As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs. The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ́s three hypothesis has been created from. The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks’ shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013). Calculations of the shares’ systematic risk (beta-value), return, and risk-adjusted return (Treynors ratio) throughout a period of time have been conducted in order to later be tested and lead to statistically significant results and thereby display whether the hypotheses were valid or not. The result of the study indicated that the systematic risk of these shares have declined from (2007) to (2013), which is a confirmation that the Basel regime has fulfilled its purpose in reducing the risk within the banks. However, the study has not been able to show that the return or risk-adjusted return had been condensed, a result which suggests that it is not the banks’ shareholders who carries the costs for alterations of the regulations within financial markets. / Till följd av en turbulent finansiell marknad med återkommande finanskriser utvecklades Baselregimen, en institutionell förändring med syftet att skapa ökad finansiell stabilitet genom bland annat ökade kapitalkrav och skärpta tillsynskrav av interna processer. Baselregimen är ofta förekommande i samhälleliga debatter där olika aspekter diskuteras, så som huruvida den lyckas uppfylla sitt syfte om att skapa ökad finansiell stabilitet eller om huruvida den är kostsam och vem som i så fall drabbas av eventuella kostnader. Majoriteten av tidigare forskning är överens om att regelförändringar inom finansiella marknader, så som Baselregimen, lett till minskad konkursrisk i banker vilket bidragit till ökad global finansiell stabilitet. Dock påvisar forskningen att denna typ av regeländringar är kostsamma, vilket leder till motsägelser kring hur kostnadsfördelningen mellan kunder och aktieägare ser ut. Valet föll i denna uppsats på att studera aktieägarnas perspektiv, vilket studiens tre hypoteser skapats utifrån. Datan har i denna studie utgjorts av aktiekurser från tre av de tillgängliga största bankernas aktier (baserat på totala tillgångar), i de 26 länder som finns representerade i Baselkommittén från år (2007) till år (2013). Beräkningar av bankaktiernas systematiska risk (betavärde), avkastning och riskjusterade avkastning (Treynors kvot) över tiden har genomförts för att sedan testats och leda fram till statistiskt signifikant påvisbara resultat och därmed huruvida hypoteserna förkastas eller inte. Studiens resultat påvisar att den systematiska risken i bankaktierna har sjunkit från år (2007) till år (2013), vilket är en bekräftelse på att Baselregimen uppnått sitt syfte om att sänka risken i bankerna. Dock har inte studiens resultat kunnat påvisa att bankaktiernas avkastning eller riskjusterade avkastning sjunkit, ett resultat som tyder på att det inte är bankernas aktieägare som får bära kostnaden för regelförändringar inom finansiella marknader.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

BAKGRUND: Robotrådgivning kan något förenklat definieras som en digital plattform som förser kunder med en automatiserad finansiell rådgivning. Många nya aktörer har börjat tillhandahålla robotrådgivningstjänster och robotrådgivning anses ha potential att förbättra marknaden för finansiell rådgivning. Ur ett konsumentperspektiv leder robotrådgivningen till bland annat sänkta direkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. Trots sänkta direkta kostnader och övriga konsumentfördelar har kapitalinflödet till robotrådgivningstjänster inte varit omfattande. Enligt ekonomiska teorier om transaktionskostnader, väljer köpare att inte genomföra köpet av en tjänst om uppfattade transaktionskostnader förenade med själva transaktionen upplevs för höga. Därmed är det av intresse att undersöka hur konsumenter uppfattar transaktionskostnader förenade med robotrådgivningen samt hur detta påverkar intention att använda tjänsten. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur direkta kostnader respektive indirekta transaktionskostnader påverkar konsumenters intention att använda sig av robotrådgivning. Vidare är syftet att undersöka huruvida respondenter med en liknande intention att använda robotrådgivningstjänster delar några gemensamma drag. GENOMFÖRANDE: Data till studien har samlats in med hjälp av enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 77 personer. För att analysera statistiska samband mellan de olika oberoende variablerna och den beroende variabeln intention har vi genomfört en multipel regressionsanalys. För att vidare analysera den insamlade datan och få ännu djupare insikter i hur respondenterna ställer sig i förhållande till robotrådgivningen har vi genomfört klusteranalys. SLUTSATS: Enligt vår studie har variablerna förtroende och mänsklig kontakt ett statistiskt signifikant samband med intentionen att använda robotrådgivning. Enligt klusteranalysen kan dessutom två konsumentprofiler urskiljas med utgångspunkt i intention att använda robotrådgivning. Direkta kostnader, vilka har undersökts med hjälp av variabeln kostnad, har inte visats ha något större inverkan på konsumenternas inställning till robotrådgivning, varför hybridlösningar enligt vår mening skulle kunna vara en möjlig lösning för att minska konsumenternas uppfattade transaktionskostnader och på det sättet öka intentionen att använda robotrådgivningstjänster. / BACKGROUND: Robo-advisory can be defined as a platform which provides customers with an automated financial advisory. A large number of new and already existing financial institutions have started providing robo-advisory services and robo-advisors are considered to have the potential to improve the market of financial services. Among other things, robo- advisory leads to decreased direct costs for consumers in terms of lower management fees. Despite the reduced direct costs and other consumer benefits, the capital inflow to robo- adivosory services has not been substantial yet. According to the economic theories in the field of transaction costs, a buyer is not going to conduct a purchase of a service if perceived transaction costs associated with the transaction itself are too high. Thus, it is essential to examine how consumers perceive transaction costs associated with robo-advisory and how that affects consumers intention to use robo-advisory-services. PURPOSE: The purpose of this study is to examine how direct costs and indirect transaction costs affect consumers intention to use robo-advisory. Furthermore, the purpose of this study is to examine whether consumers with a similar intention to use robo-advisory services, share any other characteristics. IMPLEMENTATION: Data for our study has been collected via survey. The survey has been answered by 77 people. To analyze possible statistical relationships between the dependent variables and the independent variable intention, we have conducted a multiple regression analysis. In order to further analyze the collected data and gain even deeper insights into how respondents stand in relation to robo-advisory, cluster analysis has been conducted. CONCLUSION: According to our results, only variables trust and human contact have a significant statistic relationship with the intention to use robo-advisory. Furthermore, by means of cluster analysis we have been able to distinguish two consumer profiles based on the dependent variable intention. Direct costs, in terms of the variable cost, have not been shown to have any substantial impact on consumers attitude towards robo-advisory. Hence, hybrid- solutions could, in our opinion, be a possible solution in order to reduce consumers perceived transaction costs, and further increase the intention to use robo-advisory.

Huruvida ett företag gynnas av att börsnotera sig är många gånger en fråga som är svår att svara på. Det finns fördelar såväl som nackdelar med att gå från att vara ett privatägt till ett publikt bolag noterat på den svenska aktiemarknaden. Företagets bransch, finansiella ställning, framtida mål och övriga förutsättningar har alla en inverkan på ett eventuellt beslut att genomföra en börsnotering. Det finns studier som framhäver fördelarna med att vara börsnoterad. Främsta motivet är ofta att få förbättrad tillgång till kapital - både i form av bättre tillgång till krediter och lån, men också en utökad möjlighet för företaget att även efter noteringen resa nytt kapital via till exempel nyemissioner. Samtidigt så säger Pecking order theory (Majluf & Myers, 1984) att ett företag endast som sista utväg bör sälja av aktier för att finansiera verksamheten. Pecking order theory anser att en börsnotering är ett sub-optimalt val om syftet med noteringen är att lösa företagets finansiering. Agency cost theory (Fama & Jensen, 1983, s. 304-307) är en annan teori som antyder att effektiviteten i styrningen av ett företag kan minska efter en börsnotering. Detta beror på att styrningen och ägandet blir mer separerad och att ledningen efter en börsnotering därför ofta har mindre incitament att agera i aktieägarnas bästa intresse. Studien har utgått från studier som visar på fördelar/nackdelar och motiv med börsnoteringar samt Pecking order theory och Agency cost theory som båda antyder att en börsnotering inte är ett bra val utan istället riskerar att försämra företagets finansiella prestation. Syftet med studien är att granska den effekt en börsnotering har på den finansiella prestationen för företag på den svenska aktiemarknaden. I den aktuella studien förklaras den finansiella prestationen av fyra nyckeltal, där dessa är omsättningstillväxt, vinsttillväxt, avkastning på eget kapital och avkastning på totalt kapital. En granskning av 103 bolag som noterades på den svenska aktiemarknaden under perioden 2008 till 2013 genomfördes. Sammanställning av finansiella data från företagen i kombination med uträkning av finansiella nyckeltal samt användande av statistiska tester gjorde att studiens syfte kunde uppfyllas. Resultatet visade att omsättningstillväxt, med en signifikansnivå på 5 %, uppvisade en svagare utveckling efter en börsnotering jämfört med innan. Enbart 6 av de 24 statistiska testerna som genomförts blev signifikanta, vilket medförde att det inte gick att fastställa att en börsnotering leder till en förändring av ett företags finansiella prestation. De icke- signifikanta testerna indikerade dock även dem att den finansiella prestationen blev sämre efter noteringen, då en majoritet av företagen i urvalet uppvisade sämre värden på de finansiella nyckeltalen efter börsnoteringen. Dock kan inga slutsatser angående målpopulationen som helhet dras från de testerna.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

Purpose: The aim of this thesis is to investigate various forms of bootstrapping methods amongst small business ventures and how they come about using the various forms. Furthermore, the thesis investigates the underlying motives as to why small business ventures adhere to certain forms of financial bootstrapping methods. The result of the research provides better understanding of small business ventures behaviors’ during various stages of their venture life cycle. Methodology: The method used in this study, is a combination of both quantitative and qualitative analysis. The quantitative results are implied to better reflect the qualitative results which intend to strengthen the thesis validity. One of the limitation of the study that is solely focus on small business ventures that have used one or more bootstrapping techniques during the lifecycle of the small business venture. This study is consisted of semi structured interviews and surveys. The semi structured interviews consist of six interviews. Furthermore, surveys were sent out to 300 small business ventures. Theoretical Framework: The theoretical references used touch upon relevant theories regarding the financial gap that is created by the existing information asymmetry, the pecking order theory, financial bootstrapping as well as discussing the various phases of a small business ventures lifecycle. Lastly the thesis will discuss research that has been conducted in the area of small business ventures that have used financial bootstrapping as a method of gaining financial means. Result: The empirical findings of this thesis is in regard to the information gathered. This is closely related to the conducted semi-structured interviews as well as the survey poll conducted that received a total of 122 results of the 300 sent out to various people. Conclusion: The thesis can conclude that the choice of bootstrapping method is dependent on various aspects such as; the branch the venture is active in, current stage of a business ventures lifecycle. As well as certain aspects of a bootstrapping’s characteristic that makes it more desirable to use.