In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research. / I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

<p>Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning.</p><p>Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.”</p><p>Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.</p>

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning. Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.” Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

The purpose of this essay is to study how feminists portray themselves and their opinions about gender issues and other political matters in popular feminist blogs. The blogs that are studied are Lady Dahmer, Fanny Åström, Hanapee and Genusfolket. The overall essay questions are: How does the feminist bloggers present themselves? Which subjects are discussed in the feminist blogs? Which rhetorical devices does the feminist bloggers use? The theories that are used to answer the essay questions are the four spheres where there are inequality between the sexes, theories about third wave feminism, the rhetorical concepts ethos, logos and pathos and the SPADER-model for writing good argumentation. A descriptive method is used to study how the bloggers present themselves, a quantitative content analysis is used to count which subjects the bloggers write about and a qualitative rhetorical text analysis is used to study the rhetorical devices the bloggers use. The result shows that the two bloggers Lady Dahmer and Fanny Åström describe themselves with provocative words while the other blogs have more neutral descriptions. The provocative language was interpreted as a sign of the harsh debate climate that surrounds feminists. The results also shows that the bloggers write about different feminist and political subjects; Lady Dahmer writes mostly about family and relationships, Fanny Åström writes mostly about politics, Hanapee writes mostly about politics and objectifications of women and Genusfolket writes mostly about violence and sexual abuse of women. All bloggers write about racism and this can be related to the third wave feminist notion of intersectionality and antiracist activism. They also debate feminism as an ideology and meet the harsh criticism they get.  This can be related to earlier studies that show that feminists get a lot of harsh criticism in the media and on the Internet and that feminists meet this critique. The rhetorical analysis shows that the bloggers all use some rhetorical devices from the SPADER-model but none of them use statistics or expert quotes in their argumentation. Instead they use personal experience and examples to make their points. The bloggers use mostly pathos-arguments in their texts. They show ethos to different extent and it is most abundant in the analyzed text from Genusfolket.

Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s either seen as a ground of discrimination as more fundamental or equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation.

This thesis aims to highlight, analyse and problematize how sexualities and relationships are constructed as normative and deviant in the Hunger Games trilogy through the character Katniss Everdeen. With this analysis, the thesis aims to further elucidate the pluralism of meaning within literature as a contribution to the field of feminist cultural studies. Queer theory and queer temporality studies have been used to identify and discuss concepts such as the heterosexual matrix, monogamy and mononormativity, polyamory and other marginalized sexualities. A thematic queer reading serves as a methodological approach to the material to enable searching for queer themes in the series. The thesis shows how heterosexuality and monogamy are constructed and portrayed as normative and compulsory, where all other expressions of sexuality are presented as deviant and thereby can be view as different expressions of queer temporality.

Consumers and the society as a whole are increasingly demanding companies to take their social responsibility and work actively for gender equality. Companies have therefore begun to use feminist messages in their advertising, also known as femvertising. Femvertising canbe described as advertising that strives to challenge norms about gender roles and body ideals, as well as empower women to achieve gender equality. If companies are not perceivedas genuine in their femvertising and use feminist messages to increase their sales, this can be classified as femwashing. The aim of this study is to examine young adults’ attitude towards femvertising and femwashing. Thus, young adults’ general attitude, the correlation between attitude towards femvertising and femwashing, and also which factors that can affect young adults’ attitude are investigated. Based on previous research, seven hypotheses were formulated. The data collection method for this study was a quantitative digital survey. There sult shows that young adults generally have a positive attitude towards femvertising and a negative attitude towards femwashing. The correlation between attitude towards femvertising and femwashing can be considered as strong. Gender, political opinion and identification as a feminist or not are factors that can influence young adults’ attitude towards femvertising and femwashing. Specifically, women, left-wing sympathizers and feminists tend to be more positive towards femvertising and more negative towards femwashing, compared to men, right-wing sympathizers and non-feminists. The result also shows that women are more positive to femvertising and more negative to femwashing because they tend to be both feminists and left-wing sympathizers to a greater extent than men. Based on theory about gender in the media, postfeminism and advertising, the result is analyzed and discussed. / Konsumenter och samhället i stort ställer allt högre krav på att företag ska ta sitt sociala ansvar och aktivt arbeta för jämställdhet. Företag har därmed börjat använda feministiska budskap i sin marknadsföring, även känt som femvertising. Femvertising är marknadsföring som strävar efter att utmana normer kring könsroller och kroppsideal samt stärka kvinnor för att uppnå jämställdhet. Om företag inte upplevs genuina i sin femvertising och istället utnyttjar feministiska budskap för att öka sin försäljning, kan detta klassas som femwashing. Syftet med denna studie är att kartlägga unga vuxnas attityd till femvertising och femwashing. Därmed undersöks unga vuxnas generella attityd, sambandet mellan attityd till femvertising och femwashing samt vilka faktorer som kan påverka unga vuxnas attityd. Baserat på tidigare forskning utformades sju hypoteser. Datainsamlingsmetoden för studien var en kvantitativ digital enkät. Resultatet visar att unga vuxna generellt har en positiv attityd till femvertising och en negativ attityd till femwashing. Sambandet mellan attityd till femvertising och femwashing kan konstateras vara starkt. Kön, politisk åskådning och identifiering som feminist eller ej är faktorer som kan påverka unga vuxnas attityd till femvertising och femwashing. Specifikt tenderar kvinnor, vänstersympatisörer och feministeratt vara mer positiva till femvertising samt mer negativa till femwashing, i jämförelse med män, högersympatisörer och icke-feminister. Resultatet visar även att kvinnor är mer positivatill femvertising och mer negativa till femwashing på grund av att de tenderar att vara både feminister och vänstersympatisörer i större utsträckning än män. Utifrån teori om kön i media, postfeminism samt marknadsföring analyseras och diskuteras resultatet.

Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa.  Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations.  Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.

The aim for this essay is, along with the four included case studies, is to examine the social media platform, Instagram's strict guidelines when it comes to showing nudity.  On the platform there is a certain double standard, artists as well as art institutions are censored, that is, they get pictures removed or their accounts blocked when they try to show works that have nudity depicted, but at the same time nudity exists on the platform, this essay wants to highlight the double standard by setting the example that images from accounts of celebrities, which show as much nudity as a work of art, if not more, are allowed to be available on the social platform. This essay then also wants to emphasize that why it is this way is because fundamentally it is a social problem, it is the structures and norms that exist around us that are the contributing factors. How we see the ideal body and beauty and how the male gaze is the gaze that is precisely the dominant gaze. Another factor that this essay will analyse is the difference between art and pornography, and how it affects censorship among a number of artists. With the support of interviews and the theoretical frameworks, this essay will examine Instagram as a modern place to display art, while the platform is mostly double standards and bias. In addition, this essay will highlight that in the game of nudity celebrities have different and easier rules of the game, compared to artists, they are instead dealt with the strict rules of the game. / Målet med denna uppsats är tillsammans med de fyra inkluderade fall studierna, undersöka den sociala media plattformen, Instagrams strikta riktlinjer när det kommer till att visa nakenhet. På plattformen förekommer det en viss dubbelmoral, konstnärer samt konstinstitutioner blir censurerade, det vill säga, de får bilder borttagna eller deras konton blockerade när de försöker visa verk som har nakenhet avbildat, men samtidigt existerar det nakenhet på plattformen, denna uppsats vill framhäva den dubbelmoral genom att ge exempel på att bilder från kända personers konton, som visar lika mycket nakenhet som ett konstverk, om inte mer, får vara tillgängligt på den sociala plattformen. Denna uppsats vill då även framhäva att varför det är på detta sätt är för i grunden är det ett samhällsproblem, det är strukturer och normer som existerar runt omkring oss som är de bidragande faktorerna. Hur vi ser den ideala kroppen samt skönhet och hur den manliga blicken är den blicken som är just den dominanta blicken. En annan faktor som denna uppsats kommer analysera är skillnaden på konst och pornografi, och hur det påverkar censuren bland ett antal konstnärer.  Med stöd av intervjuer och de teoretiska ramverken kommer denna uppsats undersöka Instagram som en modern plats för att visa konst, samtidigt som plattformen är till mesta del dubbelmoralisk och bias. Dessutom kommer denna uppsats att framhäva att i spelet om nakenhet har kända personer andra och enklare spelregler, jämfört med konstnärer, de blir i stället utdelade de stränga spelreglerna.