Uppsatsen hade som övergripande syfte att utifrån kvalitativa intervjustudier undersöka om muslimska och kristna kvinnor var feminister och använde sig av feministiska strategier. Uppsatsen sammanfattade i stora drag under rubriken tidigare forskning vad feministiska strategier är och hur de kunde tillämpas inom islam och kristendom, men ger också bakgrund och förståelse för ämnet ur ett religionshistoriskt perspektiv. Studien visade att de religiösa kvinnorna inte medvetet kallade sig feminister, men hade jämlikhet som en självklar grundsyn. Feministiska perspektiv på teologi och religion behövdes då den traditionella religiösa historiesynen och religiösa erfarenheten, kulturen, är manligt beskriven och behöver utmanas inom kristendom och islam. Detta kunde göras genom att medvetet tillämpa feministiska strategier och tolkningsmetoder. Feministiska strategier användes av vissa av de intervjuade kvinnorna, dock behövde de bli medvetna om att det var just feministiska strategier och tolkningsmetoder som de använde.

No description available.

I den här undersökningen syftade vi till att fånga en grupp mäns upplevelser av det digitala fenomenet #metoo. Vad har dessa män upplevt för svårigheter i samband med #metoo samt hur de har upplevt att #metoo har påverkat dem. Informanterna i studien valdes via ett strategiskt urval. Alla informanter är manliga studenter som läser eller har läst på universitetsnivå och kan komma att arbeta med sociala insatser i framtiden. Insamlingen av material inhämtades via en fokusgrupp om fyra personer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i denna studie visade att de manliga informanterna upplevde att det finns strukturer i samhället som gör att män beter sig på ett sådant sätt som föreligger #metoo. Informanterna upplevde att #metoo har gjort så att de har rannsakat sig själva och sitt eget beteende. De upplevde även att de behövde förändra sig själva samt hade tankar om hur de skulle gå tillväga, dock så upplevde de svårigheter med att göra detta själv. I vår analys undersökte vi närmare varför de upplevde sådana svårigheter till förändring och kopplar in tre olika teorier för att få möjligheten att analysera på olika nivåer. Våra slutsatser i denna studie är att det kan vara komplext att vara man och ta ställning för kvinnorättsfrågor i ett samhälle som är under strukturell förändring samt att informanterna påverkades av #metoo i sociala medier mer än vad de själva trott. Vidare är vår slutsats att informanterna hade svårt att se sin egen delaktighet i upprätthållandet av maktstrukturer. Informanterna var inte beredda på att riskera sina sociala eller samhälleliga fördelar för att visa medhåll för #metoo. Även om de såg hur deras beteende kunde vara en del av problematiken #metoo belyser så lade de större vikt på att det är andra män som borde nås av #metoo´s budskap.

No description available.

<p>Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s <em>either</em> seen as a ground of discrimination as more fundamental <em>or</em> equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation.</p>

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.

Aktuell studie syftar till att undersöka motivationsgrunder för ideellt arbete inom den sociala sektorn. Som ett exempel på ideella organisationer inom den sociala sektorn har tjej- och transjourer valts ut. Åtta kvalitativa, semi-strukturerade individuella intervjuer har genomförts med fyra aktiva volontärer och fyra tidigare aktiva volontärer. Intervjupersonerna kommer från tre olika jourer. En tematisk analys har gjorts på materialet och fem teman framträder – feministiskt grundade värderingar, relationen till de andra volontärerna, individuella förutsättningar, feedback direkt från stödsökande och genom gruppen samt feedback och stöd från organisationen. Dessa teman kan förstås som både främjande och hämmande för motivationen och presenteras i en tidslinje då motivationsgrunderna varierar över tid. De teoretiska utgångspunkter som används för att förstå resultatet är sex motivationsgrunder enligt Volunteer Functions Inventory (VFI) samt en teoretisk ram utvecklad av Marta, Guglielmetti och Pozzi kring specifika mönster för ungas motivation. Viktiga slutsatser som dras är att intervjupersonerna drivs av mer än en motivationsgrund, att sammansättningen av motivationsgrunder förändras över tid men att de genomgående starkaste drivkrafterna är feministiskt grundade värderingar och relationen till de andra volontärerna.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

The purpose is to determine and clarify if today's society (2009 to 2019) in Sweden is currently undergoing the fourth wave of feminism by studying the three historical waves of feminism with the main question, ‘Is the society in the fourth wave of feminism?’ The theoretical review is based on several theories about the definition of waves of feminism and social movements. The concepts and theories are operationalized into the factors: actors, results, focus areas and political participation. The selected method consists of a study with descriptive case with a qualitative character based on a literature study. The analysis of the similarities of the historical waves of feminism applied to todays feminism movement prove similarities about the results, but in a smaller scale today. The focus areas have strong similarities to the historical waves and the political participation have strong similarities too, apart from the role of social media today. About the actors, the similarity is strong but todays feminism consists of a large role of individual actors on social media. The conclusion it that the society today is perceived to have clear similarities to the historical waves and can because of that represent the fourth wave of feminism.

This study aims to analyze the policy discourse held by interest groups in the United States following the repeal of Roe, the constitutional right to abortion, from a security perspective. Additionally, it seeks to examine what these organizations believe needs protection and against what, and the potential consequences for womenś health security in the USA. The study employs a security feminist and post-structuralist theoretical and methodological approach based on Bacchi’s (2023) problematization framework “What’s the problem represented to be?” (WPR) and Baldwin’s (1997) Security Concept to analyze how these interest groups perceive the abortion issue post-Roe and what this produces and reproduces. The analyst reveals a distinct and polarized view on the abortion issue regarding what should be protected and against what. These divergent perspectives influence how threats are perceived and what measures are advocated for. The study’s analysis also demonstrates that the politicized debate and the various problematizations may have adverse consequences for women’s health security, such as increased risks of unsafe abortions and lack of access to safe abortion care. Furthermore, the state-centric understanding of health policy may contribute to reproducing the stigma surrounding abortion and excluding women’s individual needs. This underscores the importance of questioning the prevailing health policy and its impact on women and other vulnerable groups, and raising the question: security for whom and for what?