The financing phenomenon equity crowdfunding, which is the smallest of the four crowdfunding types, has in recent years expanded quickly. This has led to companies and entrepreneurs that possess limited knowledge about business and are unable to get financed in any other way making their way to this financing type. Their lack of knowledge regarding valuation for businesses has not previously been studied. Researchers has however voiced their concerns regarding valuation for companies on this market, since it has significant implications for the future of the company and the chance for a crowdfunding campaign to succeed. These concerns led to the purpose of the thesis, to study how valuation is conducted in companies that has run equity crowdfunding campaigns in Sweden. To answer this a case study was conducted where seven entrepreneurs, that previously had such a campaign on the swedish platform FundedByMe, was interviewed. This was also complemented with an expert interview with a representative from a Swedish crowdfunding intermediary. During these interviews the entrepreneurs explained why they chose equity crowdfunding, why they chose to offer the amount of equity they did and the valuation process. From this study we can conclude that some of the concerns may be unjustified, even if most of the companies could not get financing in any other way they seem to have a high awareness of the importance of a thorough valuation and in several cases sought external help for this process. Further it can be concluded that the amount of equity offered is closely linked to the amount of capital that the entrepreneur believe they need, but also to keep as many shares as possible to themselves. Another important insight is that the current laws that regulate the area in Sweden is too unspecified and that further regulation is needed to reduce the amount of asymmetric information on the market and to protect investors to a higher degree than today. / Den nya finansieringsformen equity crowdfunding, den minsta av de fyra crowdfundingmodellerna, har under de senaste åren haft en snabb framfart. Detta har dock lett till attföretag och entreprenörer som är ekonomiskt okunniga och ej kan finansiera sig på annat sättsökt sig till equity crowdfunding. Deras okunskap kring värdering har inte tidigare studeratsmen forskare har uttryckt oro kring värderingen av företag inom denna marknad då den harstora implikationer för företagets framtid samt om kampanjen lyckas. Oron kringvärderingsförfarandet ledde till att syftet i denna studie utformades för att undersöka hur dettagår till i företag som tillämpat equity crowdfunding i Sverige. Det har skett genom enfallstudie där sju företag som haft en sådan kampanj hos den svenska plattformenFundedByMe intervjuades. Detta kompletterades även med en expertintervju från enrepresentant för denna intermediär. Under dessa intervjuer förklarade entreprenörerna varförde sökt sig till equity crowdfunding, varför de valde att bjuda ut den del av bolaget som devalde samt värderingsprocessen. Från resultatet av denna studie konstateras att viss oro kandämpas, då förvisso de flesta bolagen inte hade möjlighet att få finansiering på annat sätt,men de hade ändå en god uppfattning kring värderingens betydelse och hade i flera fall tagitin extern kompetens för att assistera med denna. Det går även att konstatera att andelenutbjudet kapital främst är kopplat till det kapitalbehov entreprenörerna upplever att de harsamt en önskan att behålla så många andelar som möjligt i bolaget. En viktig insikt är även attden lagstiftning som finns inom området, i Sverige, idag är alldeles för otydlig och equitycrowdfunding kommer behöva en mycket mer specificerad reglering för att åtgärda denasymmetriska informationen som finns på marknaden samt för att öka det i nulägetbristfälliga investerarskyddet.

Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som ofta beskrivs hamna i en svår position mellan sin arbetsgivare och kunden. Arbetsgivaren kan sätta press på att sälja produkter, medan kunder eftersträvar att få en lämplig rådgivning som är anpassad utifrån kundens förutsättningar. Få studier har studerat hur olika finansiella rådgivare tänker och agerar i en rådgivningssituation mellan de två parterna, samt även hur rådgivarens professionalism påverkar. Vi skapade därför en modell som belyser hur arbetsgivare, professionalism och kundvärde påverkar en finansiell rådgivare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur faktorer från arbetsgivaren, professionalism och kundvärde påverkar finansiella rådgivares agerande utifrån rådgivarens olika individuella egenskaper. Teorierna som används i studien är nära relaterade till vad som kan påverka och förklara en finansiell rådgivares agerande. Agentteorin används för att visa på svårigheten i relationen rådgivare har till sina kunder och sin arbetsgivare. Teorin förklarar även hur belöningssystem används för att påverka finansiella rådgivare till att agera enligt arbetsgivarens önskningar. Metoden som användes för att erhålla data var först en förstudie med två intervjuer, som användes för att få information inför skapandet av studiens undersökningsmodell. Därefter användes en kvantitativ metod i form av webbenkäter som skickades ut till 348 finansiella rådgivare, vilka ligger till grund för studiens empiriska data. Slutsatsen visade att det existerar ett samband mellan rådgivare med lite erfarenhet, ung ålder, och till viss del även kvinnor vad gäller att känna sig pressade av arbetsgivaren. Erfarna finansiella rådgivare agerade mer utifrån kundvärde och värderar sin professionalism högre. Framtida forskning kan göra en kvalitativ studie som grundligt undersöker om studiens resultat är samma och utforska om det existerar fler faktorer inom undersökningsmodellen som kan påverka en finansiell rådgivare. / Financial advisors are a profession that is viewed as having a difficult position between their employer and the costumer. This position is a result of the employer wanting the financial advisor to create profitability, meanwhile, the customer on the other hand is looking for advice that is best suited for them. Few studies however, have explored how different financial advisors think and act between these two factors, also professionalism is a factor. We have therefore in this study, created a model that emphasizes key qualities in each factor. The purpose of this study is to create a better understanding about how financial advisors are effected by factors from the employer, their professionalism and costumer value. The theories used in this study are related to what might affect and explain financial advisor's behavior in their working situation. Agency theory is used to show the difficulty for an advisor in the relationship between clients and employers. The reward system theory is used to explain how employers can control financial advisors. The method used to obtain data was first through a preliminary study with two interviews. Then we used a quantitative approach in the form of surveys that were sent to 348 financial advisers. This data was then analyzed in SPSS. The conclusion shows that there is a link between advisors with little experience, young age, and to some extent gender to feel pressured by their employer. Experienced financial advisors acted more towards customer value and value their professionalism higher. Future research can make a qualitative study about the same subject, but explore it more in detail and examine if there are new factors that can exist in the model. They can also investigate if a qualitative study will result in the same as our study.

Purpose: The study aims to examine how small and medium sized enterprises applies financial bootstrapping and whether there are any disparities in appliance. Further on the study aims to examine resource requirements for the beer brewing industry and whether there are any disparities in requirement between small and medium sized companies. Theory: The theoretical framework applied in the study permeates two main domains: resource and financial bootstrapping. Methodology: A case study with a deductive approach has been conducted. The study applies a comparative research design in order to collect primary data through semi-constructed interviews with founders of small and medium sized companies. Results: The results show that a majority of companies experience an overall good access to all the resources. Human resources was perceived as most important. All companies applied financial bootstrapping in one way or another, and services were most commonly bootstrapped. Analysis: The medium sized companies experienced higher access to human resource due to their attraction of competent and experienced workers. This may possible be due to the company’s maturity status, brand or localization. The reason bootstrapping was most commonly used for services can be depended on the fact that people doesn’t value their time and knowledge according to the market. All bootstrapping categories and strategies can be traced and some tendencies in differences can be perceived. Conclusion: The companies experienced an overall good to very good access to all resources. Human resources was named as the most important resource to create value for the company. Medium sized companies apply relation and subsidy oriented bootstrapping to a larger extent as well as effective bootstrapping-strategy. Small companies applied owner financed bootstrapping to a higher extend. / Syfte: Att undersöka hur små respektive medelstora företag tillämpar finansiell bootstrapping, samt om det föreligger skillnad av tillämpning. Studien avser även att undersöka resursbehovet inom ölbryggeribranschen, samt om det råder skillnad i behov mellan små respektive medelstora företag. Teori: Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kopplade till två huvudteman; resursbaserat synsätt samt finansiell bootstrapping. Metod: En fallstudie med deduktiv ansats har tillämpats. Studien är av komparativ design och ämnar att undersöka små respektive medelstora företag. Primärdata har genererats från en kvalitativ semistrukturerad intervjuserie med grundare som är aktiva i företagen. Empiri: Resultatet visar att majoriteten av företagen i studien upplevde sin tillgång till samtliga resurser hög. Den viktigaste resursen var genomgående humankapitalet. Finansiell bootstrapping tillämpades av samtliga företag i någon form och bootstrapping utav tjänster var vanligast förekommande. Analys: Tillgång till humankapital upplevdes högre av de medelstora företagen vilket kan bero på att de hade lättare att attrahera kompentent och erfaren personal. Detta kan tydas bero på företagets mognadsfas, varumärke eller lokalisering. Anledningen till att bootstrapping var vanligast förekommande vid tjänster kan bero på att människor inte värderar sin tid enligt marknaden. Samtliga bootstrapping kategorier och strategier tillämpades av företagen och vissa tendenser i skillnader kunde tydas. Slutsats: Generellt har företagen i studien hög till väldigt hög tillgång till samtliga resurser. Humankapital är den viktigaste resursen för både små och medelstora företag vidvärdeskapande. Medelstora företag tillämpar i högre omfattning relation och bidragsorienterad bootstrapping samt en effektiv bootstrapping strategi än små företag. Små företag tillämpar ägarfinansierad bootstrapping i högre grad.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Financial Performance (FP) är väl studerat liksom sambandet mellan FP och ägarkoncentration, dock är resultaten motstridiga. Få studier har tagit alla dessa dimensioner med FP, ägarkoncentration och CSR i beaktning. Denna studie syftar därmed till att förklara hur ägarkoncentrationen i europeiska företag påverkar sambandet mellan CSR och FP. Metod: Denna studie antar ett deduktivt tillvägagångssätt inom den positivistiska forskningstraditionen. Studien är baserad på 169 börsnoterade bolag från Europa sett över åren 2009–2017. Materialet har samlats in via databasen Thomson Reuters Datastream och har sedan analyserats i IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Studiens resultat återspeglar att företag i Europa agerar på en marknad med en hög ägarkoncentration där de lägger mycket resurser på CSR vilket förbättrar deras FP. Slutsatsen som kan dras är dock att ju högre ägarkoncentrationen är desto större risk är det att det positiva sambandet mellan CSR och FP försvagas. Examensarbetets bidrag: Denna studie lämnar ett unikt bidrag då det är den enda studien som undersöker ägarkoncentrationens påverkan på CSR och FP över flera olika länder och branscher. Det ökade intresset kring CSR och den lagstiftning som finns sedan 2014 kan skapa agentproblem som förvärras när ägarkoncentrationen är hög. Denna studie ämnar ge praktiska bidrag till företag och organisationer i Europa, genom att uppmärksamma denna agentproblematik som försvårar arbetet med CSR och i värsta fall kan orsaka en försämrad FP. Förslag till fortsatt forskning: Studien lämnar som förslag till kommande studier att använda ett annat mått på ägarkoncentration för att se om det kan ha en annan inverkan på resultaten av studien. Ett annat förslag är att mäta alla dimensioner av CSR separat för att tydliggöra om någon variabel inom CSR påverkar FP mer än någon annan. Som ett sista förslag kan studiens kombinerade FP-mått användas parallellt med lönsamhetsmåttet Tobins Q för att verifiera resultatet. / Aim: The relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Financial Performance (FP) has been studied by many scientists, as well as the relationship between FP and ownership concentration but the results have been conflicting. Few studies have been done regarding all these dimensions on which influence ownership concentration has on CSR and FP, therefore this study aims to explain how the ownership concentration in European public companies affect the relationship between CSR and FP. Method: This study has a deductive approach within the positivist research tradition. The study is based on 169 listed companies from Europe over the years 2009-2017. The data has been collected through the database Thomson Reuters Datastream and analyzed through IBM SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Result & Conclusions: The result of this study reflect that companies in Europe act in a market with a high ownership concentration where they spend a lot of resources on CSR, which improves their FP. This can be deduced from the conclusion; a higher ownership concentration weakens the positive relationship between CSR and FP. Contribution of the thesis: This study provides a unique contribution as it is the only study that investigates the impact of ownership concentration on CSR and FP across several countries and industries. The increased interest in CSR and the legislation that exists since 2014 can create agent problems that get worse when the owner concentration is high. This study intends to provide practical contributions to companies and organizations in Europe, where they observe this agent problem that complicates the work of CSR and, in the worst-case scenario, may cause a deterioration in the FP. Suggestions for future research: Further studies may use a different dimension of ownership concentration to see if it can have a different impact on the results of the study. Another proposal is to measure all dimensions of CSR separately to clarify whether any variable within CSR affects FP more than anyone else. As a final proposal, the study's combined FP measure can be used in parallel with the profitability measure Tobins Q to verify the result.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

The purpose of this thesis is to examine the role of financial markets and institutions on the economical growth of a developing country. The IRS (interest rate spread) is used as the main tool, to examine Chile and Taiwan regarding their economical growth between 1988 and 2007. The reason Taiwan and Chile have been chosen is due to vast differences in the geographical location, and even divergence in political and economical system of these countries. The research method that has been chosen for this thesis is a quantitative method. The economic theory is mainly based on secondary data. The method of data presentation and analysis are manly descriptive even though the layout of the thesis is more of an explanation research. The carculations are made with the statictical computer program SPSS. The results of the study are expressed mathematically and in sets of tables. In order to determinate the correlation between IRS and macroeconomic factors and the correlation between IRS and Economy growth, the magnitude and trend of the IRS is analysed from 1988 to 2007. To test the hypothesis, the OLS regression and panel data model is used. The theoretical part is the base of the empirical part. The theoretical part is needed in order to understand and later on analyze the results from research on Chile and Taiwan. Different aspects of economical growth are defined to make it easier to understand and follow the thesis thoroughly. The financial markets and institutions are discussed very shortly. To understand the growth theory, Solow growth model is discussed, which is one of the most important models concerning the economical growth. The empirical part of the thesis is dealing with the test of IRS against some macro economical factors such as; costumer price index (CPI), Exchange Rate (EX), Export Volume (EXP) and Money Supply (MO) of two different countries; Taiwan and Chile. The study provides evidence of the correlation between interest rate spread and the macroeconomical factors. The result shows that the correlation between interest rate spread and the macroeconomics factors vary from country to country. This mainly depends on the difference in political situation, the different economic and political policies of various goverments, the high inflation rates and the market structure of the countries. The value of the coefficients gives the magnitude of adjustment in the event that the systems move out of equilibrium. It also provides some evidence that there is a significant relationship between interst rate spread and economical growth. The test results show clearly that in order to gain a sustainable development and economical growth the financial markets must perform well.

Purpose: To investigate if Altman´s Z´-score model, which calculates financial distress, can be applied on companies established in Sweden and if the financial crisis in 2008 made previously healthy companies go bankrupt. Methodology: Quantitative studies with a positivistic foundation. Empirical data will be collected in order to examine if there is generalizability among the studied objects. Conclusions will be made by comparing the empirical data with the theoretical foundation. Financial distress in firms will be measured. Theoretical perspectives: Altman´s Z´-score model, designed to predict financial distress in private firms. Empirical foundation: A selection of 93 private firms that have gone bankrupt in the years 2008, 2009 or 2010. The firms selected all have a turnover that exceeds 20 million SEK. The years examined will be 2005 to 2009. Conclusion: As this study is carried out, the conclusion is that Altman´s Z´-score model cannot be applied on companies established in Sweden.

No description available.

Tre tydliga svagheter kunde identifieras i den globala banksektorn under den stora finanskrisen år 2007. Dessa tre svagheter var brist på kapital av tillräcklig kvalitet för att kunna hantera förluster, en för tätt sammankopplad finansmarknad samt otillräcklig likviditetshantering och för små likviditetsbuffertar. I syfte att främja en banksektor med starkare motståndskraft togs regelverket Basel III fram för att reglera bland annat bankernas likviditet, kapitaltäckning och riskhantering. De nya kapitaltäckningskraven från Basel III innebär bland annat att kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent senast år 2019, Sverige och Storbritannien har dock valt att ställa högre krav på sina storbanker. Kärnprimärkapitalet är den del av primärkapitalet som håller högst kvalitet och har bäst förmåga att absorbera förluster. Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomför årligen stresstester på bankerna inom Europeiska unionen (EU) med syfte att se hur bankerna kan hantera ogynnsamma scenarier. På liknande sätt genomför även Finansinspektionen stresstester på de svenska storbankerna.Syftet med denna studie är att ur ett internationellt perspektiv undersöka vilka resultat storbankerna i Sverige, Storbritannien och Tyskland uppnår i EBA:s stresstester för två olika år. Studien syftar även till att ur ett nationellt perspektiv studera hur de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank klarar sig i Finansinspektionens egna stresstester över en fyraårsperiod. Slutligen syftar studien till att studera hur väl de fyra svenska storbankerna lever upp till de nya kraven som Basel III medför med avseende på kärnprimärkapitalrelation för åren 2006, 2011 och 2014 samt hur bankernas riskrapportering har förändrats sedan år 2011. För att besvara våra frågeställningar studerades tryckt material i form av bland annat årsredovisningar och vi genomförde även två intervjuer med en respondent från Finansinspektionen respektive två respondenter från Sveriges Riksbank.Studiens resultat för den internationella frågeställningen visar att det är de svenska storbankerna som har den lägsta genomsnittliga procentuella differensen mellan ett normalscenario och ett stressat scenario. Det är även de svenska storbankerna som har de högsta genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationerna i EBA:s stresstester för åren 2011 respektive 2014. De brittiska och de tyska storbankerna uppnår lägre resultat än de svenska storbankerna. Det finns banker i dessa länder som det krävs ytterligare arbete ifrån för att de vid ett normalscenario ska uppnå Basel III:s grundkrav där kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att de svenska storbankerna är de banker som klarar sig bäst med avseende på EBA:s stresstester och bankernas kärnprimärkapitalrelationer.Studiens resultat för den nationella frågeställningen visar att Handelsbanken och Swedbank är de svenska storbanker som klarar sig bäst i Finansinspektionens stresstester. SEB och Nordea däremot uppvisar något sämre resultat och vid något tillfälle når de inte upp till de formella eller de individuella kraven under ett mycket stressat scenario. Vid analys av bankernas årsredovisningar kan vi se en positiv utveckling av deras kärnprimärkapitalrelationer då samtliga svenska storbanker når upp till de strängare formella kraven på 10 respektive 12 procent och även når upp till Finansinspektionens strängare individuella krav för respektive storbank. Vi kan även se en positiv utveckling av de svenska storbankernas riskrapportering och vi kan se att många av bankerna offentliggör mer riskinformation än vad som krävs. Vi kan konstatera att de svenska storbankerna över lag är välkapitaliserade och har inga problem med att nå upp till de nya kraven i Basel III. / Three weaknesses were identified in the global banking sector during the great financial crisis in 2007. These three weaknesses were a lack of capital of sufficient quality to cope with losses, a too closely linked financial market and finally an insufficient liquidity management and too small liquidity buffers. In order to promote a banking sector with stronger resistance Basel III regulations was established to regulate the banks' liquidity, capital adequacy and risk management. The new capital requirements of Basel III means that the core Tier I capital ratio must at least reach seven percent by the year 2019, Sweden and the UK have, however, chosen to set higher standards for their largest banks. Core Tier I capital is the part of Tier I capital that keeps the highest quality and has the best ability to absorb losses. The European Banking Authority (EBA) conducts annual stress tests on banks in the European Union (EU) in order to study how banks can handle adverse scenarios. In a similar way, Finansinspektionen also conducts stress tests on the major Swedish banks.The purpose of this study is from an international perspective to examine what results the major banks in Sweden, the UK and Germany achieve in the EBA's stress test for two years. The study also aims to study from a national perspective how the four major Swedish banks, Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank achieve in Finansinspektionens own stress tests over a four year period. Finally, the study aims to examine how well the four major Swedish banks live up to the new requirements under the Basel III, with regard to core Tier I capital ratio for the years 2006, 2011 and 2014, as well as how banks' risk reporting has changed since the year 2011. In order to answer our questions, printed material in the form of e.g. annual reports were studied and we also conducted two interviews with respondents from Finansinspektionen and Sveriges Riksbank (the Swedish national bank).The study's results of the international perspective shows that it is the major Swedish banks that have the lowest average percentage difference between a normal scenario and a stressed scenario. It is also the Swedish banks that have the highest average core tier 1 ratios in the EBAs' stress tests for the years 2011 and 2014. The British and German banks achieved lower results than the Swedish banks. There are banks in these countries where further work is needed in order for them at a normal scenario to reach a core Tier 1 capital ratio of at least seven percent. Based on our analysis, we can conclude that the major Swedish banks have the best results both regarding EBAs' stress tests and the banks' core Tier 1 capital ratio.The study's results of the national perspective shows that Handelsbanken and Swedbank are the major Swedish banks with the best results in Finansinspektionens stress tests. SEB and Nordea present slightly lower results and at some time during the test they do not reach the formal or individual requirements in a highly stressed scenario. In the analysis of banks' annual reports, we observe a positive development of their core tier 1 ratios and all major Swedish banks reach the stricter formal requirements of 10 and 12 percent. All the banks also reach Finansinspektionens stricter individual requirements for each major bank. We also observe a positive development of the Swedish banks' risk reporting and we can also see that many of the banks disclose more risk information than is required. We can conclude that the major Swedish banks are well capitalized and have no problems reaching up to the new requirements of Basel III.This essay is written in Swedish

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.