Under 2000-talet har det svenska samhället förändrats. Segregationen i samhället har ökat och utsatta områden med låg socioekonomisk status har växt fram. Under 2010-talet har även en problematik med gängkriminalitet som har den segregerade förorten som bas växt sig stor. Gängkriminaliteten och det ökande antalet skjutningar har eskalerat och utgör idag en av de av de viktigaste politiska frågorna. Parallellt med gängkriminalitetens framväxt har musikgenren gangsterrap växt fram. Under slutet av 2010-talet har gangsterrappen kommit att bli en av de allra största musikgenrerna i Sverige. Genren dominerar idag de svenska topplistorna avseende vilken musik som spelas mest på olika streamingtjänster. Inom genren återspeglas i text och video ofta en kriminell livsstil med hög materiell status, gängkopplingsmarkörer, vapen och narkotikabruk. Mot bakgrund av genrens koppling till gängkriminalitet och den breda lyssnarskara som genren idag har syftar den här studien till att undersöka vad i genrens musik som är meningsskapande och tillför mening till lyssnarens livsvärld. Men även om eller hur något förändrats i det hänseendet efter att media gjort publiceringar av artisternas kriminalitet. Studien utgår från en fenomenologisk metodansats där lyssnarens subjektiva upplevelser och erfarenheter står i centrum. Studiens teoretiska ram bygger på Husserls intentionalitetsteori, Habermas teorier om i livsvärlden och dess förhållande till systemvärlden samt Schwartz teori om värdesystem. I studiens resultat påvisas bland annat att genrens musik fyller en funktion som motivation till handling. Men även att det verkar finnas en skillnad mellan lyssnare av manligt och kvinnligt kön när det gäller förhållningssätt till genrens texter.

This study is based on eight interviews with six people. What these people have in common is that their illnesses are not verifiable from a normal medical perspective. The overall purpose of this study is to generally investigate the importance of music in everyday medical contexts, and specifically study how people with illness relate to their bodies, both in the encounter with standard medical care and with the use of music. The primary philosophical inspiration comes from Maurice Merleau-Ponty, while the theory owes much to phenomenology. The descriptions of subjects’ interaction with the healthcare system is also analysed from the perspective of discourse theory. The study shows that music ought to be understood holistically; a complex interplay between subject, object and context. When patients are treated in the established healthcare, they must consciously adjust their body with makeup, clothing, tone of voice, and gesture in order to be trusted. This leads to the embodiment of the idea of disease, which makes them feel even worse. The study also shows how music, when it’s chosen and enjoyed can actualize our healthy aspects. The use of music as self-treatment cultivates health-promoting habits which expand our worlds, and can thereby mitigate the illness we experience / <p>Daniel Gabrielsson</p><p>daniel@varia.nu</p><p>0702884547</p>

InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur provsituationer i matematik upplevs av elever i behov av särskilt stöd. Förhoppningen är att studien kan fungera som inspirationskälla för undervisande lärare i hur de kan tänka kring provsituationer i matematik. Studien utgår från sex elevers upplevelser och är kvalitativ och har sin utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Sammanlagt har sex gymnasieelever intervjuats ur ett retroperspektiv, i den meningen att de har berättat om sina upplevelser av provsituationer när de gick i högstadiet. Empiriska data har analyserats utifrån likheter som hittats i variationen av elevsvar.Resultaten har analyserats utifrån ett  specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkten att den enskilda elevens behov och förutsättningar är styrande. Studiens resultat visar flera väsentliga beståndsdelar som innefattar upplevelsen av att ha prov i matematik såsom; känslan av ångest, känslan av att provet är  missvisande, känslan av misslyckande och känslan av ensidighet. Resultaten visar även vad som verkar framkalla dessa beståndsdelar. Känslan av ångest är den  beståndsdel som är tydligast framskriven och verkar ha en tidsdimension då den förekommer både före, under och efter prov och det som framkallar denna känsla är bl.a. höga krav, blackout under prov och tidsbegränsningar. Elevernas upplevelser vittnar om att den typiska provsituationen i matematik överlag sett likadan ut för alla elever; provet utförs skriftligt med papper och penna, det utförs enskilt ochdet råder tystnad. Utifrån sina upplevelser och erfarenheter berättar även eleverna om hur de skulle vilja att proven kunde vara utformade för att bättre möta deras behov och förutsättningar.

BakgrundFörskolläraryrket är, och har alltid varit, ett kvinnodominerat yrke. Män som ger sig in i förskolan bryter mot normer av vad som anses maskulintsamtidigt som de måste representera en slags allmän maskulinitet. De män som beslutar sig för att börja arbeta i förskolan riskerar samtidigt att misstänkliggöras då män ses som potentiella sexualförbrytare. Detta sammantaget har också framförts som orsaker till den skeva könsfördelningen i yrket.SyfteStudiens syfte är att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter som manliga arbetstagare inom förskolläraryrket upplever.MetodI studien har fem män intervjuats utifrån en fenomenologisk ansats där vi genom kvalitativa intervjuer försöker skapa kunskap om respondenternas livsvärldar. Det teoretiska ramverket utgörs av genusteori.ResultatMännen beskrev hur de har upplevt sitt arbete som meningsfullt i kontrast till tidigare yrken. De beskriver känslor som glädje, lustfylldhet, variation och möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling. Männen i studien har också beskrivit olika svårigheter kopplat till att de har gjort ett könsöverskridande yrkesval. Det har rört sig om att bli ifrågasatta av människor i deras omgivning samt tilldelade en underordnad form av maskulinitet. De har också mött förväntningar om att leva upp till stereotyper av manlighet. Männen har efter en tid i verksamheten med hjälp av sina kollegor arbetat upp en trygghet i sin yrkesroll. Detta har också inneburit att de har kunnat göra motstånd mot förväntningarna eller välja att leva upp till dem. Maskuliniteten kan därmed fungera som ett redskap som de kan utnyttja i verksamheten. De största svårigheterna männen möter rör risken att bli utpekade som pedofiler samt den utsatthet de känner i samband med medias rapportering om sexualbrott inom förskolan. Detta har fått vissa av dem att avstå från arbetsuppgifter men också att ifrågasätta sig själva. Den vanligaste strategin för att undgå misstanke har dock varit att visa sig synliga för kollegor och vårdnadshavare samt bygga bra relationer till barn och föräldrar.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers who are departmental managers perceive cooperation in the work in a kindergarten. Five preschool teachers have participated in the interviews and have answered questions concerning the cooperation in their team. On the grounds that departmentalmanagers cooperate in a broader perspective and has full responsibility, I found the selection of interview subjects interesting to study. I was using a phenomenological research approach in the analysis of the interview material. I raise the following questions in my study: what skills and qualities are the respondents experiencing to be important to be able to work in a team? What common experiences share these respondents on the phenomenon of cooperation? The interview method was qualitative and the respondents have described various aspects of cooperation. The results of the studyshow that the essence of the phenomenon cooperation consistsof five key ingredients thatis relevant to the professional role: to plan together, to have fun together, to work professionally for the preschool curriculum, to have a common child perspective and to be able to see the big picture.The idea of the study was to highlight the characteristics of a good partnership. I noticed that the majority of the respondents shared many common views and experiences. They strove to have empowered and motivated colleagues. They stressed that it was important to have fun together and to give feedback when needed. The respondents describe the tasks they have and it's all about planning, communicating with the parents, the boss, colleagues and children, and making the decisions concerning the department. They also worked to ensure the quality of the preschool. The results indicate that a good cooperation is required to be able to get things done successfully.

This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

<p>The purpose with this qualitative interview study was to try to describe, through a phenomenological viewpoint, the meaning that Counter-Strike players put on there contemporary world. We started to explore this Game World with field research studies on the world’s biggest Game exhibition Dreamhack in the city of Jönköping. This helped us to develop our main question for this study.</p><p>The thirteen participants of the interview were selectively chosen from a Game Café in the city of Karlstad. They were interviewed with five questions that dealt with their experiences of playing Counter-Strike and their experience of time perception in their world. After that we needed to decide what to specifically analyse about a Counter-Strike player’s experience. Fore this we started to breakdown the content from the thirteen interviews and it produced fifteen categories, these categories were then coded. The process of coding left seven categories that represented the collected interview data for us to analyse. The seven categories are: Relaxation, Need, Occupy, escape from reality, Joy, Guilt and Feelings of time warp. Because we have chosen to go about our study through a phenomenological viewpoint we were forced to do literature studies on what lies behind the origins of human experience.</p><p>These studies resulted in a few theories that coincided with our final analysis. In our opinion, in order to study someone’s experience you have to have some knowledge on how the human experience is created from within.</p>

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmets verksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att också bedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade och resultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigare styrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kring samma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barns perspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutits ner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få, inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri i intervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelse i ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olika mötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering. Vidare visar våra resultat att barnen sätter störst värde på inflytande över kompisarna och medbestämmande i leken och att pedagogens närvaro har stor betydelse för om inflytande fås i den fria leken på fritidshemmet.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier. Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus. De väljer noggrant vilket socialt medie de använder vid vilket tillfälle eftersom de upplever att det finns normer kopplade till applikationerna.  Bilddelning utgör en stor del av ungdomarnas vardag och kommunikation med vänner. De påverkas av andra och anser att det är viktigt att få respons på bilder de publicerar.