This thesis explores and evaluates the forecasting application of the machine learning method Gradient Boosting Decision Trees. This method is used to forecast the demand of the online grocery market with a 7-day time horizon. The thesis was conducted in collaboration with the online grocery company Mathem. The model is applied and evaluated on three different periods representing the spring, summer and fall. The main evaluation metric is the mean absolute percentage error (MAPE), and clear differences were found depending on the predictability of the period. Apart from the model and its application to demand forecasting, the related risk was investigated. This was done by studying the Value-at-Risk and Expected Shortfall associated with discrepancies between the forecasted and actual values over the three periods. The most important conclusion of the case study at Mathem is that overestimation in the forecast is more costly in terms of monetary value than underestimating. It is also found that this is highly dependent on the cost structure of the company's operation and could therefore vary between companies. Thus, the study has contributed to understanding the applications of machine learning models in forecasting processes as well as the risks related to over/underestimating the demand of the online grocery market. / I denna uppsats utforskas och utvärderas maskininlärningsmetoden Gradient Boosting Decision Trees och dess tillämpningsområde inom prognostisering. Metoden används för att prognostisera efterfrågan på onlinehandel av dagligvaror med en 7 dagars tidshorisont. Uppsatsen gjordes i samarbete med företaget Mathem som är aktiva inom denna sektor. Modellen appliceras och utvärderas på tre olika tidsperioder som representerar våren, sommaren och hösten. Modellen själv utvärderas med avseende på måttet mean absolute percentage error (MAPE) och tydliga skillnader mellan tidsperioderna observerades relaterat till variansen i datan. Förutom modellen och dess applikation på prognostisering av efterfrågan utforskades även de relaterade riskerna. Detta genomfördes genom att studera riskmåtten Value-at-Risk och Expected Shortfall baserade på differensen mellan de prognostiserade och de faktiska värdena under dessa tre tidsperioder. Den viktiga slutsatsen som kunde dras från uppsatsen i samband med Mathem var att det, i monetära termer, är dyrare att prognostisera för högt än för lågt. En ytterligare slutsats som kan dras är att den monetära risken är mycket beroende av kostnadsstrukturen hos företaget och skulle därför kunna variera mellan olika företag. Således har denna uppsats bidragit till förståelse för användandet av maskininlärning för prognostisering samt riskerna kopplade till över- och underskattning av efterfrågan i marknaden för dagligvaruhandel online.

No description available.

Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera. I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation. För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar. Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.

Bitcoin was established as an independent digital currency. Today, Bitcoin is the largest cryptocurrency and the currency has had an exponential growth in development and usage. Today’s standing point regarding this revolutionary currency in society is therefore interesting to investigate in relation to the traditional fiat currency. To determine whether Bitcoin is a comparable means of payment in relation to already established fiat currencies, it is important to look at different factors. The factors considered in the study are relative advantage, compatibility, complexity, observability and the perceived risk. The study shows that relative advantage, observability and the perceived risk are factors that statistically influenced the attitude to adopt Bitcoin as a means of payment. Relative advantage and observability proved to have a positive effect on Bitcoin. The perceived risk gave rise to individuals not being willing to accept Bitcoin as a means of payment. The qualitative data has given the study reasons to believe that all factors can influence the attitude to adopting Bitcoin as a means of payment.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Hållbarhet är ett begrepp som har blivit allt mer populärt under senare år och med detta blir efterfrågan på hållbara aktier större. Inom den finansiella världen benämns ofta begreppet hållbarhet i form av ESG vilket står för environmental, social och governance. Områdena representerar kriterier som används för att bedöma olika tillgångars grad av hållbarhet. Eftersom kategorierna inom ESG skiljer sig mellan varandra är det av intresse att analysera dessa enskilt.  Syftet med studien är att analysera E-, S- och G-aktier och dess avkastning i Sverige med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell för tidsperioden 2010–2019. Portföljer har skapats för respektive område inom ESG för att bedöma deras individuella prestation samtidigt som de jämförs med ett markandsindex. För att analysera avkastning i förhållande till risk har ekonometriska analyser genomförts i form av regressionsmodeller för tidsseriedata samt för pooled tvärsnitts- och tidsseriedata. För att se hur portföljerna har presterat i förhållande till marknaden jämförs de även med indexet OMXS30 med hjälp av framtagna finansiella nyckeltal.  Samtliga av våra regressioner uppvisade positiva men icke-signifikanta intercept. Detta gör att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Portföljerna erhöll sedan en högre Sharpekvot i förhållande till marknadsportföljen. Detta kan ses som en indikation på att investerare med höga hållbarhetspreferenser kan dra nytta av att investera hållbart. Resultatet från Jensens alfa tyder även på att portföljerna överavkastar gentemot marknaden, däremot kan vi inte konstatera huruvida resultaten från Sharpekvoten och Jensens alfa är signifikanta eller ej. / Sustainablitiy is a relativley new term that, under recent years, has grown to become popular. With the acknowladgement of sustainablitity it has also becom sought-after to invest in sustainable assets. In the financial world sustainability often refers to the term ESG which means environmental, social and governance. The categories represent criteria that is used to determine different assets degree of sustainability. Since the categories of ESG differ from each other it is therefore of interest to analyze them individually.  The aim with this study is to analyze E-, S-, and G-stocks and their return in Sweden while using the Fama and French five factor model during the period of 2010-20219. Portfolios are constructed for each category within ESG to evaluate their individual performance, they are also compared to a market index. Econometric tests are produced to analyze the risk and return of the portfolios through time series and pooled cross section and time series regressions. In order to study how the portfolios perform they are compared with the Swedish market index OMXS30 through produced financial measurements.  The results from the regression tests show positive, but insignificant intercepts for all of the models. Therefore, we cannot ensure a significant relation between sustainability and return. Furthermore, the portfolios received a higher Sharpe ratio than the market portfolio OMXS30. This indicates that investors with strong preferences for sustainability may benefit from buying ESG-stocks. The result from Jensen’s alpha also indicate that the portfolios outperform the market. Although, we cannot establish if the results from the Sharpe ratio and Jensen’s alpha are significant or not.

Utdelningspolitiska beslut representerar ett väsentligt ställningstagande för företag avseende kapitalallokering. Ekonomiska utsikter tenderar att föregå fluktuationer i den ekonomiska aktiviteten, som i slutändan samspelar med företags operationella verksamhet och förmåga att generera kapital. Informationen kan således vara betydelsefull på bolagsnivå för att bedöma om utdelningspolitiska beslut är genomförbara med hänsyn till framtida förväntningar. Studien undersöker empiriskt hur ekonomiska utsikter påverkar företags benägenhet att betala kontant utdelning och återköpa aktier i Sverige under perioden 2000–2019. Mer specifikt undersöks det med hjälp av att tillämpa en logistisk regressionsanalys för att beräkna sannolikheten att företag betalar kontant utdelning, höjer den kontanta utdelningen, sänker den kontanta utdelningen och återköper aktier när de ekonomiska utsikterna är positiva alternativt negativa. Ekonomiska utsikter baseras på data från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Finansiell bolagsdata och återköpsdata inhämtas från Thomson Reuters Eikon och Nasdaq. Resultatet indikerar att ekonomiska utsikter endast är positivt relaterat till svenska företags kontanta utdelningsökningar. / Economic outlook provides substantial information about future economic activity, information that could be used to decide whether payout policies will be implementable given future expectations. Dividend policy represents a major commitment from firm decision-makers regarding capital planning. Economic outlook predicts future economic activity, which ultimately interacts with firm’s future operational activities, and in the end, firm’s ability to generate future capital that could be used to fund payouts. This paper empirical examines how economic outlook affects the propensity for firms to pay cash dividends and repurchase shares using public available data from The National Institute of Economic Research in Sweden, financial statement data from Thomson Reuters and repurchase data from Nasdaq. Our results suggest that economic outlooks are positively related to dividend increase.

Syfte: Den Europeiska kommissionen lade fram ett lagförslag om jämställdhet i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen. Kvinnlig representation i börsnoterade företag är således ett aktuellt ämne och det är även en intressant fråga om detta har en påverkan på ett företagets finansiella prestation. Syftet med den här studien är att granska sambandet mellan kvinnlig representation inom ett företags styrelse och finansiell prestation.   Metod: I studien används en kvantitativ metod. Studieobjektet är 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisning. För att granska sambandet mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation har data analyserats genom en multipel regressionsanalys där ROA och Tobin´s Q användes som mått för finansiell prestation. Redovisning av data och regressionsanalysen sker genom tabeller som tagits fram från statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Vårt undersökningsresultat tyder på att det inte finns något samband mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation hos bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Resultatet implicerar att den höga nivån av jämställdhet i Sverige gör att en könsdiversifierad styrelse inte påverkar den finansiella prestationen.   Examensarbetets bidrag: Efter att liknande studier har utförts i andra länder bidrar denna studie med ett resultat ur ett svenskt perspektiv. Studien kompletterar därmed tidigare forskning och bidrar till förståelsen av en begränsning med kritisk massa-teorin.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie är begränsad till 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Dessutom omfattar det insamlade datamaterialet endast en tidsperiod på 5 år och finansiell prestation mäts endast med de två finansiella prestationsmåtten ROA och Tobin´s Q. Framtida forskning borde framförallt undersöka flera bolag även på andra börser över en längre tidsperiod. Dessutom kan även andra prestationsmått användas för att få en bättre helhetsbild.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Denna studie har till syfte att beskriva och analysera hur de svenska skadeförsäkringsbolagens arbete med riskhantering utvecklats från 2007 till 2019. Den teoretiska referensramen är utformad av tidigare forskning och teori kopplat till riskhantering och finansiell stabilitet. Flerfallstudien använder triangulering av kvalitativa, kvantitativa data samt dokumentanalys av de svenska skadeförsäkringsbolagens års- och SFCR-rapporter, med undantag för Trygg-Hansa, där Codan Forsikring A/S årsredovisningar studerats istället. De fyra skadeförsäkringsbolag som ingår i urvalet motsvarar 80% av marknadsandelarna på den svenska försäkringsmarknaden och har enligt finansinspektionen en viktig roll kopplad till finansiell stabilitet.  Studien visar att samtliga försäkringsbolag utvecklat flertalet processer under åren 2007-2019 för att hantera risker. Empirin påvisar dock att specifika åtgärder inte implementerats utan att skadeförsäkringsbolagen istället implementerat flertalet avdelningar som arbetar med att identifiera risker löpande. Skadeförsäkringsbolagen arbetar i större utsträckning med operativa risker. / The study aims to investigate how non-life insurance companies continuous work with risk management has developed from 2007 until 2019. The theoretical framework of reference is formed by prior research and theories related to risk management and financial stability. The multiple case study uses triangulation of qualitative, quantitative data and document analysis of swedish non-life insurance companies annual- and SFCR reports, excluding Trygg-Hansa, where Codan Forsikring A/S’s annual report has been studied instead. The four insurance companies included in this research represent 80% of the Swedish insurance-market and have a vital role to maintain financial stability according to Finansinspektionen. This study concludes that all four insurance companies included in the study developed multiple processes during the years 2007-2019 to manage risks. The empirical data shows that specific measures have not been implemented but that the insurance companies implemented multiple new departments who continuously identify risks. The study also concludes that the non-life insurance companies work more with operative risks.