En bostadsrättsförening kan välja att utkontraktera vissa tjänster till externa aktörer eller sköta det i egen regi. I dagens samhälle är det allt vanligare att bostadsrättsföreningar anlitar extern förvaltning, och allt färre sköter det i egen regi. Anledningen till detta är att föreningen kan få hjälp med fastighetsförvaltningen. Den här studien ämnar undersöka motiv att välja extern förvaltning utifrån en bostadsrättsförenings perspektiv och om detta kan påverka den finansiella stabiliteten.  Studien grundar sig på två delar. Den första delen är en enkätstudie bland bostadsrättsföreningar på Södermalm i Stockholm, vilken genomförs i syfte att ta reda på motiv att anlita externa förvaltningstjänster. Den andra delen är en jämförelse mellan bostadsrättsföreningars årsredovisningar från år 2022, vilken genomförs i syfte att undersöka den finansiella stabiliteten. Jämförelsen baseras på tre nyckeltal: räntekänslighet, årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt samt skuldsättning per kvadratmeter.   Resultatet visar att de tre främsta motiven är tid, kompetens och storlek på bostadsrättsföreningen. Motiven tid och kompetens syftar på att föreningsarbetet ställer höga krav på tidsåtgång och kompetens för lekmän. Vidare har uppsatsen funnit att ju större bostadsrättsförening, i termer av antal bostadslägenheter, desto större sannolikhet är det att extern förvaltning anlitas.   Uppsatsen har även funnit att en bostadsrättsförening, som anlitat extern förvaltning, har större möjlighet att uppnå eller bibehålla en god finansiell stabilitet. Resultatet visar att det förekommer märkbara skillnader för medelvärdet av räntekänslighet och skuldsättning per kvadratmeter beroende på om föreningen har extern förvaltning eller inte. Bostadsrättsföreningar med extern förvaltning har i båda fallen ett lägre medelvärde, vilket signalerar starkare finansiell stabilitet. Skillnaden i medelvärdet av årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt var inte lika uppenbar. Dock har de två första nyckeltalen tydligare koppling till finansiell stabilitet, och väger därmed tyngre. / A housing cooperative can choose to outsource some of its services to an external part or manage it internally. In today’s society it’s common for housing cooperatives to choose external property management, while fewer handle it internally. The main reason for this is to receive support regarding their property management. This study aims at examining motives for choosing external management from the perspective of a housing cooperative and how this can affect the financial stability.  The study is based on two parts. The first part is a questionnaire survey among housing cooperatives on Södermalm in Stockholm, conducted to identify the motives for hiring external management services. The second part is a comparison between their annual reports from the year 2022, conducted to examine financial stability. The comparison is based on three key indicators: interest rate sensitivity, annual fee per square meter of cooperative housing and debt per square meter. The result shows that the three main motives are time, competence and size of the housing cooperative. The motives time and competence refer to the fact that the association work makes too high demands on time and expertise for laypeople. Furthermore, our findings show that the larger the housing cooperative is, in terms of number of residential apartments, the greater the likelihood of hiring external management.   Our findings show that a housing cooperative that has engaged external management, has a greater opportunity to achieve or maintain financial stability. There are noticeable differences in the mean value of interest rate sensitivity and debt per square meter, depending on whether the housing cooperative has external management or not. In both cases, the housing cooperatives with external management have a lower mean value which indicates a stronger financial stability. The difference in mean value of annual fee per square meter of cooperative housing was not as obvious. Though, the first two key indicators are more closely tied to financial stability, hence they are more influential.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövningar och efterlevnaden av IAS 36 till företag noterade på nordiska marknader från 2005 till 2023. Uppsatsen är av deskriptiv natur och har en explorativ ansats. Vi analyserar 836 årsredovisningar från 44 företag för att identifiera trender, metoder och följsamhet med IAS 36. Resultaten visar att median- och genomsnittliga diskonteringsräntor varit relativt stabila. Däremot avviker 25,8% av företagen från IAS 36 genom att använda diskonteringsräntor efter skatt. Uppsatsen upptäckte att 15 företag under perioden ändrat sin rapporteringsmetod för diskonteringsräntor mellan före och efter skatt. Baserat på dessa insikter föreslår uppsatsen en mall för optimal rapportering av diskonteringsräntor för att säkerställa bättre följsamhet och jämförbarhet med IAS 36. Dessa insikter belyser även vikten av framtida forskning om faktorer som påverkar justeringar av diskonteringsräntor.

This study aims to investigate the impact of central bank interest rate effects on the debt-to-equity ratio of major companies in the industrial sector. With an Interrupted Time Series analysis the research examines how changes in the Federal Reserve's policy rates between 2011 and 2019 have influenced corporate financial strategies. Data from 46 of the largest U.S-based industrial firms were analyzed to identify trends in debt ratio before and after interest rate changes. The method involved comparing debt-to-equity ratios over a period of 36 quarters capturing both pre-event and post-event data. The findings indicate an increase in interest led to an increase in the debt ratio among these firms. This suggests that companies may have acted proactively to secure lower debt cost ahead of anticipated rate increases contrary to traditional expectations that higher rates would reduce borrowing. The study concludes that such proactive financial behavior highlights the complexity of corporate decision making in response to macroeconomic policy changes. The results contribute to a deeper understanding of how industrial firms manage their capital structure under varying economic conditions. Future research should explore sector specific responses and the implications for smaller firms to provide a more comprehensive view of the impact of interest rate changes on corporate capital structure. / Denna studie undersöker hur centralbankernas räntehöjningar påverkar skuldsättningsgraden hos stora företag inom industrisektorn. Genom att använda en Interrupted Time Series (ITS)-analys undersöker forskningen hur förändringar i Federal Reserves styrräntor mellan 2011 och 2019 har påverkat företagens finansiella strategier. Data från 46 av de största industriföretagen baserade i USA analyserades för att identifiera trender i skuldsättningen före och efter ränteändringarna. Metodstycket innebar en jämförelse av skuldsättningsgrader över en period av 36 kvartal vilket omfattade både data före och efter ränteändringarna. Resultaten visar på en ökning av skuldsättningsgraden bland dessa företag efter räntehöjningarna. Detta tyder på att företagen kan ha agerat proaktivt för att säkra billigare lån innan de förväntade räntehöjningarna fullt ut realiserades i motsats till den traditionella förväntningen att högre räntor skulle minska belåningen. Studien drar slutsatsen att ett sådant proaktivt finansiellt beteende belyser komplexiteten i företagens beslutsfattande som svar på makroekonomiska politiska förändringar. Resultaten bidrar till en djupare förståelse för hur industriföretag hanterar sin kapitalstruktur under varierande ekonomiska förhållanden. Framtida forskning bör utforska sektorspecifika svar och implikationerna för mindre företag för att ge en mer heltäckande bild av hur ränteförändringar påverkar företagens kapitalstruktur.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ekonomistudenter tillhörande den yngre generationens beslutskriterier när det kommer till finansiella val. Detta kommer att göras genom att undersöka preferenser och beteendemönster när det kommer till vägval för denna population. Studien antar en kvalitativ forskningsmetod med ett icke-sannolikhetsurval. Studien är baserad på en undersökning där civilekonomstudenter på Karlstads universitet har deltagit i ett antal intervjuer. De har fått frågor kopplade till den finansiella branschen samt vad som numera värdesätts och därmed lägger grunden för de beslutskriterierna som formar valet av finansiell aktör.Valda teoriområden som presenteras i teorikapitlet grundar sig på tidigare studiers undersökta områden när det kommer till finansiella beslutstaganden. Samtliga delar i teorikapitlet är områden som kan tänkas påverka den yngre generationens finansiella val, och framförallt utmärka sig gentemot den generella konsumenten. Denna tanke grundar sig i det faktum att ekonomistudenter som år 2021 studerar har växt upp i en tid med stort informationsflöde, stor teknologisk utveckling och ändlöst mycket valmöjligheter. Frågan som ställs är huruvida de befintliga teorier som presenteras är applicerbara på dagens ekonomistudenter och dess beslutsfattanden, och i så fall i vilken utsträckning. Studien visade att det fanns områden som utmärkte sig när det kom till ekonomistudenters finansiella val. Användarvänligheten ansågs vara ett centralt område, där även smidighet och översikt är inkluderat. Kostnader var även det ett område som visade sig ha stor betydelse för den yngre generationens val. Här gick det även att skönja ett mönster mellan intresse och betydelsen av kostnader. Ju större det ekonomiska intresset var desto viktigare ansåg individen att kostnaderna var. Den studerade gruppen har en hektisk vardag som lämnar begränsat med utrymme för långa svarstider och okomplett återkoppling. Även ryktet är ett område som betraktas vara adekvat när den yngre individen ställs inför finansiella val. Omgivningen har en direkt påverkan på de undersökta respondenterna, såväl positivt som negativt. Avslutningsvis ser vi en trend bland den yngre generationen, lojaliteten är begränsad tills att någon aktör kan erbjuda bättre villkor inom något eller några av de ovan nämnda områdena. / The purpose of this study is to increase the understanding of economic student´s decision criteria when it comes to financial choices. This will be done by examining preferences and behavioral patterns when it comes to choosing a path for this population. The study adopts a qualitative research method with a non-probability sample. The study is based on a survey in which postgraduate economics students at Karlstad University have participated in a number of interviews. They have been asked questions related to the financial industry and what is now valued and thus lay the foundation for the decision criteria that shape the choice of financial player.Selected areas of theory presented in the theory chapter are based on previously studied areas of study when it comes to financial decisions. All parts of the theory chapter are areas that may influence the younger generation's financial choices, and above all stand out from the general consumer. This idea is based on the fact that economics students who study in 2021 have grown up in a time with a large flow of information, great technological development and endless possibilities. The question that is asked is whether the existing theories presented are applicable to today's economics students and its decision-making, and if so, to what extent. The study showed that there were areas that stood out when it came to economics students' financial choices. Ease of use was considered to be a central area, where flexibility and overview are also included. Costs were also an area that proved to be of great importance for the younger generation's choices. Here it was also possible to discern a pattern between interest and the importance of costs. The greater the financial interest, the more important the individual considered the costs to be. The studied group has a hectic everyday life that leaves limited space for long response times and incomplete feedback. Reputation is also an area that is considered adequate when the younger individual is faced with financial choices. The environment has a direct impact on the respondents surveyed, both positively and negatively. Finally, we see a trend among the younger generation, loyalty is limited until some player can offer better terms in one or more of the above mentioned areas.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.

Titel: Att spara eller inte spara? - En studie om universitetsstudenters sparande och vad som påverkar sparbeteendet Författare: Edvin Pettersson och Sandra Trinh Handledare: Camilla Strömbäck Bakgrund: Enligt livscykelhypotesen är det irrationellt för studenter att spara pengar. Däremot utifrån ett riskhanteringsperspektiv finns det anledningar till att spara vilket inte överensstämmer med livscykelhypotesen. Utöver denna diskrepans har tidigare forskning visat att det finns flera faktorer som kan påverka en individs sparande. Dock har tidigare forskning ofta varit kvantitativ och enbart fokuserat på hur en faktor påverkar sparande men inte om faktorerna påverkar varandra eller givit en bred bild över området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska universitetsstudenters sparande och behovet av det utifrån ett riskhanteringsperspektiv, samt identifiera, analysera och systematisera vilka faktorer som påverkar sparandet. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio svenska universitetsstudenter. Utifrån tidigare forskning uppmärksammades fem faktorer som påverkar sparande. Dessa faktorer låg sedan till grund för intervjuguiden och analysmodellen som skapades. Slutsats: Utifrån ett riskhanteringsperspektiv är det rationellt för svenska universitetsstudenter att spara. Det har gjort att de kan hantera likviditetskriser samt bygga upp ett eget kapital för att kunna ta lån i framtiden. Mental bokföring och finansiell bildning har gjort det enklare för studenterna att hantera sina självkontrollsproblem vilket har möjliggjort att de kan spara. / Title: To save or not to save? - A study about university students’ saving and what affects the saving behavior Authors: Edvin Pettersson and Sandra Trinh Supervisor: Camilla Strömbäck Background: According to the life cycle hypothesis, it is irrational for university students to save money. However, it might be necessary for university students to have a savings buffer to be able to manage liquidity risks and to afford more expensive purchases. Previous research has shown that there are several factors that affect a person’s saving behavior, but it has yet to investigate how different factors work together to affect the saving behavior. Aim: The aim of this study is to examine Swedish university students’ savings and the need for from a risk management perspective, as well as identify, analyze, and systematize which factors affect the saving behavior. Completion: To answer the research questions we have completed semi-structural interviews with ten Swedish university students. This study has used a qualitative method to be able to examine how students reflect on the needs to have savings and to identify if different factors work together to affect the university students’ saving behavior. From previous research we have identified five factors that affect a person’s saving behavior and these factors have been the basis for the creation of the interview guide and the model of analysis. Conclusion: From a risk management perspective it is rational for Swedish university students to save money to be able to manage their liquidity risks and build up their equity to enable loans in the future. Both mental accounting and financial literacy have been helpful for the students to practice self-control, which has made it possible for the students to save money.

This thesis examines the risk profile of Electronically Traded Funds and the dependence of the ESG rating on risk. 527 ETFs with exposure globally were analyzed. Risk measures considered were Value-at-Risk and Expected Shortfall, while some other metrics of risk was used, such as the volatility, maximum drawdown, tail dependece, and copulas. Stress tests were conducted in order to test the resilience against market downturns. The ETFs were grouped by their ESG rating as well as by their carbon intensity. The results show that the lowest risk can be found for ETFs with either the lowest ESG rating or the highest. Generally, a higher ESG rating implies a lower risk, but without statistical significance in many cases. Further, ETFs with a higher ESG rating showed, on average, a lower maximum drawdown, a higher tail dependence, and more resilience in market downturns. Regarding volatility, the average was shown to be lower on average for ETFs with a higher ESG rating, but no statistical significance could be found. Interestingly, the results show that investing sustainably returns a better financial performance at a lower risk, thus going against the Capital Asset Pricing Model. / Denna studie undersöker riskprofilen för elektroniskt handlade fonder och sambandet mellan risk och hållbarhetsbetyg. 527 ETF:er med global exponering analyserades. De riskmått som användes var Value-at-Risk och Expected Shortfall, och några andra mått för risk användes, däribland volatilitet, största intradagsnedgång, samband i svansfördelning, och copulas. Stresstest utfördes för att testa motsåtndskraften i marknadsnedgångar. ETF:erna grupperades med hjälp av deras hållbarhetsbetyg och deras koldioxidintensitet. Resultatet visar att lägst risk finns i ETF:er med högst respektive lägst hållbarhetsbetyg. Generellt har ETF:er med högre hållbarhetsbetyg en lägre risk, med endast viss statistisk signifikans. Därtill har ETF:er med högre hållbarhetsbetyg, i genomsnitt, en lägre största intradagsnedgång, högre samband i fördelningssvansarna och är mer motståndskraftiga i marknadsnedgångar. Volatiliteten är i genomsnitt lägre desto högre hållbarhetsbetyget är, men detta resultat saknar statistisk signifikans. Ett intressant resultat är att om man investerar hållbart kan man få en högre avkastning med en lägre risk, vilket går emot Capital Asset Pricing Model.

This project aims to analyze the risk measures Value-at-Risk and Conditional-Value-at-Risk for three stock portfolios with the purpose of evaluating each method's accuracy in modelling Black Swan events. This is achieved by utilizing a parametric approach in the form of a modified (C)VaR with a Cornish-Fisher expansion, a historic approach with a time series spanning ten years and a Markov Monte Carlo simulation modeled with a Brownian motion. From this, it is revealed that the parametric approach at the 99\%-level generates the most favorable results for a 30-day-(C)VaR estimation for each portfolio, followed by the historic approach and, lastly, the Markov Monte Carlo simulation. As such, it is concluded that the parametric approach may serve as a method of evaluating a portfolio's exposure to Black Swan events. / Denna rapport syftar till att analysera riskmåtten Value-at-Risk och Conditional-Value-at-Risk för tre aktieportföljer med målet att utvärdera respektive metods precision i att modellera Black Swan-händelser. Detta uppnås genom att utnyttja en parametrisk metod som tar formen av en modifierad (C)VaR med en Cornish-Fisher-utveckling, en historisk metod med en tidsserie som sträcker sig tio år, och en Markov Monte Carlo-simulering modellerat med en Brownian Motion. Från detta påvisas det att den parametriska metoden vid en 99\%-ig nivå genererar de mest rättvisande resultaten för en 30-dagars-(C)VaR-estimering för respektive portfölj, följt av den historiska metoden och, till sist, Monte Carlo-simulering. På så sätt dras slutsatsen att den parametriska metoden skulle kunna tjäna som en metod för att utvärdera en aktieportföljs exponering till Black Swan-händelser.

This study aims to identify whether a relationship between ESG performance and financial performance exists for Nordic publicly-listed companies, by conducting a multiple linear regression analysis. Also, it will be observed which (if any) ESG variables are of relevance. The regression analysis conducted in this study arrives at the conclusion that there is a relationship between ESG performance and financial performance. However, the models have low explanatory power, with Adjusted R^2 values of 0.36 for the accounting-based financial measure Return on Assets (ROA), and 0.30 for the market-based financial measure Tobin´s Q.In both the ROA and Tobin's Q model, social variables are the most significant. Supplier evaluation disclosure is the only variable that is highly significant and positively correlated to both ROA and Tobin's Q. Consistent with previous literature, our results show that female board participation is positively correlated with ROA. The results also show that ROA correlates negatively with compensation of board members and senior executives being linked to environmental and social factors. In conclusion, some variables were identified that are significant for financial performance. However, the overall explanatory power of the model is low. It is suggested that future studies adopt a materiality approach. / Denna studie syftar till att identifiera om det finns ett samband mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regression. Dessutom observeras vilka (ifall några alls) ESG-variabler som är relevanta. Regressionen som genomförts i denna studie drar slutsatsen att det finns en relation mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda. Dock så har modellerna låg förklaringsgrad, med justerat R^2-värde på 0,36 för det redovisningsbaserade måttet "Return on Assets" (ROA) och 0,30 för det marknadsbaserade måttet "Tobin's Q". I både ROA- och Tobin's Q-modellerna är sociala variabler de mest signifikanta. Publicering av leverantörsutvärdering är den enda variabeln som är högt signifikant och positivt korrelerad med både ROA och Tobin's Q. I linje med tidigare litteratur visar våra resultat att andel kvinnor i styrelsen är positivt korrelerat med ROA. Resultaten visar också att ROA korrelerar negativt med kompensation av styrelseledamöter kopplat till miljö- och sociala faktorer. Allt som allt lyckades studien att identifiera vissa ESG variabler som är signifikanta för finansiell prestanda. Dock så förblir förklaringsgraden av modellen i sin helhet låg. Därför föreslås det att framtida studier lägger fokus på materialitet.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett lands finansiella system har en effekt på företagssektorns finansiella risker Studien bygger på en kvantitativ ansats där vi samlat in data genom årsredovisningar och annan offentlig marknadsdata. I det empiriska material som togs fram presenterades en förutsägelse för konkurs på över 100 företag under totalt 467 observationer de senaste fem åren (2011-2015). Resultatet visade att företagen i de marknadsorienterade länderna påvisade en högre risk för att hamna i konkurs än de bankorienterade. / The purpose of this study is to investigate whether a country's financial system has an impact on the corporate sector's financial risks. The study is based on a quantitative approach in which we collected data from annual reports and other public market data. In the empirical material that was produced we presented a prediction of bankruptcy over 100 companies with a total of 467 observations over the past five years (2011-2015). The results showed that companies in the marketoriented countries have a higher risk of ending up in bankruptcy than in the bank-oriented countries.