Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.

<p>Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.</p><p>Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare.</p><p>Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn. Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod. Resultat &amp; slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.

Inledning: Flertalet studier visar att den finansiella kunskapen bland dagens konsumenter av finansiella tjänster är högst bristfällig vilket leder till ett kunskapsunderläge i mötet med en finansiell rådgivare. Dessutom är konsumenten i ett informationsunderläge då rådgivaren har information om bland annat avgifter och incitamenten bakom valet av en viss placering. Dessa underlägen ger upphov till en asymmetrisk relation och det är denna asymmetri samt dess konsekvenser som studeras i denna uppsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att från rådgivarnas perspektiv beskriva den asymmetri som förekommer i relationen mellan rådgivare och konsument samt vad denna asymmetriska relation får för konsekvenser för konsumenterna. I tillägg till detta belyses även de konsekvenser som införandet av provisionsförbudet kan ge upphov till. Metod: Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats har empiri samlats in genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Empirin har sedan analyserats med hjälp av kodning för att kunna beskriva och karaktärisera asymmetrin mellan rådgivare och konsument samt de konsekvenser denna leder till för konsumenterna. Slutsats: Informationsasymmetrin är ett problem som måste överbryggas, kunskapsasymmetrin är däremot en förutsättning för tjänstens existerande. Båda asymmetrier medför konsekvenser för konsumenterna, tar dock konsumenterna eget ansvar kan dessa asymmetrier överbryggas och negativa konsekvenser förhindras. Lagar och regleringar som till exempel provisionsförbudet behöver nödvändigtvis inte vara en optimal lösning för branschen då de även medför nya problem. Hårdast drabbas småspararna då de saknar en betydande förmögenhet och därför inte utgör en lönsam kundgrupp. Att småspararna inte får rådgivning kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de utgör majoriteten av befolkningen och deras privatekonomi har direkt påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / Background:Studies have shown that the financial knowledge among today's consumers of financial services is highly inadequate. This means that in the relationship between the advisor and the consumer there is a substantial difference in knowledge. The consumer also has less information regarding fees and incentives behind the choice of products, compared to the advisor. These disadvantages create an asymmetrical relationship and it is this asymmetry and its consequences for consumers that are being studied in this paper. Aim: The purpose of this paper is to describe the asymmetry that exists in the relationship between the financial advisor and the consumer from the perspective of the advisers. This paper also studies what impact the asymmetry has on the consumers. In addition, the consequences resulting from the implementation of the prohibition of commission accepted from third parties are studied. Methodology: Through a qualitative cross-sectional study with a deductive approach empirical evidence is gathered through seven semi-structured interviews with financial advisors. The empirical data were then analyzed to describe the asymmetry between advisors and consumers as well as the resulting consequences. Results: The authors have been able to conclude that the information asymmetry is a problem that must be overcome, the knowledge asymmetry on the other hand is what is enabling the service to exist. Both asymmetries have consequences for consumers, but if consumers take on the responsibility they can decrease the asymmetry gap and prevent negative consequences. Laws and regulations are not necessarily an optimal solution for the industry since they also cause new problems. The consequences are biggest for the small savers as they lack a substantial fortune and do not represent a profitable customer base. If small savers do not receive counseling it might lead to economic consequences for the society because they represent the majority of the population and their personal finances have direct impact on the country's economic growth.

No description available.

Stigande förväntade livslängder har tillsammans med sjunkande födelsetal bidragit till en omvandling av pensionssystemet i ett antal länder. I sin tur har det medfört en större individhantering och därmed större krav på den enskilda individens kompetens. Tidigare studier visar att finansiell förmåga tenderar att vara låg i välutvecklade länder, ett positivt samband mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering har också urskilts. Ur detta perspektiv kan den ökade individhanteringen ses oroväckande och skapa ogynnsamma förutsättningar för goda ekonomiska utfall både för samhället och den enskilda individen. De tidigare studierna behandlar främst nivåerna av finansiell förmåga och pensionsplanering samt hur de samvarierar i tvärsnitt. För att skapa en bättre förståelse för sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering ämnar denna uppsats att studera sambandet över tid. Uppsatsen baseras på ett datamaterial från Norge, där en förändring i pensionssystemet implementerats 2011. Sambandet mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering studeras med regressionsanalyser. Resultatet från regressionsanalyserna tyder på att en förändring i den finansiella förmågan inte kommer leda till en förändring av individens pensionsplanering. Uppsatsens resultat ger inte stöd för ett kausalt samband mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Norge. De tidigare studierna i andra länder har fått stöd för ett kausalt samband. Om sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering är detsamma eller liknande i ett internationellt perspektiv väcker uppsatsens resultat ytterligare frågor kring hur sambandet och mekanismen bakom finansiell förmåga och pensionsplanering verkligen ser ut. Om en önskan att öka individers pensionsplanering finns ges inga tydliga svar på vilka åtgärder som är lämpliga och genererar resultat. / Rising life expectancies together with declining birth rates have contributed to a transformation of the pension system in several countries. In turn, the transformation has resulted in a greater individual management of the pensions and thus greater demands on the individual’s skills. Previous researches have shown that financial literacy tends to be low in well-developed countries, they have also distinguished a positive relationship between an individual’s financial literacy and retirement planning. From this point of view, the increased individual management could cause concerns and create unfavorable conditions for positive economic outcomes for the society as well as the individual. The previous researches have mainly dealt with the levels of financial literacy and retirement planning and how they co-vary in cross section. The thesis intends to study the relationship between financial literacy and retirement planning over time, to achieve a better understanding of the relationship. The thesis is based on a dataset from Norway, where a change in the pension system was implemented in 2011. The relationship between the individual's financial literacy and retirement planning is examined with regression analyzes. The results from the regression analyzes indicate that a change in the individual’s financial literacy do not have an impact on the retirement planning. The thesis results do not provide support for a causal relationship between financial literacy and retirement planning in Norway. The previous researches in other countries do provide support for a causal relationship. If the relationship between financial literacy and retirement planning is the same or similar in an international point of view, the results raises further questions about how the relationship appears and how the mechanism works. If there is a desire to enhance individuals' retirement planning the thesis result give no simple answers to what actions that are appropriate and generate results.

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

Denna studie undersöker om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska, börsnoterade bolag påverkar företags finansiella prestation och om detta skiljer sig med hänsyn till bolagsstorlek. Studien använder sig av data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen mellan år 2014–2017. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation, mätt i Tobin’s Q och ROA, utförs multipla regressionsanalyser; OLS. För att även undersöka skillnaden mellan storleken på bolag delas det ursprungliga urvalet upp i ytterligare två delar definierade som små respektive stora bolag. Resultaten från studien uppvisar ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation och ger en indikation på att effekten är större då andelen kvinnor uppnår 30%; den så kallade kritiska massan. Gällande storleken på bolaget visar resultaten på att andelen kvinnliga styrelseledamöter har en större effekt på Tobin’s Q i små bolag än i stora. Resultatet stödjer teorier rörande den positiva effekten av könsdiversifiering och överensstämmer i stort med tidigare forskning. Studien bidrar till en bredare förståelse för hur modererande variabler som företagsstorlek kan ha en inverkan på hur könsdiversifiering påverkar den finansiella prestationen.

Problemdiskussion: Bostadsrättsföreningars höga skuldsättning har diskuterats frekvent i diverse medier senaste åren och en räntehöjning kan påverka föreningens medlemmar avsevärt. Köparnas kunskapsbrist och oförmåga att avläsa en årsredovisning på ett korrekt sätt kan innebära problem för föreningens samtliga intressenter. Bankerna är den intressent som utför professionella ekonomiska analyser av bostadsrättsföreningarna och bör således ha mest kunskap kring ämnet.   Problemformulering: Hur analyserar banker bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning i samband med kreditförfrågan och finns det några problem med årsredovisningens nuvarande utformning?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelsen om hur bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning analyseras av banker vid kreditförfrågan. Studien avser att undersöka, jämföra och utvärdera teori med empiri för att hitta eventuella mönster, likheter och skillnader mellan bankernas tillvägagångssätt.  Metod: Att med syftet som utgångspunkt och genom användandet av en kvalitativ metod uppnå en djupare förståelse inom ämnet. En fallstudie har valts som forskningsstrategi för att undersöka olika bankers arbetssätt.  Slutsatser: Bankerna anser att det finns problem med utformningen av årsredovisningen för bostadsrättsföreningar, där det största problemet rör föreningens avskrivningar. Att bostadsrättsföreningarna presenterar väldigt varierande underhållsplaner är också problematiskt. Fortsättningsvis fastslås att revisorn inte har någon stor roll i kreditprocessen och att val av K-regelverk inte spelar någon roll för bankens arbete. Endast två av fem banker anser att föreningens representant kan påverka kreditbeslutet. Nyckeltalet soliditet fastslås som icke användbart samtidigt som belåningsgrad pekas ut som dess ersättare, och är tillsammans med räntetålighet de viktigaste nyckeltalen. / Problem Description: The high level of indebtedness of housing cooperatives has been discussed frequently in various media in recent years and an interest rate increase can significantly affect the cooperatives members. The buyers' lack of knowledge and the inability to correctly evaluate an annual report can lead to problems for the housing cooperatives all stakeholders. The banks are the only stakeholder who performs professional economic analyzes of the housing cooperatives and should therefore have the most knowledge about the subject. Research Question: How do banks analyze housing cooperatives and its annual report in connection with the credit inquiry and are there any problems with the current format of the annual report? Purpose: The purpose of this thesis is to describe and increase the understanding of how housing cooperatives and its annual report are analyzed by banks when requesting credit. The study intends to investigate, compare and evaluate theory with empirical evidence to find possible patterns, similarities and differences between banks' approaches. Methodology: To achieve a deeper understanding of the subject a qualitative method was used. A case study has been chosen as a research strategy to investigate the way different banks work with Housing Cooperatives. Conclusions:The banks consider that there are problems with the design of the annual report for housing cooperatives, where the biggest problem concerns the depreciation. The fact that the cooperative housing present very varied maintenance plans is also problematic. Further on, it is stated that the auditor has no major role in the credit process and that the choice of “K-regelverk” does not play a role in the bank's work. Only two out of five banks believe that the housing cooperative’s representative can influence the credit decision. The key ratio solvency is determined as not useful, while the loan-to-value ratio is pointed out as its replacement, and together with interest-rate tolerance they are the most important key figures.