Bakgrund: Artificiell Intelligens (AI) och maskininlärning implementeras i allt större grad på de finansiella marknaderna världen över. Syftet med implementeringen av AI inom finanssektorn innefattar bland annat kostnadsminimering, effektivisering, reducering av mänsklig bias samt ökning av intäkter för företagens verksamheter. Inom finansiell rådgivning och kapitalförvaltning finns brister gällande oberoende, kostnader, bias samt effektivisering varför det är relevant att undersöka hur dessa områden kan effektiviseras och förbättras med hjälp av AI. Vidare är det av intresse att undersöka hur människans roll kan komma att påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur kapitalförvaltning och finansiell rådgivning kan påverkas av implementeringen av AI och hur synen på AI är inom dessa två områden. Metod: Studien är utformad utifrån en kvalitativ flerfallstudiedesign. Studiens empiriska material har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper: kapitalförvaltare och finansiella rådgivare. Data har insamlats genom sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att AI har stor potential att reducera inslag av bias inom rådgivning och kapitalförvaltning. Styrkan i AI-lösningar återfinns i kombinationen av mänsklig intelligens och Artificiell Intelligens. Vidare står det klart att implementering av AI kan bidra till effektivare datahantering, kostnadshantering samt stordriftsfördelar. Implementeringen skapar möjligheter till ökad kundnytta samt en utökad kundgrupp. Vidare visar studiens resultat att AI har potential att minska intressekonflikter i form av Agency Theory. Slutligen visar studiens resultat att den framtida rådgivningen och kapitalförvaltningen sannolikt kommer ha inslag av cyborg finance, en samverkan mellan Artificiell Intelligens och mänsklig intelligens i form av hybridtjänster där de bästa egenskaperna från bådadera förenas. Nyckelord: Artificiell Intelligens, kapitalförvaltning, finansiell rådgivning, maskininlärning, djupinlärning, automatisering, psykologisk bias. / Background: Artificial Intelligence (AI) and machine learning are increasingly being implemented within the financial markets. The purpose of Artificial Iintelligence is to reduce costs, increase profits as well as efficiency and also reduce human bias. Within finacial advisory and asset management there are problems with independence, costs, bias and efficiency. Our study aims to analyse how these areas can be improved and become more efficient with AI. In addition, it is interesting to study what role the human is likely to take on as AI is increasingly being implemented. Aim: The purpose of this study is to analyse how AI can affect asset management and financial advisory, and also to study the public opinion of this transformation. Methodology:  This study has been designed by a qualitative research strategy. The empirical data derives from two different respondent groups: asset management and financial advisory. The data has been collected through seven semi-structured interviews.                                                                                                                                                  Conclusion: The result of this study indicates that AI has the potential to reduce biases within financial advisory and asset management. The strength of AI-solutions lies in the combination between Artificial Intelligence and human intelligence. Furthermore, an implementation of AI contributes to a higher efficiency when it comes to data handling, cost efficiency as well as economies of scale. This creates opportunities to reach a higher customer benefit and a wider customer group. Moreover, the study indicates that AI has the potential of reducing conflicts of interest and agency problems. Lastly, this study indicates that the future of financial advisory and asset management is likely to consist of cyborg finance. In other words, cooperation between Artificial Intelligence and human intelligence is likely to become commonplace, in the shape of hybrid services where the best attributes of humans and AI work together. Keywords: Artificial Intelligence, asset management, financial advisory, machine learning, deep learning, automation, psychological bias

Background: Previous studies on the subject, contrary to corresponding studies on mergers and acquisitions, have shown significant positive market reactions from all over the world on the announcements of divestitures. However, similar studies have not been done on the Swedish market. There are split opinions on the origin of the abnormal returns from the announcements of divestitures, but the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation are recurring explaining variables in event studies. Aim: The aim of the study is to investigate the effect on shareholder wealth from the announcements of a divestiture on the Swedish market during the period from 1997-2017, as well as investigating how the abnormal returns are affected by the economic cycle, choice of payment method and industry affiliation. Completion: The study is conducted using the event study methodology and a deductive approach. Historical time series from divesting companies share prices are used to estimate expected returns which are then compared to actual returns to decide whether the announcement of a divestiture has an impact on shareholder wealth. Results: The study finds significant results that divesting companies’ shareholder wealth are positively affected by the announcement of a divestiture for both event windows (-3, +3) and (-1, +1). For each separate day within the event window the authors find statistically significant returns for day T-2 and T0. The authors find no statistically significant differences between the returns regarding the economic cycle. Regarding the choice of method of payment, it is concluded that payment through stock generates excess returns when compared to other financing alternatives. No differences could be found between different industry affiliations. / Bakgrund: Tidigare studier inom ämnet har, till skillnad från motsvarande forskning om företagsförvärv, påvisat signifikanta positiva reaktioner från marknader över hela världen vid tillkännagivandet av en avyttring. Däremot saknas studier om avyttringars effekt på den svenska marknaden. Det råder delade meningar om varför abnormal avkastning uppstår vid tillkännagivandet, där konjunkturläge, finansieringsalternativ och branschtillhörighet är vanligt förekommande förklarande variabler i eventstudier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur tillkännagivandet av en avyttring påverkar säljande bolags aktiekurs på den svenska marknaden under tidsperioden 1997–2017, samt att undersöka hur rådande konjunkturläge, valt finansieringsalternativ och branschtillhörighet påverkar avkastningen Genomförande: Studien genomförs genom eventstudiemetodologin med en deduktiv ansats. Empirin utgår från historisk tidsseriedata från avyttrande bolags aktiekurser för att bestämma förväntad avkastning som sedan jämförs med faktiskt avkastning för att urskilja om tillkännagivandet påverkar kursutvecklingen. Resultat: Studien visar statistiskt signifikanta resultat för att avyttrande bolags aktiekurs påverkas positivt av tillkännagivandet av en avyttring både för eventfönstret (-3, +3) och (-1, +1). För de enskilda dagarna i eventfönstret finner författarna statistiskt signifikanta avkastningar för dag T-2 och T0. Författarna finner inga statistiskt säkerställda skillnader i avkastning beroende på rådande konjunkturläge. Gällande val av finansieringsalternativ visas att betalning genom aktier genererar signifikant högre avkastning än övriga alternativ. Inga samband kunde säkerställas beroende på företagens branschtillhörighet.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Koncerner som redovisar enligt IFRS ska från och med 1 januari 2019 tillämpa den nya leasingstandarden IFRS 16. Den traditionella och vedertagna uppdelningen av leasing har länge varit operationell och finansiell leasing. Den nya standarden innebär emellertid att uppdelningen mellan operationell och finansiell leasing försvinner. Istället ska företag enligt IFRS 16 redovisa merparten av sin leasing som en tillgång och en skuld på balansräkningen. K3 regelverket använder däremot fortfarande uppdelningen i de två olika kategorierna där ett operationellt leasingavtal likställs med ett hyresavtal och finansiell leasing med ett lånefinansierat förvärv. Ett moderföretag som tillämpar K3 regelverket kan välja att istället frivilligt tillämpa IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning. Skillnaden i klassificering och redovisning av leasingavtal mellan de olika regelverken leder till att de finansiella rapporterna påverkas på olika sätt. Dessa skillnader påverkar företags nyckeltal, vilka ofta är relevanta mått och beslutsunderlag för företags olika intressenter såsom investerare och långivare. Syftet med studien är att undersöka vilket av de två regelverken K3 eller IFRS som en företagsledare kommer välja att tillämpa vid upprättande av koncernredovisning, om företaget är ett stort onoterat moderföretag med väsentligt värde i leasade tillgångar. Syftet är även att undersöka vilket regelverk som är mest förmånligt att tillämpa utifrån vilka effekter det medför på företagets redovisning och nyckeltal, med hänsyn tagen även till investerare och kreditgivare. För att kunna undersöka detta krävs en jämförelse av de två regelverken, vilket i denna studie görs med hjälp av konstruerade typfall som applicerar väsentliga lagrum och normer från respektive regelverk. Typfallen analyseras med stöd av IASBs kvalitativa egenskaper samt väsentliga nyckeltal och ekonomiska teorier. Resultatet av studien visar att när ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen på ett sätt som är ofördelaktigt för företaget. Således är slutsatsen att ett företag som redovisar operationell leasing kommer att välja att tillämpa K3 som regelverk vid upprättande av koncernredovisning. Om ett företag som redovisar finansiell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen i princip inte alls. Ett företag som redovisar finansiell leasing kommer enligt vår slutsats istället välja att upprätta koncernredovisning enligt IFRS, eftersom nyckeltalen inte förändras men IFRS medför ökad legitimitet. Resultatet visar även att om ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, med ett avtal som löper under 12 månader, istället tillämpar IFRS, förändras nyckeltalen inte alls, eftersom leasingen redovisas på samma sätt enligt båda regelverken. Även vid detta scenario är slutsatsen att ett företag kommer välja att redovisa enligt IFRS i sin koncernredovisning, för att få ökad legitimitet. Utöver detta har vi i studien även kommit fram till att IFRS överlag visar en mer rättvisande bild av företags leasade tillgångar i de finansiella rapporterna, eftersom den redovisas enligt den ekonomiska innebörden före den juridiska formen. / January 1 2019, companies who are reporting according to IFRS will apply the new lease standard IFRS 16. The traditional and more commonly recognized form of leases has long been operating and financial leases. The new standard implicates that the split between operating and financial leases disappears, and companies should rather account for leased assets as an asset and a liability in their balance sheet. The legal framework K3, on the other hand, still separates them in two different categories, were an operating lease is equated with a rental agreement and financial lease is equal to a leveraged acquisition. A parent company that applies the K3 regulation may choose to apply IFRS voluntarily when preparing its consolidated financial statements. The difference between the classification and accounting of leasing contracts in the two different frameworks causes the financial statements to be affected differently. These differences are directly affecting the companies financial ratios, which are often relevant measures in decision making for companies' different stakeholders such as investors and lenders. The purpose of this study is to examine which of the two financial frameworks K3 or IFRS a business leader will choose to apply when establishing its consolidated financial statements, if the company is a large unlisted parent company with substantial value of its assets being leased. The purpose is also to examine which financial framework is most beneficial to apply based on the effects it entails on the company's accounting and key ratios, also considering investors and lenders. The result of this study shows that when a company reporting operating lease accounting according to K3, is reporting according to IFRS instead, its financial ratios are changed in an unfavorable way. The conclusion is that a company that is utilizing operating leases will choose to apply K3 as financial framework, when establishing its consolidated financial statements. If a company that is using financial leases applies IFRS instead of K3 its financial ratios are barely affected. A company who is using financial leasing will rather choose to use IFRS when establishing its consolidated financial statements, since the financial ratios don’t change and IFRS entail for increased legitimity. The results also show that if a company who is reporting operating lease according to K3, with a contract that last 12 months, applies IFRS instead of K3, its financial ratios don’t change, since the lease is accounted for in the same way between the two different frameworks. The conclusion for this scenario shows that a company will choose to report in accordance with IFRS in its consolidated financial statements. We also conclude that IFRS is showing a more fair presentation of companies leased assets in their financial reports, because the accounting is in accordance with substance over form.

Syfte: Kontroversiella branscher producerar produkter eller tillhandahåller tjänster vilka kan orsaka stora skador hos enskilda människor men även för samhället i helhet. För företag inom dessa branscher kan det ses som motsägande att engagera sig i CSR-aktiviteter. Det finns studier som undersöker om det finns en möjlighet för företag inom kontroversiella branscher att inte bara ta socialt ansvar utan även kunna öka sin finansiella prestation, men har endast gjort detta för CSR som en helhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken eller vilka av CSR-dimensionerna miljö, social och företagsstyrning som har störst effekt på företagets finansiella prestation för företag som agerar inom kontroversiella branscher. Metod: Studien har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi antagit en deduktiv ansats för en kvantitativ undersökning. Studien använder enbart sekundärdata och har en longitudinell design där data samlats in för åren 2011-2015. I studiens urval ingår 63 företag inom de kontroversiella branscherna alkohol, spel och tobak utan någon geografisk begränsning. För att mäta olika dimensioner av CSR har måttet ESG använts och för finansiell prestation har måtten Tobin’s Q och ROA använts. Samtlig data för måtten har hämtats från Thomson Reuters Datastream och behandlats i statistikprogrammen SPSS och STATA för att sedan analyseras utifrån multipla regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan den sociala dimensionen och finansiell prestation, ett negativt mellan företagsstyrningsdimensionen och finansiell prestation medan vi inte finner något stöd för ett samband mellan miljödimensionen och finansiell prestation. För kontroversiella branscher visar det att ett engagemang i den sociala dimensionen av CSR är det enda som har en positiv effekt på företagens finansiella prestation.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en bättre förståelse för hur kontroversiella branscher kan öka sin finansiella prestation genom ett CSR-engagemang. Tidigare resultat har funnit varierande resultat angående sambandet mellan CSR och finansiell prestation och genom att undersöka olika dimensioner av CSR har vi bidragit till att öka förståelsen till de varierande resultaten. Förslag till vidare forskning: I vår studie har vi använt oss av ESG som mått för olika dimensioner av CSR vilket gav oss en population på 112 företag för hela världen. Vidare forskning bör därför fokusera på ett annat mått för CSR för att få en större population vilket bidrar till högre validitet än vad vår studie har. Vi föreslår även att framtida studier analyserar vardera år för sig för att se på hur kontroversiella företags CSR-engagemang utvecklas över åren, för en djupare förståelse om dess samband med finansiell prestation. / Aim: Controversial industries produces products or offer services which can cause great damage not only for separate individuals but also for the society in total. For businesses within these industries it could be contradictive to commit in CSR-activities. There are studies that examines if there is a possibility for businesses to not only take a social responsibility but also increase their financial performance. In earlier studies it has been executed mostly for CSR in whole and the aim of this study is therefore to investigate which of the CSR-dimensions environment, social and corporate governance that has the greatest effect on financial performance for businesses operating within controversial industries. Method: From a positivist research philosophy the study has taken a deductive approach for a quantitative examination. The study only uses secondary data and a longitudinal design where data was collected for the years 2011-2015. The study´s sample consists of 63 businesses within the controversial industries alcohol, gambling and tobacco without any geographical limits. To measure different dimensions of CSR we used the measurement ESG and for financial performance we used Tobin’s Q and ROA. All data for the measurements has been collected from the database Thomson Reuters Datastream and processed in the statistical programs SPSS and STATA to later be analyzed with a multiple regression. Results & Conclusions: The result of the study shows a positive relationship between the social dimension and financial performance, a negative relationship between the corporate governance dimension and financial performance while we couldn’t find any support for a relationship between the environmental dimension and financial performance. For businesses in controversial industries it shows that a commitment in the social dimension of CSR generated the only positive relationship. Contribution of the thesis: The study contributes with a better understanding for how controversial industries can increase their financial performance through a CSR-commitment. Earlier studies have found varying results regarding the relationship between CSR and financial performance within controversial industries. Through our research we have contributed to a greater understanding to the varying results and the possible underlying reason of them. Suggestions for future research: In our study we used ESG as a measurement for different dimensions of CSR which gave us a population of 112 businesses for the whole world. Further studies should therefore focus on another measurement for the dimensions of CSR to get a bigger population, which will create a higher validity then our study has. For the future we suggest analyzations of each year separately to see how businesses within controversial industries develops regarding their CSR-commitment and financial performance over the years for a deeper understanding of the relationship.

The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.

Bakgrund: I Sverige sker stora förändringar i finanssektorn till följd av regleringar, internationalisering och teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen etablerar sig nya digitala aktörer på bankmarknaden, fintechbolag och nischbanker. De nya aktörerna introducerar finansiell rådgivning som baseras på algoritmer, så kallad robotrådgivning. De nya alternativen till traditionell rådgivning innebär en högre konkurrens för etablerade banker, som länge haft en stark position. Förändring av finansiell rådgivning och konkurrens från nya innovativa aktörer innebär en komplex utmaning och det är således relevant att undersöka hur olika aktörer ställer sig till förändring av finansiell rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur olika finansiella aktörer utformar finansiell rådgivning i ljuset av digitalisering och automatisering. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper, storbanker och nischaktörer i Sverige. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Slutsats: Resultatet visar att de olika aktörerna, storbanker och nischaktörer, har skillnader och likheter i deras erbjudanden av finansiell rådgivning. De traditionella aktörerna, storbankerna samt Söderberg & Partners, erbjuder personlig fysisk rådgivning och framhäver rådgivarnas kompetens som en konkurrensfördel. De digitala nischaktörerna erbjuder alternativ till traditionell finansiell rådgivning endast via digitala och automatiserade verktyg och framhäver användarvänlighet och transparens som deras konkurrensfördelar. Ålder och storlek är inte avgörande faktorer om en finansiell aktör väljer att erbjuda digital eller automatiserad rådgivning, snarare dess inställning till digitaliseringens framfart och vad de anser att finansiell rådgivning bör innehålla. Avslutningsvis hämmas utveckling av finansiell rådgivning av nuvarande regelverk medan kommande regelverk kommer att underlätta för digitala och innovativa nischaktörer. Således kommer konkurrensen att öka och storbankerna behöver därmed omformulera strategier och erbjudanden för att försvara sin marknadsposition. / Background: As a result of regulations, internationalization and technical development major changes in the financial sector have occurred which have impacted financial institutions. New digital players, fintechs and niche banks, have introduced alternatives to traditional financial advisory. The new digital and self-directed financial advice which is based on algorithms is called robotic-advice. This poses challenges to older and established banks, which have had a strong market position in the past. The changes in society and competition from new innovative players creates a complex challenge which is likely to be of great importance for financial institutions in the future. Therefore, it is of interest to investigate how different companies in the financial sector are responding to the change of financial advisory. Aim: The aim of the study is to analyze how different financial institutions design financial advisory in the light of digitalization and automatization. Methodology: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data have been collected from respondents divided into two different groups, major banks and niche players in Sweden. The study consists of six semi- structured interviews. Conclusion: The findings in the study indicate differences and similarities in the major banks and niche players offers of financial advisory. The traditional financial companies, such as the major banks and Söderberg & Partners, offer personal financial advisory and emphasizes the expertise of advisors as a competitive advantage. Digital niche-players offers alternatives to traditional financial advisory that are digital and self-directed and their competitive advantage is their simplicity and transparency. The financial advisory is not affected by the players age and size, but rather the companies’ attitudes towards the development of digitalization and what they consider financial advisory should include. Furthermore, the development of financial advisory is affected by current regulations, however, new regulations will facilitate for digital and innovative niche players. Therefore, the competition will increase and it is essential for the established banks to review their strategies and offers of financial advisory to maintain their market position.

Generation Y is the cohort that are facing the risk of being affected if the public pension system runs out of funds. Luckily enough time are at their favor with roughly 30 years until retirement. By creating a better understanding about what factors effects the individual investor the most it becomes easier to motivate a higher level of saving and investments. That can prevent an increased number of elderly living in poverty. Previous research has for a long period of time studied different aspects of invest behavior. The aim of the thesis is to explain the impact of different demographical factors on the long term financial planning behavior of Generation Y in comparison with Generation X. The study was performed with a quantitative method, a positivistic philosophy and deductive approach. The results show that the only demographic factors affecting Generation Y are age and ethnicity. Other variables affecting the investment behavior was financial knowledge and overconfidence. The key conclusion is that demographic factors does not affect Generation Y to the same extent as with previous Generations. Financial knowledge on the contrary turns out to be the singlehanded most affecting factor on the long term financial planning of the Generation. / Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer. Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence. En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader. / The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.

Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena. / Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions. / <p>2016-06-03</p>