Världen omkring oss är bild-intensiv och därför betonas vikten av en förmågan att uttryckaoss med och tolka bilder. Tranvänder vi i högsta grad fortfarande språkliga verktyg för attanalysera bilder.Den här undersökningens syfte har varit att titta närmare på hur vi kan använda ettmultimodalt perspektiv på lärande för att uppmärksamma ytterligare aspekter avkommunikation och meningsskapande processer. Närmare bestämt hur kan vi använda oss avbildens potentialer - utifrån dess modala sätt att fungera - i analys av visuella material. Attundersöka hur de affordances som bildmediet erbjuder kan användas i visuell analys avvisuella material. Hur tecknande och visuellt bearbetande kan ingå som verksamma delar imetoder för analys.I undersökningen studeras tre olika metoder, med olika medium som grund, medmålsättningen att dessa kan användas i undervisning. Dessa metoder tillämpas i analys av etturval filmer och därefter görs reflektioner kring de potentialer som framträder i dessa olikasätt att närma sig visuellt material.I anslutning till detta reflekterar jag även över de pedagogiska möjligheter som dessa olikaarbetsformer kan tänkas erbjuda, i förhållande till unga människors behov av verktyg för attförhålla sig till de visuella material som möter dem.Undersökningen har utförts utifrån ett dubbelt perspektiv, vilket innebär att arbetet skettutifrån ett teoretiskt perspektiv och ett konstnärligt, gestaltande perspektiv vilket alltsåresulterat i två, om än tätt sammanvävda, spår i uppsatsen. Den gestaltande delen kan sägasbestå i det visuella undersökandet av metoder med det stora antal teckningar, illustrationeroch animationer producerades under arbetet. Material som alltså skapades som former föranalys av filmer. Ett urval av dessa, centrerade kring filmen Erin Brockovich, ställdes ut påKonstfacks vårutställning 2017.

Populärkulturella medier som tv och filmer är något som under många år har granskats inom vad de berättar för dess konsumenter samt vilka strukturer och sociala konstruktioner som de representerar och reproducerar. Ett populärkulturellt fenomen som inte granskats lika tydligt är det idag växande tv-spelandet. Forskningen finns inom ämnet men har främst gjorts på sambandet mellan våld och tv-spel. Jag anser att det är tid att undersöka djupare om jämställds aspekter och genus i tv-spel. Syftet med denna uppsats är att identifiera de manliga och kvinnliga karaktärernas egenskaper och hur de ställs i relation till de motsatta könen utifrån tv-spel riktade till olika publiker. Detta har gjorts genom att undersöka två scener, en spelsekvens och en filmsekvens ur respektive spel utifrån karaktärernas egenskaper, kameravinklar samt dialoger. Studien utgår från en teoretisk referensram som handlar om maskulinitet/femininitet, tv-spel och postfeminism. Till undersökningen används en filmanalys inspirerad av ”How to study televison” med Selby & Cowdery samt inslag ur ”Visual pleasure and narrativ cinema” där Laura Mulvey redogör för ”the male gaze” och hur kameran vinklar blicken utifrån den manliga karaktären i scenen eller publiken. Materialet baseras på scener tagna ur två tv-spel, Grand Theft Auto V som riktar sig mot en manlig publik och Tomb Raider, definitiv edition, vilket istället är skapad för en kvinnlig publik. De valda scenerna har gjorts utifrån tillfällen i spelet där båda könen möts. Resultatet visade att kvinnor i spel utformade för en manlig publik ofta framställs som sexobjekt och att deras karaktärer utgår från deras relation till mannen. I spelet utformat för kvinnor är det fortfarande fokus på kvinnans kropp, men hon kan samtidigt agera som en postfeministisk förebild. Män framställs i båda spelen som aggressiva och dominanta medan kvinnor är deras objekt att styra, äga och erövra. I spelen som riktar sig till både män och kvinnor, ligger den sexuella framställningen i fokus. Min slutsats är att gamla föreställningar om maskulina och feminina representationer och egenskaper ligger till grund för spel riktade till en manlig publik. I spel riktade till kvinnor har ett steg närmare en jämställd spelvärld tagit form.

No description available.

Religion är inte ett fenomen som nyligen börjat gestaltas i film, detta har gjorts länge. Forskning gällande skärningspunkten mellan religion och film har också funnits i den akademiska världen länge. Det är dock inte lika vanligt att undersöka hur mytologi gestaltas i film. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur den grekiska mytologin gestaltas i filmerna Percy Jackson – Kampen om åskviggen, Percy Jackson – Monsterhavet, Clash of the Titans och Wrath of the Titans. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området visar att myterna som används i film ofta muteras eller modifieras för att passa film eller tv-serier. Man menar att myterna i filmerna kan förhålla sig indirekt eller direkt till de traditionella grekiska myterna. Resultatet av studien visar även detta. De traditionella grekiska myterna modifieras eller muteras för att passa i genren, och för att väcka spänning.

<p>One of the characteristics of film viewing since the beginning is the reaction film causes in the audience. This emotional reaction puzzles me. The aim of this study is to discover how film conveys emotions to the viewer and how these emotions are triggered. Film viewing has an emotional response often expressed by the viewer whether the film was good or not. What is it that makes it so appealing to our emotions?</p><p>In order to find an answer I have looked through the theories of Greg M. Smith, Annette Kuhn, Allan Casebier and Colin McGinn, among others, to unveil how this emotions emerge. These theories approach the emotions in different ways giving a wider view of how emotions emerge during the film viewing. Personally, I am emotionally attracted to black and white Mexican films from the 40’s and 50’s and based the analysis on some of this films.</p><p>After analysing Mexican films from the 40’s and 50’s I have come to the conclusion that the emotional reaction can be analysed by filmic tools such as the mood-cue system or the reading of thresholds and boarders, among others. The sum of visual, aural, narrative, movement among other elements together trigger emotions expressed depending of one’s own beliefs. Films have developed a wide range of ways to cue the viewer to a certain response and enhance determined emotions. The emotional response is however strongly linked to the individual background of the viewer and its beliefs. This makes a general reading not always easy to predict.</p>

<p>This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.</p>

One of the characteristics of film viewing since the beginning is the reaction film causes in the audience. This emotional reaction puzzles me. The aim of this study is to discover how film conveys emotions to the viewer and how these emotions are triggered. Film viewing has an emotional response often expressed by the viewer whether the film was good or not. What is it that makes it so appealing to our emotions? In order to find an answer I have looked through the theories of Greg M. Smith, Annette Kuhn, Allan Casebier and Colin McGinn, among others, to unveil how this emotions emerge. These theories approach the emotions in different ways giving a wider view of how emotions emerge during the film viewing. Personally, I am emotionally attracted to black and white Mexican films from the 40’s and 50’s and based the analysis on some of this films. After analysing Mexican films from the 40’s and 50’s I have come to the conclusion that the emotional reaction can be analysed by filmic tools such as the mood-cue system or the reading of thresholds and boarders, among others. The sum of visual, aural, narrative, movement among other elements together trigger emotions expressed depending of one’s own beliefs. Films have developed a wide range of ways to cue the viewer to a certain response and enhance determined emotions. The emotional response is however strongly linked to the individual background of the viewer and its beliefs. This makes a general reading not always easy to predict.

Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? – En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus   Seminariedatum: 2011-05-31   Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion   Författare: Marie Lindberg &amp; Linda Nilsson   Handledare: Maj Asplund Carlsson   Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film.   Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa.   Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film.   Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du &amp; jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas.   Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien. Det finns i relativt många fall spår av en könsmaktordning, till nackdel för kvinnorna.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.      Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten. En av lärarna ger tydliga exempel på hur filmen kan används i relation till kursplanerna. Det handlar om att: ge eleverna redskap att bli aktiva tittar, analysera film narratologiskt och se film som en berättande text i relation till det vidgade textbegreppet.        När det gäller filmens relation till litteraturen finns en lärare i studien som betonar undervisning av skönlitterära texter framför studiet av film. För de andra två lärarna har de skönlitterära texterna ingen högre status, även om de vet att det inte alltid är så i praktiken, men i deras svenskundervisning är de skönlitterära texterna och filmen som text likvärdiga.    En av lärarna i uppsatsen belyser att hon använder sig av film för att relatera till ungdomarna. Hon använder sig av den kunskap som de redan har från film och TV-tittande, för att ge dem redskap för att analysera film och även för vidare studier av litteratur. / Vet inte om jag satt rätt uppsatsnivå. Det är en c-uppsats inom svenska på avancerad nivå. Inom svenska 91-120 hp.

I inledningen till denna uppsats understryks det att mobbning är ett ofta förekommande problem ute i samhället och på våra skolor. Därför är det inte heller otänkbart att fenomenet skildras i filmer som skall lära grundskolelever om mobbning och på så sätt förebygga det. Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning skildras i dessa utbildningsfilmer menade att användas i samhällskunskapsundervisningen på grundskolan. Fortsättningsvis avser arbetet ta reda på hur fenomenet porträtteras och ifall mobbningen som skildras i filmerna kan knytas till utbildningsmålen och kunskapskraven för ämnet samhällskunskap. För att åstadkomma det använder sig uppsatsen därför av ett analyserande perspektiv för att kunna identifiera hur mobbning skildras, vad skildringarna syftar till och vilken didaktiska relevans för undervisning om mobbning som skildringarna innehar. Uppsatsen börjar med en redogörelse för hur olika forskare valt att definiera mobbning för att kunna ge en bra bild av fenomenet. Dessa definitionspunkter används sedan för att konstruera frågor att utgå ifrån när filmanalysen påbörjas. Efter att mobbningens olika delar har definierats sker en redogörelse av tidigare forskning och studiens metod. Därefter sker analysen av materialet och resultaten av analys presenteras och diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Studien avslutas med att presentera undersökningens slutsatser. Studiens resultat visar att mobbning är ett svårt fenomen att porträttera på ett tydligt sätt och att ifall filmer om mobbning skall kunna användas i samhällskunskapsundervisningen krävs en större och bredare tydlighet i skildringen av mobbning och även i motiveringen gällande kopplingen till ämnesplanen. / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>