Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser. För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutisk kunskapssyn. Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring, finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat – finansiell bootstrapping. Vi har angripit studiens problem – hur finansiell bootstrapping används av företag – med en abduktiv forskaransats. Detta då initiala teorigenomgångar inte gett tillräckligt utförliga svar varpå vi fortsatt vårt sökande efter relevant teori. Resultatet av studien har visat på att finansiering av starten och driften av ett turismföretag på en mindre ort, är mångfacetterad, samt att finansiell bootstrapping är en viktig faktor i detta. Studien visar att bootstrapping används på olika sätt, men att egenfinansiering tycks vara vanligt förekommande. Vidare visar studien på svårigheter att använda sig av kontakter/nätverk på rätt sätt och att detta till viss del kan bero på kompetens- och kommunikationsproblem mellan såväl turistentreprenörer som offentliga aktörer.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren. Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på. Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden. Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar? De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson. Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.

Bakgrund: Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem. Syfte: Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36. Genomförande: Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar. Resultat: Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.

<b>Background</b>: Oil is the most dominating source of energy of today, it constitutes for more than 40 per cent of the worlds total energy consumption. This together with the fact that stock in oil companies has soared on the stock exchanges around the world makes oil a very interesting topic to write within. In order to gain knowledge in how to value oil companies, the authors will collect information from theory and through a questionnaire. By applying the information gathered to three companies listed on the Stockholm Stock Exchange the authors will reach an objective picture of valuation of oil companies. <b>Purpose</b>: To investigate how shares of stock are valuated in the oil exploring and producing industry, and what specific measures and metrics that are used in the valuation of stocks in Exploring and Producing (E&amp;P) companies. <b>Method</b>: By using a qualitative approach for this thesis, the authors will investigate how the valuation of oil companies works and what measures that should be applied. The authors will use a part descriptive and part explorative study. This will fit the thesis as the authors will describe how the measures and metrics work and start from previous research on the topic and go from there to show if that theory and the empirical findings really works. <b>Conclusion</b>: The most recommended valuation method is net present value analysis. Hotelling Valuation Principle is a form of present value analysis for oil companies and is less complicated than a regular net present value analysis. Other than present value analysis, relative measures and ratios are used. Specific for the oil industry and exploring and producing companies are EV/DACF, ROACE, R/P, production cost, unit cost, tax rate and reserve replacement rate. / <b>Bakgrund</b>: Olja är den dominerande källan till energi idag och oljan står för mer än 40 procent av den totala energikonsumtionen i världen. Detta tillsammans med det faktum att aktier i oljeföretag har stigit kraftigt på börser runt om i världen gör olja till ett väldigt intressant ämne att skriva om. För att skaffa kunskap i hur man värderar oljeföretag kommer författarna av denna uppsats samla information från teori på ämnet och genom ett frågeformulär. Genom att applicera insamlad information på tre företag noterade på Stockholmsbörsen hoppas författarna att kunna nå en objektiv bild av hur man värderar oljeföretag. <b>Syfte</b>: Att undersöka hur aktier värderas i oljeindustrin och vilka specifika nyckeltal och metoder som används vid värderingen av aktier i prospekterings- och produktionsbolag. <b>Metod</b>: Genom att använda en kvalitativt tillvägagångssätt för uppsatsen hoppas författarna kunna undersöka hur värdering av oljeföretag fungerar och vilka nyckeltal och metoder som ska användas. Författarna kommer att att i huvudsak använda sig av en deskriptiv studie. Detta anses lägligt för uppsatsen eftersom författarna kommer att beskriva hur nyckeltal och formler fungerar samtidigt som de kommer att utgå från tidigare forskning inom ämnet och därifrån visa på om teorin och de inkomna svaren verkligen fungerar. <b>Slutsats</b>: Den mest rekommenderade värderingsmetoden är nuvärdesanalys. Hotelling Valuation Principle är form av nuvärdesanalys som riktar sig till oljeföretag och är lite mindre komplicerad än vanlig nuvärdesanalys. Förutom nuvärdesanalys används även relativa mått och nyckeltal. De specifika mått som används inom oljeindustrin och prospekterings- och produktionsbolag är EV/DACF, ROACE, R/P, produktionskostnad, kostnad per styck, skattesats, och återfyllnad av reserver.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra. Vi har tillämpat en poolad tvärsnittsanalys för att utreda om skillnader i internationaliseringsgrader har olika effekt på företagens finansiella prestation. Vidare har vi i linje med tidigare studier testat för om ett icke-linjärt samband även finns hos svenska företag. Resultatet från våra statistiska analyser kunde inte bevisa att ett icke-linjärt samband mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation existerar.  Dock visar resultatet att internationalisering skapar värde i svenska företag men att det inte har någon effekt på lönsamheten.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd. Den ena typologien ser enbart humankapitalet som en del av det intellektuella kapitalet medan den andra typologien även inkluderar strukturkapitalet i begreppet. Både företag och analytiker anser att det är relevant att redovisa intellektuellt kapital. All den information som analytikerna efterfrågar går dock ej att finna i företagens årsredovisningar. Företag och analytiker ser ett problem i att det är svårt att jämföra den information som ingår i det intellektuella kapitalet mellan företag. IT-företagen är mer positiva till någon form av standardisering av redovisning av intellektuellt kapital medan analytikerna anser att den anarki som råder i dagsläget är att föredra då ”best practice” kan utvecklas. Vår rekommendation är att det bör utformas fasta definitioner på beräkning av nyckeltal som ingår i begreppet intellektuellt kapital.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar. Vi har även för avsikt att generera idéer för att skapa bättre förutsättningar och möjligheter att bedriva effektivt arbete med humankapitalmätningar. Primärdata har samlats in genom intervjuer på tre företag. Sekundärdata har utgjorts av väletablerad litteratur inom vårt ämnes- och vetenskapsområde, det vill säga böcker, facklitteratur och informationsmaterial. Det finns två syften med humankapitalmätningar. Det primära syftet är utifrån ett ledningsperspektiv där mätningarna skall leda till kostnadsbesparingar, effektivare användning av företagets resurser samt ökad produktivitet. Det sekundära är att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. För ett effektivt arbete måste ett större fokus läggas på arbete med åtgärder, ledarskapet och delaktighet bland de anställda.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har.  Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför. Studiens forskningsfråga är därför hur familjeföretagare använder sig av finansiell information som underlag vid beslutsfattande. Genom att gå in i undersökningen med en abduktiv ansats, fungerar teorierna rationell beslutsteori, begränsad rationalitet och beslutsirrationalitet som inspirationskälla för att kunna hitta mönster och tendenser som pekar på hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut. För att kunna få en förståelse för detta, görs en kvalitativ undersökning baserat på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att användningen av den finansiella informationen påverkas av hur mycket familjeföretagsanda som finns i företaget, vilket förklaras av graden av öppenhet och behovet av kontroll. Större familjeföretagsanda bidrar till att den finansiella informationen används i mindre grad vid långsiktiga beslut, och i större grad vid återkommande beslut. Företag med mindre familjeföretagsanda tenderar att använda lika mycket finansiell information som icke-finansiell information vid både långsiktiga och återkommande beslut. / Family firms are an ever growing business and now accounts for half of all employment in Sweden. Family firms have been found to differ from non-family firms in different aspects, and these differences have been studied a lot by researchers. For example, research has shown that family firms use financial information in decision-making in smaller extent than non-family firms, while they also appear to perform better than them. This despite the fact that financial information has been alleged to be an important basis of decision making for companies in general. This raises interest in examining how family entrepreneurs use financial information when making decisions, and what role it plays.  The purpose with this study is that by the family entrepreneurs explore the use of financial information by studying the decision making for long term and recurring decisions that family entrepreneurs face. Therefore, the study research question is how family entrepreneurs use financial information as a basis for decision making. By entering the study with an abductive approach, the theories rational decision theory, bounded rationality and decision irrationality work as inspiration to find patterns and trend that point to how family entrepreneurs use financial information when making decisions. In order to gain an understanding of this, a qualitative study is made by using semi-structured interviews. The conclusion of this study is that the use of financial information is affected by how much family spirit exists in the firm, which is explained by the degree of transparency and the need of control. Larger family spirit contributes to that financial information is used to a lesser extent in long term decisions, and to a greater extent in recurrent decisions. Companies with smaller family spirit tend to use as much financial as non-financial information on both long-term and recurring decisions.

Bakgrund: Handeln på aktiemarknaden har den senaste tiden genomgått en teknisk utveckling och blivit mer lättillgänglig för flera. Här verkar aktieägare med förhoppningen om att skapa en överavkastning på aktiemarknaden. I motsatt förhållande finns det studier som menar att det inte skulle finnas några möjligheter till överavkastning. Därmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- respektive värdebolag. Detta för att komma fram till om något nyckeltal är mer användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillväxt- eller värdebolag. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har analyserats med hjälp av enkel linjär regression. Resultat: Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning på totalt kapital, är mest användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- och värdebolag. / Background: Trading on the stock market has recently experienced a technological development and become more available to more people. Here the shareholders trying to create an excess return in the stock market. In the opposite relationship, there are studies that say that there are no possibilities to create excess returns. This makes it interesting to investigate whether key ratios can explain returns for today’s companies. Purpose: The purpose of this study is to examine how well key ratios explain the short-term yield of growth and value companies. This is to find out whether any key ratio is more useful to explain the relationship to the short-term returns for growth or value companies. Methodology: The study is based on a quantitative method in which three key ratios have been analyzed using simple linear regression. Results: The result of the study shows that the key ratio, return on assets, is most useful to explain the short-term returns of growth and value companies.