. Finally, results showed that there are differences between educational environments of humanities and economics according to the RIASC model. For humanities students, but nor for economics students, the results also showed that “fit” between the individuals profiles and the profile of the environment leads to higher performance. These results are discussed in relation to previous research in the field. From a wider perspective the implications for practice of these results are discussed as well as insights about aspects needed to be considered in future research.

Personlighet är per definition relativt stabila mönster av tankar, känslor och beteenden men det finns även klara belägg för att personlighet kan ändras under hela livsloppet. Exakt hur stabil personligheten är och vilka förändringar som sker hos äldre individer är däremot inte klarlagt. Mognadsprincipen säger att förändring i personlighetsdrag med ökad ålder speglar en funktionell mognad. Nyligen har det föreslagits att sådan mognad i personlighet hos de äldsta individerna skiljer sig från den förändring som sker hos unga vuxna och i medelåldern. Den föreliggande uppsatsen hade två syften. Det första var att undersöka rangordningsstabiliteten i personlighet hos äldre och det andra var att undersöka medelvärdesförändring i personlighetsdrag hos äldre utifrån mognadsprincipen. En longitudinell design användes i ett material av 341 individer mellan åldrarna 60–78 år vid baslinjemätning, över en tidsperiod av 12 år. Personlighet mättes med hjälp av femfaktormodellen (The Big Five). Resultaten visade att: (1) rangordningsstabiliteten var moderat till hög i alla fem personlighetsdrag, (2) Conscientiousness och Extraversion minskade för hela gruppen medan Agreeableness och Openness endast minskade för de yngre deltagarna, (3) Neuroticism visade en icke-signifikant trend av att öka hos de äldsta individerna. Uppsatsens resultat ger stöd för att personlighet är relativt stabil även bland äldre. De förändringar i personlighet som sker verkar skilja sig från trenderna som tidigare påvisats hos unga vuxna och i medelåldern och därmed spegla en annorlunda mognad. / Personality is by definition relatively stable patterns of thoughts, feelings and behaviour but there is also clear evidence that personality can change during the entire life span. Exactly how stable personality is and what kind of changes occur in the elderly, however, is not clear. The maturity principle states that change in personality traits with increased age reflects a functional maturity. Recently it has been proposed that such maturation of personality among the oldest individuals is different from the changes that happen in young adults and in middle age. The current study had two purposes. The first was to examine the rank-order stability of personality in the elderly and the second was to examine mean level change in personality based on the maturity principle. A longitudinal design was used in a sample of 341 individuals between the ages of 60-78 at baseline, over a time period of 12 years. Personality was measured using the five-factor model (The Big Five). The results showed that: (1) the rank-order stability was moderate to high in all five personality traits, (2) Conscientiousness and Extraversion decreased in the entire sample while Agreeableness and Openness decreased only in the younger participants, (3) Neuroticism showed a non-significant trend of increasing in the oldest participants. The results of the thesis support the notion that personality is relatively stable even among the elderly. The changes in personality that do occur seem to deviate from the trends that have been established in young adulthood and middle age and thereby reflect a different maturation.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Föreliggande uppsats avser belysa relationen mellan stress och personlighet, detta undersöktes ur ett individorienterat perspektiv som baserades på personlighetsprofiler. Data baserades på en enkätundersökning som mätte personlighet utifrån femfaktormodellen och självupplevd stress. 89 medarbetare på ett svenskt företag deltog i studien, 43 män och 46 kvinnor mellan åldrarna 22 och 66 år. För att klassificera olika personlighetsprofiler genomfördes en klusteranalys. För att sedan undersöka relationen mellan personlighetsprofilerna och upplevd stress jämfördes graden av upplevd stress mellan profilerna. Resultatet visade på att det finns skillnader mellan personlighetsprofilerna avseende graden av upplevd stress. Individer med lägst värden inom extraversion och något lägre värden inom öppenhet i förhållande till de andra dragen och personlighetsprofilerna upplevde högre grad stress. Individer som tillhör personlighetsprofilen med högst värden inom samtliga dimensioner i femfaktormodellen upplevde låg stress. / This paper is intended to describe the relationship between stress and personality, this is examined from an individual-oriented perspective based on personality profiles. The data was based on a questionnaire that measured personality based on the five factor model and self-perceived stress. 89 employees of a Swedish company participated in the study, 43 men and 46 women between the ages of 22 and 66 years. A cluster analysis was used to classify different personality profiles. To later examine the relationship between personality profiles and perceived stress the degree of perceived stress was compared between the profiles. The result showed that there are differences between the personality profiles regarding the level of perceived stress. Individuals with the lowest values in extraversion and slightly lower values of openness in relation to other features and personality profiles, experienced higher levels of stress. Individuals belonging to the personality profile with the highest values in all dimensions of the five factor model experienced low levels of stress.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. / I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.

På dagens arbetsmarknad bedöms arbetssökanden i stor utsträckning utifrån sitt CV, trots att arbetsgivare i allt större utsträckning efterfrågar personliga egenskaper likt stresstålighet och förmåga att hantera komplexa situationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om personlighetsfaktorer eller rekryteringsfaktorer har högst prediktiv validitet för självskattad grad av resiliens i arbetslivet. I syfte att besvara studiens frågeställning tillämpades en kvantitativ ansats. Ett digitalt frågeformulär sammanställdes för att snabbt och smidigt nå ut till deltagare online. Mätinstrumenten IPIP30, COPSOQ II och The Resilience Scale användes för att mäta personlighet, upplevd stress, kvantitativa krav i arbetet, risk för utbrändhet och resiliens. Även data gällande ålder, kön, utbildningsnivå, betyg, tid i nuvarande tjänst och yrkesområde samt total arbetslivserfarenhet efterfrågades med avseende att motsvara vanligt förekommande rekryteringsfaktorer. Data har analyserats från 252 yrkesverksamma deltagare i åldrarna mellan 17-62 (M = 34, SD = 10) år, 62% kvinnor och 38% män. Deltagarnas utbildningsnivå utgjordes främst av gymnasieutbildning eller kandidatexamen, där majoriteten vid undersökningstillfället arbetade heltid och närmare hälften hade en total arbetslivserfarenhet på över tio år. Till att beräkna predicerbarhet för respektive faktorer tillämpades en hierarkisk regressionsanalys i två steg. Studiens resultat visade att personlighetsfaktorer kan predicera en individs förmåga att hantera arbetsrelaterad stress mer tillförlitligt än de vanligt förekommande rekryteringsfaktorerna. Vår analys indikerade även att vanligt förekommande rekryteringsmetoder som CV-granskning inte kan bidra med någon tillförlitlig personlighetsbedömning. Förhoppningsvis kommer vårt resultat bidra till att framtida rekrytering lägger större vikt vid personlighetsfaktorer. / In the Swedish labor market jobseekers are largely judged based on their CV, despite the fact that employers increasingly require personal qualities like resistance to stress and ability to handle complex situations. The aim of the present study was to investigate whether personality factors or common recruitment factors have the highest predictive validity for resilience in work life. A digital questionnaire was compiled to quickly and easily reach respondents online. Measuring instruments IPIP30, COPSOQ II and The Resilience Scale were used to measure personality, perceived stress, quantitative requirements at work, risk of burnout and resilience. Data regarding age, sex, education level, grades, time in current employment and occupational area as well as total work experience were collected in order to collect classical recruitment factors. Data was analyzed from 252 professionals in the ages 17-62 (M = 34, SD = 10), 62% women and 38% men. At the time of the study the majority of the respondents worked full-time and their education level was primarily a secondary education or a bachelor's degree. To calculate the predictability for the current factors, a two-step hierarchical linear regression analysis was implemented. Results showed that personality factors can predict an individual's ability to handle work-related stress more reliably than common recruitment factors. Our analysis also indicated that classical recruitment methods such as CV review could not contribute with a reliable resilience assessment. Hopefully, our results could help enhancing

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. / It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.