Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

SAMMANFATTNING  Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Niklas Haeger (97/01/16) Felix Lange (95/08/14) Joel Lindholm (95/12/05) Titel: Påverkar företagets finansiella prestation styrelsens storlek? Handledare: Fredrik Jeanson Nyckelord: Finansiell prestation, Styrelsens storlek, Bolagsstyrning, ROE, ROA Frågeställning: Hur påverkas styrelsens storlek av företagets finansiella prestation? Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt företagets finansiella prestation påverkar styrelsens storlek i företag registrerade på Stockholmsbörsen. Metod:För att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och antal styrelseledamöter genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av datainsamling från urvalets årsredovisningar.  Slutsats: Studien finner ingen signifikans mellan företagens finansiella prestation och storleken på styrelserna utifrån variablerna ROE och ROA vilket gör att vi inte med säkerhet kan säga om det finns ett samband mellan dessa. Baserat på tidigare studier går det däremot att se ett positivt samband i denna studie.

No description available.

Abstract Date: 2022-06-01  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Title: To interpret the annual report when purchasing a co-operative apartment – A qualitative study of the impact that financial knowledge has on the use of the housing co-operatives annual reports Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Financial knowledge, annual report, financial ratio, co-operative apartment, housing co-operative Research questions: - Do co-operative apartment owners take part of housing co-operatives annual reports and, if so, which parts are considered significant?- What level of financial knowledge do co-operative apartment buyers have?- Does a relationship between the level of financial knowledge and the use of a housing co-operatives annual report exist? Purpose: The purpose of this study is to investigate the impact of the level of knowledge on the use of the housing co-operatives annual reports when purchasing a cooperative apartment. Method: A qualitative method has been applied for the study where the empirical material consists of ten semi-structured interviews with co-operative apartment buyers. In this study a deductive research approach has been implemented. Conclusion: The annual report was present among co-operative apartment buyers for the majority of the respondents, where most financial ratios, notes, balance sheets and income statements were important. Co-operative apartment owners predominantly possess a high or medium level of financial knowledge. The annual report was a significant factor that influenced most of the respondents with high objective financial knowledge investment decisions. At last, it has been established that there is a connection between the level of financial knowledge and the use of the annual report. / Sammanfattning Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhället och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Titel: Att tolka årsredovisning vid bostadsrättsköp - En kvalitativ studie om vilken påverkan finansiell kunskap har vid användning av bostadsrättsföreningars årsredovisningar Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Finansiell kunskap, årsredovisning, nyckeltal, bostadsrätt, bostadsrättsförening Forskningsfrågor: - Tar bostadsrättsköpare del av bostadsrättsföreningens årsredovisning och i sådant fall vilka delar anses vara betydelsefulla? - Vilken nivå av finansiell kunskapsnivå har bostadsrättsköpare? - Finns det ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användningen av en bostadsrättsförenings årsredovisning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan nivån av finansiell kunskap har för användandet av bostadsrättsföreningar årsredovisningar vid köp av bostadsrätt. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats för undersökningen där insamlingen av det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med bostadsrättsköpare. I denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt implementerats. Slutsats: Årsredovisningen var närvarande vid bostadsrättsköp för majoriteten av respondenterna där flertalet nyckeltal, noter och balans-och resultaträkning var betydelsefulla. Bostadsrättsägare besitter till övervägande del en hög eller medelnivå av finansiell kunskap. Årsredovisningen var en betydande faktor som påverkade majoriteten av respondenter med hög objektiv finansiell kunskap till sina investeringsbeslut. Till sist har det konstaterats att det finns ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användandet av årsredovisningen.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.

Bekämpningen av penningtvätt på kapitalmarknaden är ett viktigt arbete för att värna om det finansiella systemets stabilitet. Banker har en synnerligen viktig roll i upprätthållanden av en trygg och ändamålsenlig kapitalmarknad till följd av verksamheternas riskfyllda natur. Under de senaste åren har flera svenska storbanker utpekats som särskilt bristfälliga i det penningtvättsförebyggande arbetet av såväl nationella som utländska tillsynsmyndigheter. Det gemensamma för dessa banker är att de bedrivs genom koncernorganisationer där en moderbank disponerar över flera helägda dotterbanker i aktiebolagsform. I två färska beslut från Finansinspektionen (FI) om att ingripa mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt, särskilt i bankernas baltiska verksamheter, skildras den styrningsproblematik som uppstår i aktiebolagsrättsliga bankkoncerner. Att varje bolag är att betrakta som en självständig juridisk person är en hörnpelare i den svenska aktiebolagsrätten. Det innebär att en moderbank enligt aktiebolagsrättsliga grundprinciper endast har möjlighet att utöva inflytande över dotterbankerna på bolagstämman i egenskap som aktieägare. Samtidigt uppställer de finansiella regelverken och föreskrifterna krav på att regelefterlevnaden ska uppfyllas på gruppnivå, vilket ålägger ansvaret för att dotterbankerna bedriver ett effektivt penningtvättsarbete på moderbankerna. För egen del anförde de båda moderbankerna att de utökade kraven på styrning och kontroll av dotterbankerna som förutsätts enligt de finansiella bestämmelserna hindras av det tillämpliga associationsrättsliga regelverket. Således finns det inneboende svårigheter med att styra dotterbanker på detaljnivå till följd av den rådande normkonflikten mellan de aktiebolagsrättsliga- och finansiella regelverken. För att stärka regelefterlevnadsnivån och därmed skydda det finansiella systemets stabilitet och allmänhetens förtroende för kapitalmarknaden argumenteras i denna uppsats att den svenska aktiebolagsrätten bör modifieras. Som förslag anförs det att särskilda regler för banker alternativt en materiell koncernrätt bör inrättas för att tillförse moderbanker med en lagstadgad rätt att styra koncernerna i linje med regelefterlevnadskraven på gruppnivå. En sådan modifiering skulle underlätta moderbankers möjligheter att leda koncernernas arbete mot penningtvätt och risken för att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt skulle minska. / The fight against money laundering on the capital market is an important work to protect the stability of the financial system. Banks play a significantly important role in the upkeeping of a safe and expedient capital market due to the risky nature of the businesses. In recent years, several Swedish banks has been pointed out as particularly deficient with AML-compliance by national and foreign supervisory authorities. What binds these banks together is that they are operated by group organizations whereas one parent bank possesses over multiple wholly owned limited liability companies, LLCs. In two recent decisions by the Swedish Financial Supervisory Authority to intervene against Swedbank and SEB for inadequate measures against money laundering, especially in the Baltic subsidiaries, the problems that occur in limited liability company groups with controlling the subsidiaries was clearly exhibited. According to the Swedish Companies Act, every LLC is considered to be an independent judicial person. Therefore, the basic principles of the company law, states that a parent bank can only govern its subsidiaries through the shareholders general meeting in their capacity as a shareholder. At the same time, the financial regulations demands that the compliance is to be fulfilled on group level, which means that the responsibility for the subsidiaries conducting an effective work against money laundering lies upon the parent banks. Both parent banks emphasized the fact that the level of governance and control that is required by the financial provisions is hindered by the Companies Act. Because of the prevailing normconflict between the LLC- and financial laws, there are inherent difficulties with governing and controlling subsidiaries AML-compliance. It is argued in this Master Thesis that the Swedish Companies Act needs to be modified in order to strengthen the level of compliance and hence protect the stability of the financial system and the public trust for the capital market. As a suggestion, it is stated that special rules for banks alternatively a codified law for company groups should be introduced to provide parent banks with a statuary right to manage the group in accordance with the compliance requirements on group level. A regulation like the just mentioned would favor parent banks possibilities to govern the groups AML-compliance and the risk of the financial system being used for money laundering would decrease.

Background: Many new investors have been introduced to the stock marketlately. Lots of them only possess some knowledge about stocks and havetherefore started to gather information from influencers on various socialmedia. The information contains, among other things, future forecasts, whichmeans that new investors can easily base their investment decisions on whatis published by these influencers. Purpose: The purpose of the study has been to study and explain what makesnew investors rely on influencers' opinions. This is done with the help oftheory and our empirical data. Method: New investors with up to five years' experience have beeninterviewed according to a semi-structure and then studied together withselected behavioral economic and communicative theories. During the courseof the study, we have used an abductive approach, which means that we haveswitched between theory and empirical data. Conclusion: The study has led to the conclusion that new investors have agreat tendency to be influenced by influencers on social media when makingtheir financial decisions. We have come to the conclusion that it is possiblethat the position of influencers has a decisive factor if the new investors areto buy a share or not. When new investors express that they have a lack ofknowledge in the financial market, they turn to influencers when makingdecisions.

Huruvida bolags finansiella prestation påverkas vid börsnotering har diskuterats och forskats om på olika marknader runt om i världen. En del forskning har fokuserat på aktieprisets förändring medan andra på bolagets faktiska värdeskapande. Tidigare forskning om bolags faktiska värdeskapande har gett varierande resultat, där huvudmarknader tenderar att underprestera generellt medan alternativmarknader har visat på både över- och underprestation efter börsnotering.   Denna studies teoretiska grund ligger i ett flertal teorier som förklara hur bolag bör agera i olika situationer och vilka utfall dessa val kan tänkas ha. Även bolags motiv till börsnotering samt dess för- och nackdelar är av intresse. Kapitalanskaffning förklaras som den främsta anledningen till börsnotering, speciellt för små och medelstora bolag med tillväxtpotential (Bancel & Mittoo, 2009). Däremot menar hackordningsteorin att kapitalfinansiering är den sista utvägen för finansiering av verksamhet. I kontrast till hackordningsteorin förklarar propositionen om upplyst värdemaximering att bolags beslut bör grundas i alla intressenters intresse och ta beslut som ger ett långsiktigt värdeskapande för bolaget. Teorierna inom ämnet samt den tidigare forskningen ger en delad bild i vilken riktning ett bolags finansiell prestation kan antas ta efter en börsnotering på en alternativmarknad i norden. Studiens syfte uppfylldes genom att sambandet mellan börsnoteringar på alternativmarknader i norden och finansiell prestation studerades samt skillnaden mot jämförbara icke börsnoterade bolag.  Denna studie använde en kvantitativ datainsamlingsmetod på bolag som noterats på Nasdaq First North åren 2016 och 2017. Datamaterialet användes för att beräkna nyckeltal som sedan analyserades med hjälp av statistiska tester och skillnad i skillnad analysmetod. Nyckeltalen som beräknades utgick från två områden, lönsamhet och effektivitet, vilka tillsammans definierar finansiell prestation enligt denna studie. För att säkerställa att förändringen i finansiell prestation beror på börsnotering och inga andra faktorer användes en kontrollgrupp vars värden ställdes mot en experimentgrupp.  Resultaten i studien visade på en minskning i finansiell prestation för bolagen som noterats på en alternativmarknad i norden. Denna studies resultat stärker därmed uppfattningen att börsnoteringar påverkar den finansiella prestationen negativt. Denna studies slutsats är att den lägre finansiella prestation som observerats ej beror på att bolaget själv “blåst upp” dess resultat inför börsnoteringen i syfte att samla in en större mängd kapital i noteringen, vilket annars är en populär förklaring av detta fenomen. Den kan istället förklaras av att bolagen varit oförberedda på denna strukturförändring samt att de saknat tillgång till andra kapitalkällor, vilket lett till en lägre lönsamhet och effektivitet inom bolaget.

Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet 2020 Författare: Martin Jangbrand och Anton Wigren Handledare: Mikael Knutsson Titel: Kognitiv förmåga, finansiell kunskap och rationalitet - En kvantitativ studie om beslutsfattande Bakgrund: De neoklassiska ekonomiska modellerna bygger på ett antal antaganden för att kunna återge en förenklad bild av verkligheten. Ett av antagandena är att alla individer agerar rationellt utefter att alltid maximera nyttan. I verkligheten agerar inte alla rationellt då det finns begränsningar i den kognitiva förmågan, psykologiska faktorer och en omgivning som påverkar. Inom beteendeekonomin undersöks vad som gör att individer inte agerar rationellt och det finns en stor mängd kända kognitiva bias som har visat sig ha systematisk påverkan på beslutsfattande. Den kognitiva förmågan har visat sig vara en av begränsningarna för att agera rationellt. Genom att dela upp den kognitiva förmågan i olika delar samt inkludera finansiell kunskap går det att undersöka mer exakt vilka kunskaper som påverkar rationellt beslutsfattande. Syfte: Att undersöka om kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten vid beslutstagande vid ekonomiska beslut. Metod: Uppsatsen är utförd med en kvantitativ undersökningsmetod där data har samlats in både via fysiska- och onlineenkäter. Datan har analyserats med linear probability modeller och våra hypoteser har förkastats eller stärkts. Slutsatser: Resultatet från studien visar att kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap har en viss effekt på sannolikheten att ta rationella beslut oberoende av varandra. Högre totalpoäng på räknefärdighet och matriskunskap har ett samband med att ta mer rationella beslut. De olika förklaringsvariablerna kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten i olika beslut olika beroende på vilken kognitiv bias som testas.

Studiens mål är att besvara hur introduktionen av sparrobotar kommer att påverka den svenska kapitalmarknaden samt undersöka vad svenska individer har för syn på tjänsten. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tre olika metoder använts. Som huvudsaklig metod för att ta reda på individers inställning till sparrobotar har en enkätundersökning använts, utöver detta har även dokumentanalyser och en litteraturstudie använts. Sparrobotar är ett direkt resultat av digitaliseringen som pågår i samhället och möjliggör finansiell rådgivning till lägre kostnad än vad som varit tillgänglig tidigare. Forskningens resultat visar att mänskliga rådgivare kommer att behöva konkurrera med automatiska robotar som har potential att drastiskt förändra den finansiella marknaden. Studien visar på att sparroboten kan erbjuda finansiell rådgivning till lägre kostnad än en traditionell mänsklig rådgivare samtidigt som dess användande kan leda till minskad risk för dåliga finansiella beslut av användaren. Viss forskning tyder även på att sparroboten kan vara mer konsekvent med deras finansiella råd jämfört med dess motpart. Individer i Sverige har generellt en blandad syn på användandet av sparroboten medan en stor del av respondenterna inte har känt till dess existens. Graden tillit och vilja att använda tjänsten varierar beroende på nivån av generella tekniska kunskaper samt erfarenhet inom finansbranschen. / The study aims to answer the questions of how the introduction of robo-advisors will affect the capital market and investigate with which view Swedish individuals approach the service. In order to answer the research questions the study has used three different methods. The main method for investigating the citizens view of robo-advisors was through a survey study, but document analysis and a literature study were also used. Robo-advisors are a direct result of the digitalization that is taking place in the society. The main reason behind their existence are to simplify the capital market and reduce the unnecessary fees that the banking sector is charging for traditional financial advice. The result shows that human advisors now will have to compete with autonomous robots which have the potential to drastically change the market. The study finds that the robo-advisor can provide financial advice at a lower cost than traditional human advisors while its usage can lead to lower risks of bad financial decisions by the user. Some research also suggests that roboadvisors can be more consistent in their financial advice compared to their counterpart. Individuals in Sweden generally have a mixed view on the usage of robo-advisors while at the same time many respondents did not know the service existed. The level of trust and willingness to use robo-advisors is affected by the level of general technical interest and financial experience.