This bachelor´s thesis wants to look closer at librarians´ experiences of comics, manga and graphic novels. In order to bring these experiences forward qualitative interviews and the method of phenomenography was used. The material was then examend againstna theory of previous research, revealing that the problems librarians in Sweden face with these media are largely the same as the problems faced by librarians in other parts of the world. It also became clear that the participating librarians held a positive attitude to the presence of comics, manga and graphic novles in their libraries.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen: Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan? Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv. Där ställs frågan: Kan uppfattningarna tolkas med inspiration av hermeneutik enligt Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv? Tre av de fyra perspektiven återfinns i informanternas utsagor, det holistiskt lärande perspektivet, det kritiskt frigörande perspektivet samt det personlighetsutvecklande perspektivet. Svårigheter som dramapedagogerna uppfattar sig möta i sammanhanget handlar om att vara inlyssnande, tidsaspekten samt att komma in utifrån på en skola.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum. En av slutsatserna var att lärare använder sig av undervisningsmodellen för att få en mindre stressig arbetsmiljö, för att få eleverna att förstå matematikämnet bättre, för att öka elevernas lust till lärande och/eller öka förutsättningarna till lärande hos eleverna.

Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat. Förskollärarna bör även planera verksamheten så att detfinns artefakter, det vill säga redskap och kunskap, för att barnen ska kunna utveckla sin lek.Det kan generellt uttydas som att förskollärare har ett klart synsätt av att det är viktigt medlärande genom lek, men talar om faktorer som påverkar möjligheten för lek i förskoleklassen.Även om förskollärarna vill arbeta med lek som metod, blir de påverkade av de förväntningarav en skolliknande verksamhet som barn, föräldrar och skolledning har.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar.   Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman. Alla intervjudeltagare utom en arbetar enligt deras egna uppfattningar tematiskt i sin undervisning. Vissa uppfattade att allt de gör är teman. Den intervjudeltagare som inte arbetade tematiskt ännu, konstaterade att hon är tämligen ny på arbetet och kommer att göra det så småningom när hon blivit ”mer varm i kläderna”.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete. Tredje huvudkategorin var sjuksköterskans möte med en patient i palliativt skede med underkategorierna: sjuksköterskans roll, symtomlindring, känslor och skapa trygghet. Konklusion: Sjuksköterskorna försökte se patienters alla behov för att kunna väva ihop alla trådar för att få en trygg och säker vård för en patient i palliativt skede trots tidsbrist och stressig miljö.

Arbetet är en studie kring hur några lärare i årskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier påvisar att teorier och forskning om lärande och undervisning endast når fram till lärarna i begränsad utsträckning. Learning study är en metod för forskning och syftet med denna studie är att undersöka hur några lärares sätt att undervisa förändras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med learning study så har lärare från olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet från intervjuerna är att lärarna i studien idag oftare använder variation och skillnader i sin undervisning samt att lärarna i första hand fokuserar på vad som ska läras.

Denna studie undersöker begreppet elevnära som används i Kursplan för Svenska från år 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lärare för att ta reda på deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas även. Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lärarnas åsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att både de intervjuade lärarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnära innebär, men Skolverket har dock en bredare syn. Alla de intervjuade lärarna har olika definitioner, vilket visar att det är problematiskt att i ett styrdokument använda ett begrepp där tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna är målstyrda är det viktigt att dessa mål är tydliga så att lärarna kan förstå dem. Om tolkningarna skiljer sig alltför mycket åt lärare emellan finns det en risk för icke likvärdiga bedömningar.

No description available.