Bakgrunden till denna studien tar avstamp i de ständigt ökade regleringarna inom den finansiella sektorn, särskilt inom bank och försäkring. Denna sektor har upplevt tyngre regleringar sedan Enron skandalen 2001 vilket kulminerade till Sarbanes-Oxley Act 2002, som fortfarande är aktivt reglerad idag. Under 2018 tillkom två nya regleringar som trädde i kraft för den svenska finansiella sektorn, nämligen “Markets in Financial Instruments Directive II” (MiFID II) och Lagen (2018:1219) om Försäkringsdistribution (LFD). Dessa tillkomna regleringar kan ha en inverkan på chefer och deras ledarskap på verksamheter inom bank och försäkring. Syftet med denna studie är att illustrera potentiella indikatorer om, och hur, nya finansiella regleringar kan inverka på chefers ledarskap. Studien har därav ämnat sig till att använda transaktionell respektive transformativ ledarskapsteori för att tolka och analysera tio chefers upplevelser av de ökade regleringarna. Den empiriska data som har samlats in från en organisation, verksam inom bank- och försäkring, indikerar på att regleringarna kan ha påtagliga effekter på chefers ledarskap. Cheferna återgav ett ökat bruk av transaktionellt ledarskap genom direkt kontroll. Detta då de behövde säkerställa om medarbetarna efterlevde de nya regleringarna. Några av cheferna uttryckte framträdande förändringar i ledarskapet efter att de nya regleringarna trätt i kraft. Detta resulterade i ett mer kontrollerande och transaktionellt ledarskap, då den större delen av tiden spenderades på kontroller och lämnade således mindre utrymme för det transformativa ledarskapet. Vid införandet av en administrativ roll avlastades stora delar av det administrativa arbetet för cheferna, så de återigen kunde återvända till deras tidigare utövade ledarskap. Studien konkluderar att det finns indikationer på att regleringar kan påverka chefers ledarskap men kan till stor del bero på hur verksamheten väljer att delegera det administrativa arbetet. Det finns även indikationer som visar att nya regleringar kan gynna vissa ledarskapsstilar. Vid ökade kontroller indikerar det, som ovannämnt, ett ökat bruk av direkt kontroll, ett typiskt drag hos det transaktionella ledarskapet. Å andra sidan indikerar avskaffandet av kontingentbelöningar inom försäljning, ett ökat användande av ett transformativt ledarskap. / The background of this study originates in the expanding regulation of the financial sector, specifically within the banking and insurance business. This sector has experienced heavier regulations since the Enron scandal in 2001 which culminated in the Sarbanes-Oxley Act of 2002, and is still being actively regulated today. During 2018, two new regulatory frameworks were added to the Swedish financial sector, namely Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) and the Insurance Distribution Directive (IDD). This, and any other new addition to the legal framework, may affect managers and their leadership within an organization which operates within the banking and insurance business. The purpose of this study is to illustrate how new financial regulations may affect managers’ leadership. The study has therefore employed the use of transactional and transformative leadership theory to analyze ten managers’ personal experiences of the increased regulatory framework. The empirical data gathered from an organization currently operational within the banking and insurance sector suggest that regulations may have tangible effects on the managers employed there. The managers reported an increased use of direct control, whereby they would examine if their subordinates were compliant with the new regulations or not. Some of the managers expressed significant alterations in their leadership when the new frameworks were first introduced which resulted in a more controlling and transactional leadership, as most of their time was spent assuring employee compliance. However, upon the implementation of an administrative role that relieved the managers of most of the compliance control, they could once more return to their favored leadership style. The study concludes that there are indications of the regulations affecting managers’ leadership but that it’s heavily dependent on how an organization chooses to delegate the compliance work. There are also certain indications that the nature of new regulations could favor certain leadership styles. An increase in compliance work also suggests an increase in the use of direct control, a common trait in transactional leadership. On the other hand, the abolishment of contingent rewards for sales indicates an increase use of transformational leadership.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation. Ett delsyfte är att undersöka om det finns någon skillnad i andelen intellektuellt kapital hos företag i kunskapsbaserade branscher jämfört med företag i icke kunskapsbaserade branscher. Metod: Detta är en kvantitativ studie på företag som är börsnoterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien genomförs på totalt 307 företag, efter bortfall. Datan samlas in från företagens årsredovisningar från 2017 med hjälp av Thomson Reuters Datastream. I studien utförs en korrelationsanalys, multipel regressionsanalys och ett oberoende t-test. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som är icke signifikant och därför kan bero på slumpen. Resultatet visar också att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter en större andel intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att det finns ett svagt positivt samband mellan intellektuellt kapital och finansiell prestation som dock inte är signifikant. Vidare är bidraget att företag i icke kunskapsbaserade branscher besitter mer intellektuellt kapital än företag i kunskapsbaserade branscher. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att använda en annan indelning av kunskapsbaserade och icke kunskapsbaserade branscher. Med tanke på svårigheterna att mäta intellektuellt kapital kan också ett annat mått på intellektuellt kapital användas i vidare forskning. / Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a relation between intellectual capital and corporate performance or not. Another aim of the study is to investigate if there is any difference in the portion of intellectual capital between companies belonging to knowledge based industries and companies belonging to non knowledge based industries. Method: This is a quantitative study on companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data from 307 companies were used in this study, and the data were collected from the companies annual reports from 2017 using Thomson Reuters Datastream. This study applies a correlation analysis, multiple regression analysis and an independent t-test. Result and conclusion: The study shows a weak positive relationship between intellectual capital and corporate performance which is not significant which means it could depend on coincidences. The result also shows that companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to use a different classification of knowledge based and non knowledge based industries. Due to the difficulties of measuring intellectual capital a different measure of intellectual capital can be used in further research. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that there is a weak positive relation between intellectual capital and corporate performance which is not significant. Furthermore, companies in non knowledge based industries possess more intellectual capital than companies in knowledge based industries.

<p>Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future.</p><p>The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble.</p><p>The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report.</p> / <p>Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden.</p><p>Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans.</p><p>Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare.</p>

<p>Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000. Det övergripande syftet kan vidare indelas i två delsyften, vars mål dels är att påvisa vilken eller vilka finansiella teorier som bäst förklarar IT-bubblans utveckling, dels hitta faktorer som kan hjälpa oss att förutse likartade scenarier i framtiden.</p><p>Studien fokuserar på länderna Sverige och Finland, och avgränsar sig därmed från övriga länder. Vidare studeras enbart börsbubblor och fall, varför övriga typer av finansiella kriser, så som exempelvis bankkriser utesluts. Metoden för att besvara det första delsyftet är att göra en analys av finansiella teorier för att lyfta fram faktorer som enligt dem kan ha haft avgörande betydelse för bubblans uppbyggnad. Metoden för det andra delsyftet är att bygga en statistisk modell med hjälp av de faktorer som resulterat av ovan nämnda analys, för att pröva deras relevans.</p><p>Resultatet av vår studie har genererat en grupp bestående av fyra olika faktorer; makroekonomiska, institutionella, psykologiska faktorer och asymmetrisk information som bäst förklarar IT-bubblans uppkomst. Av dessa är den psykologiska faktorn den viktigaste, och samtidigt också den svåraste att förutsäga. Det är framförallt teorierna inom ”behavioural finance” som fokuserar på psykologiska effekter, varför de bäst förklarar händelseförloppet under IT-bubblan. Den statistiska modellen indikerar att antalet konkurser, hushållens totala utlåning och resultatet av samhällsekonomiska attitydundersökningar i fallet Sverige, samt antalet konkurser, nyregistrering av bilar, och slutligen konsumenternas attityd till stora köp och till att ta lån för tillfället, i fallet Finland, är variabler som vi kan vara uppmärksamma på för att försöka förutse börsbubblor. Den statistiska modellen är, som poängteras i arbetet, inte fulländad utan ytterligare studier fordras för att belägga detta ytterligare.</p> / <p>Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000. The previous purpose can be divided into two sub-purposes, namely; to point out which financial theory/theories that succeeds the best to explain the development of the IT-bubble, and additionally; to detect factors that can help us foreseeing similar scenarios in the future.</p><p>The study concentrates on Sweden and Finland. Furthermore, only stock market bubbles are studied. As a consequence, other types of financial crises, for example bank crises, are excluded from this study. The method used to answer the first sub-purpose is an analysis of financial theories which enables us to find factors that according to theory could have caused the rise of the price bubble. In order to answer the second sub-purpose we take use of a statistical method. We have designed a statistical model based on the results of previous mentioned analysis. In this model we try the relevance of the detected factors from the theoretical analysis in order to investigate if theory manages to explain the birth of a stock market bubble.</p><p>The result of our study has generated four different factors; macro economic; institutional; psychological and asymmetric information. These four categories showed importance for the development of the IT-bubble in Sweden and Finland. Out of the four factors, the psychological factor is said to be the most important, but in the mean time the hardest one to predict. The statistical model indicates that the number of bankruptcies, the total amount of household’s borrowing and results from attitude surveys in the case of Sweden, and the number of bankruptcies, new registrations of cars and finally consumers attitude towards making a big purchase at present, in the case of Finland are variables to be aware of when looking out for a stock market bubble. The statistical model, as pointed out in the study, is not perfect. Additional studies are necessary to confirm the results presented in this report.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs.</p><p>Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.</p><p>De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt.</p>

Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs. Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten. De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt.

Background: The value of stock recommendations have been debated for a century andthe debate has escalated since Alfred Cowles (1933) published his research in “Can StockMarket Forecasters Forecast”? As of late, savings in stocks has increased and the householdsare managing their savings more actively. The consequence of the increased interestin stocks has resulted in a growing market for stock recommendations. Not just financialmedia but daily newspapers have embraced this new found interest, hence stock recom-mendations can be found in almost all large newspapers in Sweden. Furthermore, this phe-nomenon has also lead to intensified research within stock recommendations. Researchers have under the 20th and 21st century investigated a wide number of issues concerning stock recommendations. The most common issue with different angles has been whether stockrecommendations generate abnormal returns or not? Earlier research on this issue havehowever mostly been based on the American stock market. According to us, not enoughnational research has been done on whether stock recommendations generate abnormal returnsor not on the Swedish stock market. Further we think that there is a lack of research with regards to a short time span. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether stock recommendations on Nasdaq OMXSLarge-Mid-Small CAP, First North and Aktietorget generate abnormal returns? Central for the study is to investigate if stock recommendation generates abnormal returns in the short-term. Secondary the study will also investigate stock recommendations effect on stock prices in the long run. Method: First step was to create databases from high frequency data, 10 minute OHLCVbars, and from closing prices. Thereafter use these as a base for statistical calculations. Conclusion: The results from this study show that analysts have succeeded with generat-ing significant abnormal returns with their recommendations. Above all it is the business journals buy recommendations that generate the highest abnormal return. Sell recommen-dations didn’t give high significant results in our measurements. Our results also show thatabnormal returns from buy recommendations are sufficiently high and the transaction costsare sufficiently low so that investors can capitalize on the analyses. We found that buy recommendations effect companies noted on Small Cap etc to a higher extent than companies noted on Large- and Mid-Cap because of the lower degree of transparency in the smaller companies. Our results also indicate that the weekly magazines generate approximatelyequal abnormal returns. The monthly generates the lowest abnormal returns in our study. In our research we also found that buy recommendations that are published when thestock market has a positive momentum perform better than when the stock market has anegative momentum. We also found that investor should closely monitor the information flow before the recommendation is published, since a positive information flow can have afavorable outcome on the size of the abnormal return. Last but not least, we observe a correlationbetween the numbers of investors the recommendation reaches and the magnitudeof the observed abnormal return. / Bakgrund: Värdet av aktierekommendationer har debatterats i snart ett sekel, och debat-ten har eskalerat ända sedan Alfred Cowles (1933) publicerade sin forskning ”Can StockMarket Forecasters Forecast?" De senaste åren har sparandet i aktier ökat och hushållenblir allt aktivare i sitt pensionssparande. Konsekvensen av det ökade intresset för sparande iaktier har resulterat i en växande marknad för aktierekommendationer. Inte bara finansiellmedia utan också dagliga tidskrifter har tagit till sig detta ökade intresse och nästan samtligastörre dagstidningar publicerar numera aktierekommendationer. Vidare har detta fenomen också lett till att forskningen kring aktierekommendationer intensifierats de senaste decennierna.Forskare har under 1900-talet och 2000-talet undersökt en mängd olika problem-ställningar kring aktierekommendationer. Varav den vanligaste problemställningen med varierandevinklar, har varit huruvida aktierekommendationer genererar överavkastning ellerej? Tidigare forskning har dock framförallt baserats på den amerikanska aktiemarknaden. I vår mening råder det brist på nationell forskning som visar huruvida aktierekommendatio-ner genererar överavkastning på bolag noterade på svenska marknadsplatser. Vidare råderdet brist på forskning som tar hänsyn till det korta tidsperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida aktierekommendationer på Nasdaq OMXS Large-Mid-Small CAP och First North samt Aktietorget genererar överavkastning? Centralt för studien är attundersöka om aktierekommendationer är kursdrivande på kort sikt, Sekundärt kommer också studienundersöka aktierekommendationers inverkan på aktiekurser på lång sikt. Metod: Första steget var att konstruera databaser från högfrekvensdata, 10M OHLCVbars, och stängningskurser. Därefter använda dessa som grund för statistiska beräkningar. Slutsats: Resultat från vår studie visar att ekonomijournalister har lyckats med att genererasignifikant överavkastning med deras rekommendationer. Framför allt är det affärstidskrifternasköprekommendationer som genererar högst överavkastning. Säljrekommendationergav ett lägre signifikant utslag i våra mätningar. Våra resultat indikerar också på att överavkastningen från köprekommendationer är tillräckligt hög och transaktionskostnaderna tillräckligtlåga för att investerare skall kunna kapitalisera på rekommendationerna. Vi finneratt köprekommendationer är mer kursdrivande på Small Cap etc. än bolag noterade på Lar-ge- och Mid Cap på grund av den lägre graden av transparens i de mindre bolagen. Våra resultatpekar också på att Affärsvärlden, Börsveckan &amp; Veckans affärer genererar ungefärlika stor överavkastning. Aktiespararen &amp; Privata Affärer genererar den lägsta överavkastningeni våra mätningar. I våra efterforskningar ser vi också en stark tendens för att aktiersom rekommenderas när börsen har ett positivt momentum presterar bättre än aktier somrekommenderas när börsen har ett negativt momentum. Vi finner också att investerare börbeakta informationsflödet innan rekommendationstidpunkten då ett positivt informations-flöde kan får en gynnsam effekt på överavkastningens storlek. Sist men inte minst observe-rar vi en korrelation mellan antalet investerare rekommendationen når och magnituden påden observerade överavkastningen.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten. Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen. Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende. Det följer av att byrårotation tros förhindra revisionsteamet att bli alltför bekant med revisionsklienten samt att revisorn anses mer oberoende då möjligheten till långvariga byråuppdrag är begränsad. Ett införande av byrårotation skulle medföra förbättrad revisionskvalitet trots påvisad kvalitetsnedgång i början på varje nytt revisionsuppdrag samt ökad revisionskostnad. Revisorns oberoende har betydelse för den finansiella stabiliteten men obligatorisk byrårotation skulle endast marginellt mildra eventuella framtida finansiella kriser.

I ett modernt företag som Skandiabanken, vars ambition är att tillhöra de främsta inom sin bransch och som har en vision som säger att företaget ska ”ha sparmarknadens nöjdaste kunder”, ställs stora krav på effektivitet i alla led. För att möta kraven från kunder att producera varor och tjänster som motsvarar, eller helst överträffar kundernas förväntningar, samt för att möta organisationens egenintresse i att producera varor och tjänster på ett kostnadseffektivt och inkomstbringande sätt för att på så sätt säkra lönsamheten och konkurrenskraften på lång sikt, behöver företaget ständigt se över och utveckla verksamheten. D.v.s. för att överleva på en konkurrensutsatt marknad är ett strategiskt och hållbart kvalitetsarbete, och att snabbt kunna anpassa och utveckla verksamheten, av allra största vikt. Det finns inget utrymme för uppenbara kvalitetsbrister varken i verksamheten eller i produkter och tjänster som denna åstadkommer. Den snabba utvecklingen på finansmarknaderna, i kombination med att de finansiella produkter som erbjuds idag kan vara komplexa och svårbedömda, innebär att de finansiella rådgivarna under de senaste åren har fått en allt större betydelse för både privatpersoner och juridiska personer. Till grund för detta förbättringsprojekt ligger konstaterade kvalitetsbrister i den dokumentation som enligt lag ska upprättas vid all finansiell rådgivning. Syftet med förbättringsprojektet var att besvara nedan frågeställningar: Vad är de bakomliggande orsakerna till de konstaterade kvalitetsbristerna i dokumentationen av den finansiella rådgivningen? Vilka förändringar behöver genomföras för att kvaliteten ska bli bättre? Att notera här är att en bristfälligt eller utelämnad dokumentation inte per automatik behöver innebära att dåliga råd har lämnats. Metoder som använts för att utreda de bakomliggande orsakerna till kvalitetsbristerna har varit processkartläggning, orsaks-verkan-diagram, relationsdiagram, enkät, personliga intervjuer samt dokumentgranskningar. Förbättringsarbetet har, utifrån konstaterade huvudorsaker, fokuserat på förbättring av verktyg och dokument. Detta har inneburit ett tydliggörande av dokumentationspliktens innebörd vilket genererat i ett framtagande av riktlinjer samt en förbättrad dokumentationsblankett.  En reflektion efter projektets avslut är att kvalitetsförbättrande punktinsatser självklart är bra men att det inte är tillräckligt. Den viktigaste slutsatsen är därmed att avsaknaden av synliggjorda ledningsprocesser, en helhetssyn på verksamheten och ett systematiskt processorienterat arbete i kombination med återkommande omorganisationer är den troliga orsaken till att de beskrivna problemen uppstått. Därför är författarens förbättringsförslag, att som ett led i Total Quality Management, starta ett arbete i enlighet med ISO 9001:2008. För att uppnå ett hållbart långsiktigt kvalitetsarbete krävs en helhetssyn och ett systematiskt och ständigt pågående förbättringsarbete. Ett arbete med 9001:2008, i enlighet med TQM och tillsammans med de faktaunderlag som de facto redan finns tillgängliga, såsom policys, riktlinjer, rutinbeskrivningar, kundundersökningar mm, kommer att generera i förbättrad effektivitet, minskad resursåtgång, förbättrad möjlighet till verksamhetsstyrning, högre kvalitet i affären, högre kundnöjdhet, nöjda medarbetare och ägare, samt att ett långsiktigt bra ekonomiskt resultat uppnås. Dessutom blir verksamheten snabbare och mer flexibel inför framtida förändringar. / In a modern company like Skandia who wants to be in the forefront of its business and with a vision to have “the most satisfied clients in the savings market” there is high demand on efficiency in all aspects of the business. To meet the demand from customers to produce products and services that meets or even better exceeds the customers’ expectations, and to meet the organization self interest in I producing products and services in a cost efficient way and with revenues to secure profitability, and competitive long term, the company at all times needs to evaluate the strategic and sustainable quality work, and that swiftly have the ability to develop the company is of extreme importance. There is no room for obvious quality deficiencies in either the product or services that the deficiency creates. The fast development in financial market in combination with the financial products that today is more complex and harder to understand the implication is that the financial advisors during the last years have a larger influence for both private persons and legal entities. The foundation for this improvement project has been to answer the questions; What are the underlying reasons for the lack of quality in the documentation of the financial advice meeting? What has to be done to improve the quality? Note that a poor or total lack of customer documentation dose not mean that bad advice has been given to the client. Methods which has been used to investigate the underlying reasons for the lack of quality has been process mapping, reason-effect diagram, relations diagram, survey, personal interviews , and examining of documents.  The improvement work has, with the fact based main reasons, focused on improving the tools and documents, which have made it clearer, make people understand the reasons for the documentation regulation and the production of a new guideline and an improved document for the financial advisor.  The most imported conclusion is that a lack of clear management processes, a holistic view of the business and a systematic process oriented work, in combination with a lot at reorganizations is the reason for the described problem. That is the reason for the author’s improvement suggestion, as a step in Total Quality Management, start of a work according to ISO 9001:2008. A reflection after the project was finished I that ad hoc quality improvement is of course good but not good enough. To reach a sustainable long-term quality work there is a need for a holistic view and a constant improvement focus. A work with 9001:2008 in accordance with TQM that together with fact based approach that already Is there like policy’s, guidelines, routine manuals, customer surveys among others will lead to better efficiency, less use of resources, improved opportunity lead the business, higher quality in the business, increased customer satisfaction, more pleased staff and owners, and a long term financial result will be accomplished. Further the business will be faster on more flexible for future changes.

When a company sells shares of their business to the public for the first time, it is called an Initial Public Offering, IPO. The IPO is usually conducted by the issuing firm to raise capital for their future growth. Before the IPO the information about the issuing company is often limited and the investment in an IPO is associated with risks. The investors who choose to invest in an IPO are therefore usually compensated with a discount on the shares and often experience a first day positive return. This first day positive return is the definition of underpricing. If the majority of the IPOs are underpriced it should be of interest for an investor to take part of this opportunity and use it as an investment strategy. This thesis investigates if there is a way to predict which IPOs that will generate a positive first day return based on the information in the IPO prospect. / En IPO är det första erbjudandet av företagets aktier till den publika marknaden. En IPO genomförs ofta i samband med att företaget behöver ta in nytt kapital för framtida investeringar. Innan ett företag blir publikt är informationsinsynen begränsad vilket medför en risk för den som vill investera i det initiala erbjudandet. Investerarna som väljer att investera i erbjudandet är ofta kompenserade med en rabatt på aktierna och får då ofta en positiv avkastning på första handelsdagen. Denna initiala avkastning definieras som underprissättningen av erbjudandet. Om en majoritet av börsnoteringarna är underprissatta skulle det vara av stort intresse för investerare att upprepande investera i IPOs och ha detta som investeringsstrategi. Den här uppsatsen undersöker om det går att förutspå vilka IPOs som genererar en positiv avkastning första handelsdagen baserat på den informationen som finns att tillgå i IPO prospektet. / Civilekonom-uppsats