Harry Potter-serien har kommit att bli en väldigt populär serie både hos barn och vuxna över hela världen. I både böckernas originalform och de adapterade filmerna har människor förälskat sig i berättelserna om Harry Potter och hans magiska värld. Det har gjorts flertalet studier om Harry Potter, där olika perspektiv behandlas utefter böckerna och/eller filmerna. I denna studie är syftet att jämföra den tredje boken respektive filmen i serien, Harry Potter och fången från Azkaban (2001; 2004), för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan boken och den adapterade filmen.Studien tar hjälp av två analysmetoder: narrativanalys och komparativ analys. Med hjälp av dessa analysmetoder har en resumé skrivits som behandlar både boken och filmen i sin helhet. Analysmetoderna har även använts till att redogöra för och jämföra bokens respektive filmens uppbyggnad och genre, men också tre av de viktigare karaktärerna i de olika medierna.Analysen visar att karaktärernas viktigare egenskaper inte påverkas i adaptionen, detsamma gäller för berättelsens handling och genre. Vissa händelser och egenskaper som finns med i boken finns inte med i den adapterade filmen, vilket kan förklaras av att filmskaparna var tvungna att göra flera val i produceringen av filmen för att behålla kärnan i berättelsen.Uppbyggnaden påverkas i adaptionen genom att de olika medierna för berättelsen vidare genom skilda sätt, men berättelsens kärna hålls intakt. I undervisningssyfte går det att dra slutsatsen att denna berättelse, både som bok och film, går att arbeta med i undervisningen i årskurs 1-3.

Vi har analyserat två filmsekvenser ur skräckfilmerna The Conuring 2 och IT med en multimodal analys för att undersöka hur de audiovisuella elementen används för att förmedla rädsla. Undersökningen kom fram till att antydandet till hotet skapar en större effekt av en klimax i en skräckfilmsscen. Något vi anser att The Conjuring 2 gjorde bättre med hjälp av en mer dynamisk ljudbild som användes som en starkare berättarkomponent.

In this essay, we examine how three female superheroes in movies are portrayed and how that role has changed over time. We have chosen to examine Wonder woman, Supergirl and Black widow. The time period exanimated was a period between 1974 and 2020. The time period was chosen by availability to material from real feature movies and TV series. The purpose of the essay is to investigate whether there are any general differences in how female superheroes have been portrayed in movies and in TV series during the specified time period. What we examine is whether they have been sexualized, both in appearance and personality. We selected a goal-oriented selection that has been made of the movies and TV series we examined. Our findings indicate that the portrayal of these female super heroes has over time changed by increasing the depth of emotions. Our first analysis showed that the first portrayal did not include emotions but later on in the new movies and TV series we can find that the heroes have a more emotional story line and character. In the first movies and TV series, the superheroes do not encounter any major problems other than having to save the world, in the 2010s the storyline goes in to more depth and they face difficulties in managing their superpowers or having to deal with their past. The category of superpowers has not changed among the characters if we ignore Wonder woman. Clothes are from the beginning something that sexualized the characters and does not change over time, however, the sexualization of the superheroes' clothes is questioned in the later movies and TV series. We can also see a pattern of the female characters having feminine traits. The portrayal of a female as tender and maternal has over time not changed but there is a change over time in giving female characters’ other traits like aggression.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om barns möjlighet till inflytande utifrån ett relationellt perspektiv, i en rutinsituation genom arbetssättet systematisk filmanalys som verktyg för specialpedagogisk handledning utifrån följande frågeställning:Hur kan relationen mellan barn och pedagog förstås med särskilt fokus på barnets ansats till inflytande?TeoriStudien är inspirerad av relationell pedagogik och belyser olika perspektiv av barns inflytande i förskolan. För att barnets ansats till inflytande ska få den intersubjektiva vändning som krävs för reellt inflytande behövs en etablerad mellanmänsklig relation. Relationell pedagogik ger pedagogen möjlighet att hitta en ömsesidig relation till vart barn, så att utveckling och lärande kan ske.MetodFör datainsamlingen till denna fallstudie har systematisk filmanalys använts för att analysera två situationer där pedagoger tolkar två barns ansatser till inflytande. Båda barnen har en språklig sårbarhet. Studien utfördes i två privata förskolor.ResultatDen här studien visar på att det pedagogiska uppdraget att ge alla barn förutsättningar för inflytande är komplext. I studien noteras att pedagogerna i förskolan ibland låter praktiska göromål gå före det relationella uppdraget. Handledning kan med hjälp av systematisk filmanalys vara ett värdefullt arbetssätt för specialpedagoger i förskolan.Specialpedagogiska implikationerI förskolan möts barnet av vuxna med olika yrkeskompetenser, vilkas uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande (SKOLFS 2018:50). De vuxnas olika yrkesroller är obetydliga ur barnens perspektiv. Det faktum att det är en vuxen som agerar anger såväl ansvars- som maktpositionerna i en situation.Det specialpedagogiska anslaget i studien ligger i inflytandet för alla barn. Studiens fokus ligger på barn med språklig/kommunikativ sårbarhet, vilket kan vara en utmaning för inflytande då barnen primärt kommunicerar icke-verbalt. Denna form av sårbarhet fäster extra stora förväntningar vid den vuxnes relationella belägenhet.

Den här uppsatsen är ett försök att förstå det didaktiska värdet av att använda filmer i samhällskunskapsundervisningen. För att åstadkomma det har flera olika perspektiv antagits. Undersökningen söker bedöma det didaktiska värdet av filmer genom att sammanställa en lista på krav som bör ställas på filmer som skall nyttjas i undervisningen och även om filmerna kan sägas behandla det innehåll som de i sina handledningar säger sig behandla. För att kunna konstruera denna lista med krav användes åsikter, tankar och forskning från ett flertal olika forskare inom området. Listan synliggjorde flera olika aspekter som filmer ska inneha för att kunna nyttjas korrekt i undervisningen. I metoden delades de olika aspekterna upp för att bilda olika frågor som kunde användas för att analysera olika filmer som syftade till att användas i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Dessa frågor var tänkta att användas i uppsatsen kvalitativa innehållsanalys av filmerna. Under utformandet av dessa frågor användes en pilotstudie för att garantera att frågorna och det resultat som kunde utvinnas var logiskt och relevant för studien. Utifrån det urval som användes i metoden hittades nio filmer som kunde användas i studien varav en film användes i pilotstudien. Dessa filmer fokuserade på vitt skilda delar av samhällskunskapsämnet för att ge en bred representativitet. I analysen strukturerades analysfrågorna i analysscheman som syftade till att tydliggöra den genomförda analysprocessen. Resultatet från dessa analysscheman sammanställdes därefter i uppsatsens resultatdel, vidare diskuterades resultatet utifrån de olika aspekterna som kunde utvinnas från den tidigare forskningen. Utifrån diskussionen och undersökningens resultatdel kunde man dra slutsatsen att filmer som är menade att användas i samhällskunskapsundervisningen kan sägas inneha ett begränsat didaktiskt värde för undervisningen men att filmerna med en lärares hjälp och ett fungerande upplägg skulle kunna utgöra ett stort didaktiskt värde i undervisningen. Därutöver kunde man även dra slutsatsen att filmer som syftar till att användas i samhällskunskapsundervisningen i större utsträckning måste koppla till olika delar av ämnesplanen för att bli mer konsekventa, tydliga och relevanta för samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. / <p>Betygsdatum: 2021-09-10</p>

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

Syftet med examensarbetet är att undersöka några lärare och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet. Arbetet utgår från det vidgade textbegreppet i svenskämnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsättning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lärare och tre lärarstudenter. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex. levandegöra litteraturhistoria eller underlätta läsning och skrivning, och dels som ”text i sin egen rätt” där filmens berättelse står i fokus och tjänar som utgångspunkt för analys eller samtal. Den största förtjänsten som informanterna upplever med film är att den väcker elevers intresse för lektionsinnehållet, men de ser även att det finns ett visst motstånd hos elever att bearbeta dessa texter i undervisningen. Bland lärarna finns det en inställning om att film konkurrerar om tid som kan gå till annan svenskundervisning och det råder en oenighet och osäkerhet kring huruvida filmanalys ska ses som en möjlighet eller som något som försvårar inramningen av svenskämnets innehåll.

This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.

Uppsatsen undersöker hur sexualisering av kvinnliga karaktärer tydliggörs i tonårsfilmer, mer specifikt filmerna Mean Girls och Clueless. Studien analyserar filmernas kvinnliga karaktärer utifrån fyra huvudkategorier av sexualisering; kläder, utseende, beteende och omgivning. I uppsatsen undersöks även hur sexualiseringen förändras i takt med att de kvinnliga karaktärerna genomgår en karaktärsutveckling. Studien utgår från teoretisk kunskap om bland annat femme fatale, den manliga blicken och stereotyper för att uppnå slutresultatet. Resultatet visar att sexualiseringen dels ligger i hur karaktären klär sig, med exponerande plagg där hud och former betonas. Dels även i hur den kvinnliga karaktären beter sig, hur hon är självkritisk och anpassar sig efter mäns önskan. Utseendet sexualiseras genom tydliga krav på bland annat en smal kroppstyp och omgivningen kommer undan med att behandla de kvinnliga karaktärerna som lustobjekt. Karaktärerna blir mer sexualiserade efter att de genomgått en utveckling och blivit populära, detta eftersom karaktärerna tillåter sig själva att bli sexualiserade för mäns uppmärksamhet och för att upprätthålla populariteten.

Samverkan av filmiska uttrycksmedel spelar en viktig roll i hur människor upplever det de ser i filmer. Filmer inspirerar oss så mycket att de har en stor inverkan på vårt verkliga liv och det skiljer sig hur människor ser kärlek på film och i verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur kärlek gestaltas i filmerna The Notebook och Just Married. I denna studie undersöks scener där de olika huvudkaraktärerna beter sig på ett problematiskt sätt. Studien undersöks med hjälp av semiotiska resurser som bildutsnitt, bildkomposition, kameravinklar, ljus, färger och ljud. Det används också tre olika etiska modeller som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik för att genomföra analysen ur det etiska och moraliska perspektivet. Metoden som används för att genomföra analysen är en filmanalys som kvalitativ metod. Resultatet av analysen visar att filmerna romantiserar detta problematiska beteende. Uppsatsen skapar också en bredare förståelse för hur kärlek på film relaterar till kärlek i verkligheten ur det etiska och moraliska perspektivet och med hjälp av de olika etiska modellerna.