I denna uppsats undersöks ett handskriftsmaterial bestående av 12 ryska suppliker från 1637. Syftet är att beskriva materialet och söka fastställa hur det passar in i V. M. Živovs system med skriftliga register. Analysen behandlar stilistiska, fonetiska och morfologiska aspekter. Jämförelser görs med texter från samma tidsperiod och ur samma genre. Den stilistiska analysen visar att supplikerna till sin struktur, utformning och sitt språk följer de förebilder som fanns inom genren. Den fonetiska och morfologiska analysen visar att det i supplikerna förekommer drag som var typiska för kansliregistret och att supplikerna överlag återspeglar 1600-talsnormen för kanslitexter. Živovs teorier om det ryska skriftspråkets utveckling visar sig falla tämligen väl ut på supplikerna. I arbetet inkluderas transkriberingar av detta tidigare opublicerade arkivmaterial. / This thesis examines a manuscript consisting of 12 Russian legal petitions from 1637. The purpose is to describe the material from a philological point of view and thereby determine whether it conforms to V. M. Živov's system of written registers. Analyses of stylistic, phonetic, and morphological aspects of the text are presented. A comparison is made with texts from the same time period and genre. The stylistic analysis shows that the petitions meet the formal and stylistic standards of the genre. The phonetic and morphological analyses show that the petitions contain features that were typical for the chancellery register and that they, in general, conform to the 17th-century norm for chancellery texts. The thesis concludes that the material is illustrative of Živov's theories on the development of Russian literary (standard) language. The work includes transcriptions of previously unpublished archive material.

I föreliggande studie undersöks det textkritiska förhållandet mellan de två textvittnena av Lilla Rimkrönikan i de senmedeltida handskrifterna Cod. Holm. D 4a, även kallad Fru Märtas bok, och Cod. Holm. D 3, även kallad Fru Elins bok. Studiens teoretiska och metodiska utgångspunkter vilar i synnerhet på textkritiken men har på flera sätt influerats av materialfilologiska tankebanor.  Undersökningens resultat pekar på att de två textvittnena med största sannolikhet är besläktade genom parallell tradering. Detta grundas främst på studiens slutsats om att alla dateringar som förekommer i textverket omöjligt kan vara primära läsningar, utan att man snarare får räkna med att vissa dateringar har lagts till sekundärt. Bland dessa sekundärt tillagda dateringar hör två dateringar som saknas i D 3, men förekommer i D 4a. Denna slutsats överensstämmer dessutom med vad de karaktäristiska felen i respektive textvittne kan säga om det textkritiska förhållandet. Vidare uppdagades två sekundära läsningar i D 3 som kan vara resultatet av förändringskedjor, vilket talar för att det möjligtvis kan ha legat ett nu förlorat mellansteg mellan D 3 och det steg där de två skilda grenarna förenas i traderingen.

This study presents a citation analysis of 20 doctoral dissertations in the subject field of Latin which is part of the broader field of classical philology. The dissertations were all written at Swedish universities and were published during two measurement periods between 1979-2017. The aim of the study is to provide a basis for decision-making for librarians who are responsible for collections of books and journals on classical philology at Swedish university libraries. The study takes as its starting point and theoretical background a citation analysis made by Gregory A. Crawford and published in an article in 2013. That citation analysis was made with a philological journal as empirical object and found a remarkable stability over time in citation practices by scholars involved in classical philology especially regarding the language, age and type of material cited. With Crawfords results as background this present study finds similar patterns of stability in citation practices in the Swedish dissertations analysed. The conclusion of this study is that Swedish university libraries should retain their older books on classical philology as well as continue to develop their collections with books as well as journals written in the English, German, French, and Italian languages. This is a two years master´s thesis in Library and Information Science.

Introduction Digital databases and libraries have for the last 20 years become ubiquitous tools in the philological study of ancient texts. While these databases provide easy access to texts, critical information is often lacking. One example of that is information regarding conjectures and conjectural emendations in the texts. A number of projects in recent years have aimed to collect conjectures in a digital format and present them online, but none have so far been aimed at Ancient Greek philology. To further develop this area of research it is the aim of this thesis to illustrate how conjectures on Ancient Greek literature can be collected and presented in a digital context to fulfil the information needs of philologists. Method Semi structured interviews were conducted with philologists at Uppsala University, University of Oslo and Oxford University. The interviews were tape recorded and the transcripts of the interviews formed the data for analysis. Analysis Qualitative analyses were carried out on the data. To analyse the information needs of the philologists, theoretical approaches found in hermeneutics and information scientific research on the interaction of library professionals and philologists were used. Results It was found that the information needs of philologists varied depending on their professional orientations, e.g. if they were focused on textual criticism, reception studies, ancient or medieval philology. In the interviews it became clear that the use of digital tools varied somewhat between the philologists. The interviews also showed that there are a number of active projects aimed at producing digital critical editions. University and other research libraries are generally where information on proposed conjectures can be found. Conclusion Generally the philologists expressed a need for easier access to the reasonings behind conjectures. Searching for such information is time consuming because it has not been recorded with the same scholarly rigor as other kinds of information. The establishment and online publication of bibliographic records is a first step to amend this need. Current open-source projects aimed at producing digital critical editions can form the basis for further developments in the field. Since research libraries are where information on conjectures can be found, they play an important role in making this information accessible. Further interaction between philology scholars and library professionals is encouraged in order to identify where information can be found and how it can be digitized and made accessible. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Uppsatsen undersöker, ur några olika perspektiv, distinktionen mellan Andens och köttets sinnelag i Rom 8. Ordet för sinnelag (φρόνημα), dess betydelse och Paulus användning av det studeras. För att belysa distinktionen mellan de olika sinnelagen så studeras Paulus text utifrån ett vid tiden vanligt filosofiskt sammanhang – det stoiska. Därtill tittar en receptionshistorisk undersökning på några utvalda tolkare av texten, för att se hur den har förståtts i kristen tradition. Uppsatsens kommer fram till, att distinktionen visar på utpräglat olika förhållningssätt till så väl Guds verk i världen som till medmänniskor. Något som får påverka hur man agerar.

The aim of the thesis is to theoretically and empirically describe and explain the phenomenon of place-name adaptation which does not necessarily end with the borrowing or replication of place-names but can continue further. 48 Wendish place-names in Knýtlinga saga, including their attestations and variants in a selection of the saga’s text carriers and corresponding text witnesses, constitute the primary material for the investigation. The thesis seeks to combine place-name research, contact linguistics and philology with the theory of name adaptation in contact onomastics as its overall framework. The most important contribution of the thesis is the proposed demarcation between place-name replication and adaptation. In discussing the factors that can influence adaptation and its results, the focus is on the decisive role of the language user in contact-induced change. It is argued that the choice of adaptation strategy is primarily dependent upon the needs, competence and attitudes of the name user. The resulting form of adaptation is in most cases governed by the linguistic system of the target language, which is reflected in the model employed in the thesis to describe the results of the adaptation process. Two studies, one etymological and one philological, have been undertaken. Phonological, morphological, lexical, onomastic and semantic adaptations with and without epexegetic additions can be discerned in the toponymic material, which comprises 29 names of Slavic origin. Phonological adaptation dominates, which confirms the observations on place-name adaptation in previous research. Further adaptation of the replicated names in the post-medieval copies of Knýtlinga saga is admittedly insignificant; nevertheless scribes here make greatest use of lexical and onomastic adaptation in copying. The lack of transparency, which has been pointed out as the trigger for these types of adaptation, seems to create only the possibility of adaptation, but it is the name user who determines whether adaptation will occur and which strategy should then be employed.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

This thesis aims to examine how the domain Assyriology can be analyzed with bibliometrics. It uses the domain analytic perspective by Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen. The metadata was collected through the Web of Science and the dataset covers the years 2016-2020 from the journals Akkadica, Journal of Near Eastern Studies, Ancient Near Eastern studies, Journal of Ancient Near Eastern Religions and Zeitschrift für Assyriologie und Vorderasiatische Archäologie. The domain was studied by analyzing citations, the documents, languages, place of publication, the age of references and the authors by visualizing patterns in figures and tables. Co-authorship analysis was used to display collaboration between countries. The content was analyzed with co-citation analysis of references and co-word analysis of title words to visualize the knowledge structures within the domain. The study found that Co-word analysis did give a general idea of different knowledge patterns but there were few clear structures. The co-citation analysis was found to reveal more clear structures though the references had a low citation rate and so might not be representative of the whole domain. It was found to be effective to use tables and figures to visualize certain aspects and patterns within the domain. In conclusion, bibliometrics was found to be effective to gain knowledge about the domain Assyriology. This is a two years master's thesis in Library and Information Science. / Den här uppsatsen ämnar att analysera hur domänen assyriologi kan analyseras med hjälp av bibliometri. Uppsatsen använder ett domänanalytiskt perspektiv av Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen. Metadatan har samlats in från Web of Science och datasetet består material från tidsperioden 2016-2020 från tidskrifterna AkkAncient Near Eastern studies, adica, Journal of Near Eastern Studies, Journal of Ancient Near Eastern Religions and Zeitschrift für Assyriologie und Vorderasiatische Archäologie. Domänen studerades genom att analysera citeringar, materialet, språken, vart materialet publicerades, åldern på referenserna och författarna genom att visualisera mönster i figurer och tabeller. Forskningssamarbeten analyserades för att visa samarbeten mellan länder. Innehållet analyserades med en cociteringsanalys av referenser och en cowordanalys av titelord för att visualisera kognitiva strukturer inom domänen. Studien fann att cowordanalys gav en generell bild av olika kongnitiva strukturer men det fanns få tydliga strukturer. Cociteringsanalysen hittade fler tydliga strukturer men referenserna hade få citeringar och det är därmed möjligt att det inte representerar hela domänen. Det var effektivt att använda sig av tabeller och figurer för att visualisera olika aspekter inom domänen. Sammansfattningsvis, bibliometri var användart för att få nya kunskaper om domänen assyriologi.

<p>I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4to^x, Cod. Holm. 55 fol^x, och Lbs 222 fol^x. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (<em>namnreplikation</em>, <em>namnanpassning</em>, <em>ortografisk namnanpassning</em> o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. <em>ursprungliga former</em>, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 fol^x. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.</p>

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (namnreplikation, namnanpassning, ortografisk namnanpassning o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. ursprungliga former, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 folx. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.