Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.

Sveriges befolkning sparar rekordmycket men sparandet är snedfördelat eftersomdetfinnsgrupper i befolkningen som inte sparar alls. Framför allt de yngresaknar en kontantmarginal. Finansiella produkter anses som komplicerade och många i befolkningen saknar den färdighet och kompetens som krävs för att ta bra, ekonomiska beslut.Idag förbises kundgrupper med mindre engagemang på grund av rådande strukturerinom bankbranschen. Banker som samhällsviktig funktion gör därför frågeställningen om banker kan nå ut till kundgrupper utan ekonomisk trygghet relevant. Uppsatsens syfte är bidra med kunskap om hur banker kan utveckla strategier för att nå individer utanekonomisk trygghet. Därmed kommer frågorna Hur kan banker nå inaktiva kunder? Är sparande en lämplig ingång för banker för att komma i kontakt med inaktiva kunder? Hur kan bankrådgivning utformas så att individer sparar mer? Undersökas. Till stöd för besvarandet av frågeställningarna har även en forskningmodell utvecklats.I uppsatsen konstateras att den personliga rådgivningen som banker erbjuder idag har en effektiv påverkan på kundens sparande. Sparande är på lång sikt en lämplig ingång för banken att komma i kontakt med de inaktiva kunderna. Utbildning i skolor och sociala medier föreslås som strategier för att förhindra uppkomsten av inaktiva kunder i framtiden.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns en skillnad på omsättningstillväxten tre år före mot tre år efter en genomförd börsnotering. Urvalet bestod av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2013–2017. Vidare studerades bolagsstorlek i relation till detta. Studien använde sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser gällande omsättningstillväxten för urvalet utformades och testades sedan med ett Wilcoxon Sign Test. Statistiska testerna påvisade en skillnad i omsättningstillväxt på företagen i urvalet. Omsättningsutvecklingen över den undersökta perioden var negativ. Studien konstaterade därav en negativ skillnad i omsättningstillväxten före mot efter en notering för bolagen i urvalet. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference in sales growth three years before compared to three years after a stock exchange listing. The sample consisted of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm between the years 2013-2017. Furthermore, company size in relation to this was also studied. The formulated hypotheses were tested using a Wilcoxon Sign Test. The statistical tests showed a difference in sales growth at the companies in the sample in general. The development of sales over the period examined was negative. The study therefore found a negative development in sales growth before versus after a listing for the companies in the sample. This was in order with previously conducted studies on the topic. Dividing the sample into company sizes led to sales growth before to after a stock exchange listing showing a significant difference in only smaller companies. This difference was shown to be negative.

ESG och hållbarhet är begrepp som har fått betydande uppmärksamhet under de senaste åren och utgör en viktig faktor som företag behöver beakta. ESG, en förkortning för Environmental, Social och Governance, avser att mäta hur företag hanterar och rapporterar om hållbarhetsfrågor och dess påverkan på såväl samhället som miljön. Företag utvärderas utifrån dessa faktorer och tilldelas individuella betyg för deras arbete gällande de individuella komponenterna E, S och G. Betygen för dessa tre komponenter slås sedan samman till ett helhetsbetyg - ett så kallat ESG-betyg. Det har genomförts omfattande forskning och studier för att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens finansiella prestation - dock har dessa tidigare studier visat på varierande resultat. Teknologiindustrin är en snabbt växande sektor med företag som redan i dagsläget besitter enorma mängder data. Trots att industrins idé i mångt och mycket grundas i ett immateriellt tillvägagångssätt, har den även en märkbar påverkan på vår planets fysiska miljö. Denna studies första syfte är att undersöka hur sambandet ser ut mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av både redovisningsbaserad och marknadsbaserad prestation, för dessa europeiska tech-bolag. Studiens andra syfte är att undersöka hur sambandet ser ut för de individuella E-, S-, och G-betygen och de europeiska tech-bolagens redovisnings- och marknadsbaserade prestationer.  Sammanfattningsvis visade studien att G-betyget har ett tydligt samband med både redovisad prestation och marknadsbaserad prestation, medan ESG-betyget i sig inte visade ett direkt samband med den finansiella prestationen. Detta understryker vikten av att inte bara fokusera på övergripande ESG-betyg, utan även att undersöka och analysera de specifika komponenterna i ESG-betyget för att få en mer detaljerad bild av deras påverkan på företagens prestation. Studien ämnar att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av hållbara investeringar för både företag och investerare.

Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet. / Housing prices have risen significantly in recent years and as a result, households have had to take on large debts. Swedish households are therefore constantly taking out larger loans, and more mortgage borrowers show a higher debt-to-income ratio and loan-to-value ratio than before. Rising inflation and increased interest rates result in reduced financial margins for borrowers and social consequences. Households have also become more sensitive to risks, such as changes in interest rates. The purpose of this study is to investigate how high the level of debt in society is today and what consequences can be foreseen in the short and long term. Private housing loans in Sweden are studied with focus on problems related to high indebtedness. This is done through the perspective of bank employees on households' debt-to-income ratio, using semi-structured interviews. The study includes nine interviews with eight Swedish banks and one banking association. The results of this study are relevant for Swedish decision-makers, banks, and households, as they provide insight into what increases risk exposure for those taking out home loans. The results show that Sweden is at record high levels in terms of indebtedness, and this implies several consequences. A high debt-to-income ratio leads to high interest rate sensitivity and vulnerability, which can tighten the finances of households in case of changes in monetary policy. This, in turn, leads to a reduced space for consumption, worsened repayment ability, reduced economic growth, financial instability, more bankruptcies, and higher unemployment.

Cyberattacks are becoming a greater concern as our society is digitized to a greater extent, with the storage of sensitive information being a rule rather than an exception. This poses a need of a time- and cost efficient way to assess the cyber security of an enterprise. The threat modeling language enterpriseLang constitute just that, where a general enterprise system assumption allows for re-usage on several enterprise systems. The language is created with Meta Attack Language and is based on the knowledgeable attack- and mitigation steps of MITRE ATT&CK Enterprise Matrix. Since all possible attack paths are not equally likely, probability distributions need to be applied to the attack and mitigation steps. The work presented in this paper includes the provision of probability distributions to a handful of them, mainly connected to gaining initial access to a system with the help of user execution. Beyond this, the financial impact an attack can have and if mitigation measures are financially profitable are examined. To calculate this, a Return on Response Investment model is developed. / Cyberattacker håller på att bli ett större orosmoment allteftersom vårt samhälle digitaliseras i större utsräckning, där lagring av känslig information snarare har blivit regel än undantag. Detta utgör ett behov av ett tids- och kostnadseffektivt sätt att bedömma cybersäkerheten hos ett företag. Hotmodelleringsspråket enterpriseLang är just detta, där antagandet av ett generellt företagssystem möjliggör återanvändning på flera olika system. Språket är skapat med Meta Attack Language och är baserat på kända attack- och försvarssteg från MITRE ATT&CK Enterprise matris. Eftersom alla möjliga attackvägar inte utnyttjas i lika stor utsträckning, behöver sannolikhetsfördelningar tilldelas till attack- och försvarsstegen. Arbetet som presenteras i den här rapporten inkluderar tilldelningen av sannolikhetsfördelningar till en handfull av dem, i synnerhet de kopplade till att få inital åtkomst till ett system med hjälp av användarutföranden. Utöver detta undersöks också den finansiella påverkan en attack kan ha samt om försvarsåtgärder är finansiellt lönsamma. En modell för avkastning på en sådan investering utvecklas för att kunna beräkna detta.

Sustainability work has garnered increasing attention in society and among stakeholders. A key concept within sustainability is ESG, which encompasses environmental, social work, and corporate governance. The ESG concept builds upon CSR, which focuses on companies' societal responsibilities. Due to inconsistent findings in previous research, there is a growing interest in exploring the impact of sustainability work on companies' financial performance. Thus, this study aims to examine the relationship between sustainability work (ESG) and financial performance within the banking sector of Sweden, Denmark, Norway, Finland, and Iceland. To achieve this goal, correlations between ESG ratings and ROA, as well as ROE, were analyzed for 148 companies in the aforementioned countries. The data was obtained from the Refinitiv Eikon database and analyzed using the statistical software IBM SPSS. The results indicated a positive association between sustainability work (ESG) and financial performance, with corporate governance having a greater influence on financial performance compared to social and environmental factors. Further research suggestions include conducting similar studies in other countries and industries, as results may differ. Additionally, exploring alternative databases apart from Refinitiv Eikon could be beneficial to assess if different results are obtained.

This thesis gives an example of assessing the risk of a financial portfolio with international assets, where the assets may be of different classes, by the use of Monte Carlo simulation and Extreme Value Theory. The simulation uses univariate modelling, models of the assets’ returns as stochastic processes, as well as vine copulas to create dependency between the variables. For the asset returns a modified version of a discretized Merton jump diffusion model was used. The risk assessment used Extreme Value Theory to calculate Value at Risk and Expected Shortfall of the simulated portfolio. However, the resulting return distribution, and the risk assessment thereof, was not entirely satisfactory due to unreasonably large values ascertained. / Denna uppsats ger ett exempel på hur riskbedömning av finanisella portföljer med internationella tillgångar av olika tillgångsslag genom Monte Carlo simulering och extremvärdesteori. Simuleringen använder univariat modelling, modeller för tillgångarnas avkastningar som stokastiska processer, såväl som vine-copulas för att skapa ett beroende mellan tillgångarna. Tillgångarnas avkastningar modellerades med en modifierad version av en diskretiserad Merton-jump-diffusion model. Riskbedömningen använde extremvärdesteori för att beräkna Value-at-Risk och Expected-Shortfall. Dock blev den resulterande avkastningsfördelningen och riskbedömningen därav inte helt tillfredsällande på grund av att orimligt stora värden erhölls.

Denna studie undersöker fem olika tillgångar under tre olika kriser för att se vilka tillgångar som kan definieras som en safe haven på den svenska aktiemarknaden. Tillgångarna som undersöks är guld, 10-årig statsobligation, japansk yen, schweizisk franc och amerikansk dollar. Kriserna som de undersöks under är IT-bubblan, finanskrisen och covid-19 pandemin. En safe haven tillgång definieras som en tillgång som inte är korrelerad eller negativt korrelerad med andra tillgångar eller portföljer under finansiella kriser, i denna studie jämförs respektive tillgång med den svenska aktiemarknaden. Den metod som används är kvantitativ med sekundärdata i form av den dagliga förändringen för aktiemarknaden och respektive tillgång. Dessa analyseras med hjälp av en regressionsmodell som fångar de dagar då marknaden fallit som mest där sambanden mellan tillgången och marknaden mäts för att få ett resultat. Bland de tillgångar som har undersökts finner studien att alla tillgångar förutom schweizisk franc har varit någon form av safe haven under en viss period för någon av de olika kriserna. / This study examines five different assets during three different crises to see which assets can be defined as a safe haven in the Swedish stock market. The assets examined are gold, 10-year government bonds, Japanese yen, Swiss francs and US-dollars. The crises in which they are investigated are the IT-bubble, the financial crisis and the covid-19 pandemic. A safe haven asset is defined as an asset that is not correlated or negatively correlated with other assets or portfolios during financial crises, in this study each asset is compared with the Swedish stock market. The method used is quantitative with secondary data in the form of the daily change for the stock market and the respective asset. These are analyzed using a regression model that captures the days when the market has fallen the most, where the relationship between the assets and the market are examined to get a result. Among the assets that have been examined, the study finds that all assets except the Swiss franc have been some form of safe haven during a certain period for any of the various crises.

During the last three years the Swedish stock market has showed a strong upwards movement from the lows of 2016. At the same time the IPO activity has been large and a lot of the offerings have had a positive return during the first day of trading in the market. The goal of this study is to analyze if there is any particular IPO specific data that has a correlation with the first day return and if it can be used to predict the first day return for future IPO’s. If any regressors were shown to have correlation with the first day return, the goal is also to find a subset of regressors with even higher predictability. Then to classify which regressors show the highest correlation with a large positive return. The method which has been used is a multiple linear regression with IPO-data from the period 2017-2018. The results from the study imply that none of the chosen regressors show any significant correlation with the first day return. It is a complicated process which might be difficult to simplify and quantify into a regression model, but further studies are needed to draw a conclusion if there are any other qualitative factors which correlate with the first day return. / Under de senaste tre åren har den svenska aktiemarknaden visat en kraftigt uppåtgående rörelse från de låga nivåerna 2016. Samtidigt har det varit hög IPO-aktivitet, där många noteringar har haft en positiv avkastning under den första handelsdagen. Målet med denna studie är att analysera om det finns särskilda IPO-specifika faktorer som påvisar samband med avkastningen från första handelsdagen och om det kan användas för att förutsäga utvecklingen under första handelsdagen för framtida noteringar. Om regressorerna visade korrelation är målet sedan att ta fram de bästa av dessa för att se om det ökar modellens säkerhet. Vidare var det av intresse att visa vilka regressorer som korrelerar med en positiv avkastning. Metoden som användes var en multipel linjär regression med historisk data från perioden 2017-2018. Studiens resultat visar att ingen av de valda regressorerna har någon signifikant korrelation med avkastningen under första handelsdagen. Börsintroduktioner är komplicerade processer som kan vara svåra att förenkla och kvantifiera i en regressionsmodell, men ytterligare studier behövs för att dra en slutsats om det finns andra kvalitativa faktorer som kan förklara utvecklingen under första handelsdagen.