Diskussionen kring hedersproblematiken kom inte igång förrän den fanns mitt bland oss, och tre hedersmord har kommit att utmärka starten för det sociala arbetet i Sverige med hederskulturer. Det är ett internationellt fenomen, men även nationellt definieras det så pass olika att det finns svårigheter i utformandet av konkreta handlingsstrategier. Det innebär också svårigheter med att mäta dess omfattning. Alla dessa faktorer skapar en osäkerhet i det sociala arbetet vilket enligt undersökningar medför en rädsla för felhantering. Hederskulturen är ett komplext fenomen och media är en stark informationsplattform. Det är utifrån dessa parametrar som studiens syfte utformats, nämligen att studera och problematisera fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck utifrån två utvalda filmer: den verklighetsbaserade långfilmen ”Vad ska folk säga” och den fiktiva kortfilmen ”10 min av frihet”. Vi anses idag leva i en medierad verklighet, vilket innebär att vi får vår kunskap framförallt från media. Forskning visar att film kan användas som en maktteknologi som kan spegla verkligheten samtidigt som dess syfte kan vara att skapa opinion. Därför är det ett intressant material att använda i forskningssyfte. Med hjälp av filmanalys och Bacchis ”What’s the problem represented to be-approach” (WPR) har utvalda scener problematiserats och analyserats. I resultatet besvaras den första frågeställningen om hur hedersproblematiken framställs. Den andra frågeställningen besvaras i den avslutande diskussionen kring vilka bakomliggande förutsättningar som ligger till grund för problemframställningen. Studiens slutsatser pekar på en utsatthet men också hur olika fenomenet uppfattas utifrån olika ståndpunkter. Det finns många omständigheter kring hederskulturen men genomgående syns en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Samhällets normer och språkets konstruktion är bidragande faktorer till att hederskulturen upprätthålls men också att det konstrueras som ett problem. Denna studie visar enbart en tolkning av filmerna och problematiken, men kan på så sätt ge upphov till nya frågor och ytterligare forskning.

Användning av metoden flippat klassrum har ökat i skolvärlden. Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur tre olika undervisningsfilmer som nyttjas i samband med metoden flippat klassrum och som används inom engelskundervisningen vid det grammatiska momentet användning av have och hassvarar mot flippat klassrum som didaktisk metod. Syftet operationaliserades i tre frågeställningar som handlar om hur filmerna behandlar lärandeobjektet, att kunna tillämpa have och has i engelskan, hur filmerna skapar relation med tittare och hur filmernas didaktiska design ser ut. Som metod användes läromedelsanalys, och filmerna analyserades med hjälp de didaktiska frågorna och ett didaktiskt designteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att filmerna skiljer sig i de didaktiska aspekterna. Filmerna behandlar samma lärandeobjekt, men filmerna behandlar det på olika sätt och fokus är på olika kritiska aspekter. Dessutom använder filmerna sig av olika sätt att tilltala tittaren och skapa relation med den. Filmerna skiljer sig även i hur de passar i sin genre och vilken teknologi som har använts i dem. Eftersom studien genomfördes i det svenska sammanhanget visar resultaten också att två av filmerna kan anses passa bättre i detta sammanhang.

Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism. Resultatet visade att gestaltningen av natur i reklamfilmerna balanserade på gränsen mellan en smal och en blandad natursyn, och det var klassiska patriarkala värderingar som gestaltades utifrån ett ekofeministiskt perspektiv. / The way we view and perceive nature has important impact on how we value and use it. The personal conception of nature we develop depends on our cultural and societal ideals. These ideals are reproduced and shaped by the media. One of the ways that media contribute to this is through commercial films. In this study, we have with a semiotic film analysis, and with View of Nature and Ecofeminism, highlighted and discussed how nature is portrayed in commercials films. What was found were the signs and symbols that existed in the commercials films, which led us to View of Nature and Ecofeminism. The results showed that the nature portrayed in the commercial films balanced on the line between a narrow and a mixed view of nature, and it was classic patriarchal values that were portrayed through a ecofeministic perspective.

<p>Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi.</p>

<p>1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru. Filmerna har ett fokus på mannen och skildrar till stor del hans tid på arbetet och med olika dilemman. Kvinnan skildras mest i bild då mannen är hemma. Barnen i filmerna är inte ofta i bild och det sker nästa ingen skildring om föräldrarnas relation till barnen. Det som förs fram är att det finns en saknad efter fadern som allt för sällan är hemma. De färmsta problematiken som skildras i filmerna är relationen mellan föräldrarna. De har problem inom äktenskapet, mannen är otrogen eller sätter familjens situation på spel. Han har ett tomrum inom sig som han försöker fylla. Hon däremot har en dröm och en längtan efter det idylliska familjelivet och hon väntar på att allt ska vända sig och bli till det bättre. Överlag slutar alla filmer lyckligt. De inser hur viktigt det är att hålla ihop och att man aldrig ska ge upp.</p>

<p>En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.</p><p>Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna.</p><p>Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.</p>

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner. Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna. Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi.