Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen. Resultatet ska förtydliga diskuterade mönster men då dessa mönster kan upplevas som självklara har karaktärerna intagit varandras positioner för att förtydliga resonemanget. Som stöd för uppsatsen har filmanalytiska texter använts och kopplats samman med psykoanalytiska resonemang för att forma en metod. Texten mynnar ut i resonemang kring hur en film både kan utmana och reproducera strukturer, och att samtliga analysobjekt kan läsas som uttryck för detta. Examensarbetet visar hur själva språket som formar skildringarna måste förändras för att skildringarna skall kunna utmana befästa mönster.

Inom det akademiska forskningsfältet har den historiska spelfilmen länge betraktats som ren fantasi utan historiskt värde. Samtidigt verkar den historiska spelfilmen bli alltmer populär inom historieundervisningen. Tidigare didaktiskforskning har fokuserat på varför lärare använder historiska spelfilmer i sin undervisning, vilka sådana filmer är, och elevers erfarande av dem. Därför syftar studien att utifrån analys av historiska spelfilmer utveckla ett didaktiskt verktyg för historielärare, ämnat att främja elevers förståelse av historiebruk. Ett sådant syfte anses svara mot ett försummat område inom det svenska forskningsfältet och bidra med kunskap om hur historiska spelfilmer kan användas i praktisk undervisning. Förslag på historiska spelfilmer lämpade för undervisning samlades in genom en enkät riktad till historielärare. Filmerna Gladiator, Suffragette och Schindler’s List valdes sedan ut för en analys. De tre filmerna ansågs utgöra en variation av historiska spelfilmer, vilket i sin tur skulle utmynna i ett generaliserbart resultat. Filmanalysen genomfördes med stöd av ett teoretiskt analysredskap med en övre och undre tolkningsnivå. Genom att med den övre tolkningsnivån belysa relationen mellan filmskaparens intention och filmberättelsens funktion, inom vilken ett historiebruk tog form, granskade sedan den undre tolkningsnivån vilka narrativa och estetiska uttryck historiebruket gav upphov till. Sammanställningen av analysen resulterade i två skalor för tolkning av historiebruk i historiska spelfilmer. Den ena skalan består av en pendling mellan fiktiv historia och historisk fiktion, medan den andra skalan illustrerar förhållandet mellan historiskt spektakel och historisk rekonstruktion. Genom att kombinera skalorna genererades en teoretisk modell som formulerar fyra olika kategorier av historiebruk i historiska spelfilmer. I diskussionen beskrivs sedan hur lärare kan använda denna modell som ett verktyg vid planering av undervisning ämnad att främja elevers förståelse av historiebruk. Genom verktyget kan lärare få en djupare insikt i hur den historiska spelfilmen förhåller sig till autenticitet jämfört med underhållning. De olika kategorierna av historiebruk resulterar också i olika porträtt av historiska personer. Slutligen beskrivs även hur en historisk spelfilm kan fungera antingen som en primär- eller sekundärkälla beroende på historiebrukets sammanhang.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från semiotisk metod och använt oss av Keith Selby & Ron Cowderys analysmodell för television.</p><p>Vi har i vår analys kommit fram till att Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse framställs som en ambivalent och komplex man. Vi kan se tecken på att han är bärare av den hegemoniska maskuliniteten men också tecken på att han bryter mot den. Sammantaget tycker vi att Jack Sparrow kan ses som ett uttryck för att det Connell benämner som den hegemoniska maskuliniteten är i förändring.</p>

När det talas om ordet arbetsplatskonflikter, sker detta ofta i negativa termer som att konflikter är något destruktivt för organisationen. Konflikter ses ofta som negativa för organisationen och något som snabbt måste undvikas eller lösas. Konflikter kan även vara ett tecken på att något är fel i organisationen ofta kopplat till förändringar eller kommunikation och samarbetesproblem. Därför är det viktigt att ta tag i konflikterna innan dessa ökar i omfång och intensitet, eftersom att det då kan skapas en dålig psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen (Larsen, 2012). Min förförståelse är att det finns mycket forskning gällande arbetsplatskonflikter, men lite om just vårdrelaterade yrken. Jag ville därigenom fylla denna kunskapslucka inom forskningen och visa exempel på hur arbetsplatskonflikter inom vårdrelaterade yrken uppstår samt vilka konfliktlösningar som finns. Därför kom denna uppsats till, då min erfarenhet är att konflikter inom vården tystnas ofta ner och det är vanligt att man tar varandra i försvar när konflikter uppstår i stället för att lösa konflikterna konstruktivt. Min erfarenhet är att maktkamper om vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga d.v.s. en så kallad positionskonflikt är vanligt förekommande likväl som fördelningskonflikter angående tillgängliga resurser om pengar. Standardfraser som ofta uttrycks är ”Det finns inga pengar” och ”vi har inte tid”. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv analysera arbetsplatskonflikters uppkomst och deras konfliktlösningar i en fiktiv sjukhusmiljö genom säsong 1 av tv-serien ”Syrror” där arbetsplatskonflikter medarbetare emellan samt konflikter mellan chef- medarbetare valts ut. Teorier som har använts i uppsatsen har främst varit socialpsykologi och organisationskommunikation. Resultatet visar på att det förekommer 4 typer av arbetsplatskonflikter.  Strukturkonflikter om ansvars och rollfördelning samt rutiner och dess regelverk. Beteendenormkonflikter mellan kollegor eller mellan chef och medarbetare samt deras sätt att sköta arbetsuppgifter ses också förekomma, dessa ger även en ”essens” av hur relationerna samt kommunikationen på akutmottagningen fungerar. Positionskonflikter gällande vems ord som ska väga tyngst i en viss fråga förekommer också och slutligen även övertygelsekonflikter som berör etik och moral. Resultatet visar även på hur viktigt det är att tänka på att man är varandras arbetsmiljö så därför är det viktigt att ta tag i konflikterna i tid och hålla dessa på en konstruktiv nivå, något som även (Malten, 1998) håller med om när han säger att ”en konflikt ska ses som något naturligt i en organisation, då kan man tänka att konflikten är kreativ i den bemärkelsen att den kan öppna upp för att fokusera på möjligheter i stället för hinder”.  Nyckelord: Filmanalys, socialpsykologi, organisationskommunikation, arbetsplatskonflikter, konfliktlösningar. / When it comes to the word workplace conflicts, this often happens in negative terms that conflicts are somewhat destructive to the organization. Therefore, it is important to address the conflicts before they increase in scope and intensity, because then a poor psychosocial workplace environment can be created in the workplace (Larsen, 2012). My experience is that there is a lot of research on workplace conflicts, but little about just care-related professions. I wanted to fill this knowledge gap in research, and therefore this essay was added, as my experience is that conflicts in health care are often quieted down and it is common for each other to defend themselves when conflicts arise. Power struggles about whose words are to weigh heaviest in a particular issue, so-called position conflict and allocation conflicts regarding available resources about money are also commonplace. Standard phrases often expressed are "There is no money" and "We do not have time". The purpose of the paper is to highlight the origin of workplace conflicts and their conflict resolution in a fictional hospital environment through Season 1 of the TV series "Syrror" where workplace conflicts between employees and conflicts between senior executives have been selected, these have since been analyzed using social psychology and organizational communication . The result shows that there are 4 types of workplace conflicts. Structural conflicts of responsibility and role distribution as well as routines and its regulations. Behavioral conflicts between colleagues or between boss and coworkers as well as their way of doing tasks are also seen, they also provide an "essence" of how relationships and communication on emergency services work. Conflicts of position regarding which words to weigh heaviest in a particular question also occur and, finally, conflicts of conflicts that concern ethics and morals. The result also shows how important it is to think of each other's work environment, so it is important to address conflicts on time and keep them at a constructive level, something that also (Malten, 1998) agrees when he says that "a conflict should be seen as something natural in an organization, one can imagine that the conflict is creative in the sense that it can open up to focus on opportunities instead of obstacles."  Keywords: Movie analysis, social psychology, organizational communication, workplace conflicts, conflict resolutions.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från semiotisk metod och använt oss av Keith Selby &amp; Ron Cowderys analysmodell för television. Vi har i vår analys kommit fram till att Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse framställs som en ambivalent och komplex man. Vi kan se tecken på att han är bärare av den hegemoniska maskuliniteten men också tecken på att han bryter mot den. Sammantaget tycker vi att Jack Sparrow kan ses som ett uttryck för att det Connell benämner som den hegemoniska maskuliniteten är i förändring.

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populärkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen återspeglas inom den kulturgenren eller ej. Frågeställningen var: Präglas populär-kulturens innehåll och uttryck av könsmaktordningens ojämställda förhållanden? Om så är fallet, på vilka sätt? I uppsatsen avgränsades populärkultur till att gälla amerikanska filmer under år 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella året. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats. I uppsatsen användes även en deduktiv ansats, vilket innebar att radikalfeministisk teori användes som utgångspunkt i granskningen av filmerna. Resultatet visade att könsmakt-ordningen återspeglades inom den utvalda populärkulturen på så vis att kvinnor och män framställdes med könsbundna roller och temperament, genom att kvinnorna bland annat skil-drades som hjälpbehövande och gråtmilda medan männen bland annat skildrades som själv-ständiga och heroiska. Vidare visade resultatet att kvinnor framställdes som sexuella objekt samt att exponeringen av kvinnors kroppar inom sexindustrin framställdes positivt ur såväl kvinnors som mäns perspektiv. Slutsatsen var att denna ojämställda framställning inom populärkulturen kan vara en bidragande orsak till könsmaktordningens reproduktion och vidmakthållande. / The aim with this essay was to analyze popular culture to examine whether or not the gender power structure is reflected in that culture genre. The question was: Is the content and expression of the popular culture characterized by the unequal conditions of the gender power structure? If so, in what ways? In the essay, popular culture was limited to American movies during 2009. The empirical material was four of the most watched movies during that year. The method for data collection and analysis was film analysis with a discourse analytic approach. In the essay, a deductive approach was also used which in this case meant that the analysis of the movies was based on radical feminist theory. The result showed that the gender power structure was reflected in the selected popular culture due to the fact that women and men were portrayed with stereotypic gender roles and temper, that women were presented as sexual objects and that the exposure of women's bodies in the sex industry was portrayed in a positive sense. The conclusion was that this unequal narrative in the popular culture can be a contributing factor to the reproduction and maintenance of the gender power structure.

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion. I slutsatsen diskuteras hur dessa lärdomar om fiktiva karaktärer går att appliceras på röstgränssnitt i vardagen. Utvecklingen av gränssnitt har tidigare anpassats till de människor som ska vara i kontakt med dem. Undersökningen tyder dock på att ett identitetsfrämjande tankesätt kring utformningen av röstgränssnitt, att ge rösten en egen individualitet med tydlig personlighet och historia, potentiellt kan förbättra relationen mellan människa och gränssnitt. / It has become increasingly commonplace that technology uses speech to communicate with people and everyday life has started to resemble a reality that previously only existed in fiction. They speak using so-called voice interface systems that allow computers to interpret and/or convey information through speech. This essay questions the pursuit to make these interfaces human and examines how interfaces can be granted a unique individuality. The analysis is based upon earlier research that examines human-interface relations. Through film analysis it is examined how the man-machine relationship is portrayed in fiction and what lessons about non-human characters are applicable to the development of voice interface systems. Earlier, voice interfaces have been adapted to the people who will be in contact with them. However, the analysis indicates that a identity-promoting view on the voice interface development, giving the voice an individuality with a clear personality and history, might improve the relationship between human and interface.