Building occupancy estimation has become an important topic for sustainable buildings that has attracted more attention during the pandemics. Estimating building occupancy is a considerable problem in computer vision, while computer vision has achieved breakthroughs in recent years. But, machine learning algorithms for computer vision demand large datasets that may contain users’ private information to train reliable models. As privacy issues pose a severe challenge in the field of machine learning, this work aims to develop a privacypreserved machine learningbased method for people counting using a lowresolution thermal camera with 32 × 24 pixels. The method is applicable for counting people in different scenarios, concretely, counting people in spaces smaller than the field of view (FoV) of the camera, as well as large spaces over the FoV of the camera. In the first scenario, counting people in small spaces, we directly count people within the FoV of the camera by Multiple Object Detection (MOD) techniques. Our MOD method achieves up to 56.8% mean average precision (mAP). In the second scenario, we use Multiple Object Tracking (MOT) techniques to track people entering and exiting the space. We record the number of people who entered and exited, and then calculate the number of people based on the tracking results. The MOT method reaches 47.4% multiple object tracking accuracy (MOTA), 78.2% multiple object tracking precision (MOTP), and 59.6% identification F-Score (IDF1). Apart from the method, we create a novel thermal images dataset containing 1770 thermal images with proper annotation. / Uppskattning av hur många personer som vistas i en byggnad har blivit ett viktigt ämne för hållbara byggnader och har fått mer uppmärksamhet under pandemierna. Uppskattningen av byggnaders beläggning är ett stort problem inom datorseende, samtidigt som datorseende har fått ett genombrott under de senaste åren. Algoritmer för maskininlärning för datorseende kräver dock stora datamängder som kan innehålla användarnas privata information för att träna tillförlitliga modeller. Eftersom integritetsfrågor utgör en allvarlig utmaning inom maskininlärning syftar detta arbete till att utveckla en integritetsbevarande maskininlärningsbaserad metod för personräkning med hjälp av en värmekamera med låg upplösning med 32 x 24 pixlar. Metoden kan användas för att räkna människor i olika scenarier, dvs. att räkna människor i utrymmen som är mindre än kamerans FoV och i stora utrymmen som är större än kamerans FoV. I det första scenariot, att räkna människor i små utrymmen, räknar vi direkt människor inom kamerans FoV med MOD teknik. Vår MOD-metod uppnår upp till 56,8% av den totala procentuella fördelningen. I det andra scenariot använder vi MOT-teknik för att spåra personer som går in i och ut ur rummet. Vi registrerar antalet personer som går in och ut och beräknar sedan antalet personer utifrån spårningsresultaten. MOT-metoden ger 47,4% MOTA, 78,2% MOTP och 59,6% IDF1. Förutom metoden skapar vi ett nytt dataset för värmebilder som innehåller 1770 värmebilder med korrekt annotering.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

<p>Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.</p>

Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.

När flera skador inträffar i samband med varandra, av samma orsak, på samma plats eller vid samma tidpunkt, måste det avgöras om de skador som har inträffat ska behandlas som en eller flera skador försäkringsrättsligt. Denna flerskadeproblematik har praktisk betydelse för försäkringstagaren, försäkringsbolagen och återförsäkrare eftersom den är avgörande för hur stor ersättning som ska betalas ut. Frågan besvaras varken i lag, praxis eller doktrin. Istället används olika lösningar från fall till fall vilket skapar en osäkerhet. I uppsatsen analyseras hur denna flerskadeproblematik hanteras i egendomsförsäkring. Detta innefattar en förklaring av begreppen skadehändelse och skada samt en redogörelse för den sambandsbedömning som görs. I uppsatsen undersöks även en eventuell branschpraxis.

In order to be able to perform many tasks, autonomous devices need to understand their environment and know where they are in this environment. Simultaneous Localisation and Mapping (SLAM) is a solution to this problem. When several devices attempt to jointly solve this problem they use Collaborative SLAM (C-SLAM), but this is a very resource-demanding process. In order to enable resource-constrained devices, like small mobile robots or eXtended Reality (XR) devices, to run C-SLAM we look towards a Server-Assisted C-SLAM architecture to lift the computational burden from these devices. In a real-world scenario, sensors might fail, the devices might process sensor data wrongly or a malicious actor might inject wrong data into the system. In order for these solutions to be reliable, they must be able to deal with these \emph{outliers}. This thesis looks into the impact of outliers in Server-Assisted C-SLAM algorithms and presents two novel solutions for a robust algorithm, based on robust estimation of the initial device poses. We show the novel solutions outperform the state of the art both in estimation accuracy, yielding better estimates of the real device trajectories, and computational performance, making it suitable for device-constrained devices. / För att kunna utföra flertalet uppgifter måste autonoma enheter förstå sin miljö och veta var de befinner sig i den här miljön. Simultaneous Localization and Mapping (SLAM) är en lösning på detta problem. När flera enheter försöker lösa detta problem tillsammans använder de Samarbetande SLAM (C-SLAM), men detta är en mycket resurskrävande process. För att möjliggöra att resursbegränsade enheter, så som exempelvis små mobila robotar eller eXtended Reality (XR)-enheter, ska kunna köra C-SLAM föreslås en serverassisterar C-SLAM-arkitektur beräkningsbördan kan lyftas från dessa enheter till servern. I ett verkligt scenario kan sensorer vara felaktiga, enheter behandla sensordata felaktigt eller illvilliga aktörer injicera felaktig data i systemet. Därför undersöker detta arbete effekten av \emph{outliers} i Serverassisterade C-SLAM-algoritmer och presenterar två nya lösningar för en robust algoritm, baserad på robusta uppskattningar av enhetens initiala positioner. Denna lösning visar sig överträffa likartade lösningar i litteraturen både vad gäller uppskattningsnoggrannhet, vilket ger bättre uppskattningar av den verkliga enhetsbanor och beräkningsprestanda, vilket gör den lämplig för enheter med begränsade resurser.

Byggindustrin har en stor potential i att vara väl digitaliserad. Byggindustrin är en av de äldsta bland de industrier på jorden, att den inte ligger i framkantenen när det gäller att vara digitaliserad är inget nytt.Syftet med denna rapport är att kunna ge överblick över vart och hur augmented reality används i dagsläget samt att kunna redovisa ett användarvärde för tekniken. Rapporten redovisar potentiella användningsområden inom byggbranschen.I denna rapport har tre metoder tillämpats. En litteraturstudie som ger en överblick på vart och hur augmented reality kan användas idag samt vilka brister byggindustrin har. Intervjustudien ger en helhetssyn på branschens acceptans av digitalisering idag, hur tekniken används idag samt potentiella användningsområden för tekniken. Värdeerbjudandemetoden har byggts upp på dessa föregående metoder för att kunna hitta ett användarvärde för tekniken i byggindustrin.Användningen av augmented reality inom produktionsskedet är väldigt sällsynt idag. Det är inget seriöst verktyg som används utan mer som en leksak, mer som ett visningsverktyg. Detta kan bero på de brister som tekniken har idag vilket är att positioneringen av 3D-modeller inte sker automatiskt samt att synfältet är väldigt begränsad för användaren. Idag är acceptans för ny digitalteknik väldigt begränsad och segt eftersom användarvärde för ny teknik är svårt att upptäcka samt att det finns en “generationskrock” mellan senior-arbetare som är vana vid att arbeta med sina metoder och junior-arbetare som är mer vana vid ett mer digitaliserad arbetssätt.Augmented reality har en stor potential inom byggindustrin där ökad samsyn är den mest betydande positiva faktorn för fältarbetare samt konsulter. Byggindustrin ser en potential i augmented reality för framtiden, det är bara en tidsfråga tills användningen av tekniken blir normaliserad inom byggbranschen. / The construction industry has enormous potential in being well digitized. The construction industry is one of the longest among the other industries on our planet, therefore it has a problem to be in the frontline of being digitized and it is nothing new.The purpose of this report is to be able to provide an overview of where and how the technology is currently used and to be able to report a user value for the technology. The report presents potential applications in the construction industry.In this report, three methods have been applied. A literature study that gives an overview of where and how the technology can be used today and what shortcomings the construction industry has. The interview study provides a holistic view of the industry's acceptance of digitization today, how the technology is used today and potential uses for the technology. The value proposition method has been built up on previous methods to be able to find a user value for the technology in the construction industry.The use of technology at the construction phase is exceedingly rare today. It is not a serious tool that is used but more like a toy, more like a viewing tool. This may be due to the shortcomings that technology has today, which is that the positioning of 3D models does not happen automatically and that the field of view is extremely limited for the user. Today, acceptance of new digital technologies is extremely limited and tough because user value for modern technologies is difficult to define and there is a "culture clash" between senior workers who are used to working with their methods and junior workers who are more used to more digitized ways of working.Augmented reality has enormous potential in the construction industry where increased consensus is the most significant factor for field workers as well as office consultants. The construction industry sees a potential in augmented reality for the future, it is only a matter of time until the use of the technology becomes normalized in the construction industry.

This report presents a project carried out for the company Cybercom by eight students from Linköping University. The aim of the project has been to develop a real-time multiplayer game using an existing system for communication between different devices. The game has been developed as a web app that contains multiple game modes. The specific development methodology that has been used throughout the project is presented in this report. This methodology has been iterative, agile and followed a simplified version of the Scrum framework. The end result of the project is a well functioning product that directly creates value for the customer, but also allows for further development. / I denna rapport presenteras ett projekt för företaget Cybercom utfört av åtta studenter från Linköpings universitet. Projektet har gått ut på att utveckla ett realtidsspel som använder sig av ett existerande system för kommunikation mellan enheter. Spelet har utvecklats som en webbapplikation och innehåller flera olika spellägen. I det genomförda projektet har en modifierad, nedskalad variant av arbetsmetodiken Scrum följts och denna presenteras i rapporten. Utvecklingen har därmed varit iterativ och agil. Resultatet av projektet är en väl fungerande produkt som direkt skapar värde för kunden, men även tillåter smidig vidareutveckling.

The expectations in performing high-performance cyber-physical applications in resource-constrained devices are continuously increasing. The available hardware is still a main limitation in this context, both in terms of computation capability and energy limits. On the other hand, one must ensure the robust and accurate execution of the applications deployed, since their failure may entail risks for humans and the surrounding environment. The limits and risks are enhanced when multiple applications are executed on the same device. The focus of this thesis is to provide a trade-off between the required performance and power consumption. The focus is on two fundamental applications in the mobile autonomous vehicles scenario: localization and object detection. The multi-objective optimization is performed in a cross-layer manner, exploring both applications and platform configurable parameters with Design Space Exploration (DSE). The focus is on localization and detection accuracy, detection latency and power consumption. Predictive models are designed to estimate the metrics of interest and ensure robust execution, excluding potential faulty configurations from the design space. The research is approached empirically, performing tests on the Nvidia Jetson AGX and NX platforms. Results show that optimal configurations for a single application are in general sub-optimal or faulty for the concurrent execution case, while the opposite is sometimes applicable. / Resursbegränsade enheter förväntas utföra mer och mer krävande cyberfysiska program. Hårdvaran är en av de huvudsakliga begränsningarna både vad gäller beräkningshastighet och energigränser. Samtidigt måste programmen som körs vara robusta och noggranna, eftersom ett fel kan påverka människor och deras omgivning. När flera program körs på samma enhet blir både begränsningar och risker större. Den här avhandlingen fokuserar på att göra en avvägning mellan krav på prestanda och energiförbrukning för två tillämpningar inom området autonoma fordon: lokalisering och objektigenkänning. Med hjälp av Design Space Exploration (DSE) utforskas parametrar både i applikationerna och på plattformen genom att utföra tvärlageroptimering med flera mål. Lokaliserings- och detekteringsnoggrannhet, fördröjning i igenkänning och energiförbrukning är egenskaper i fokus. Prediktiva modeller designas för att estimera måtten som är av intresse och garantera robust körning genom att utesluta potentiellt felaktiga konfigurationer. Empirisk forskning görs med tester på Nvidia Jetson AGXoch NX-plattformarna. Resultaten visar att de optimala konfigurationerna för ett enda program i allmänhet är suboptimala eller felaktiga vid körning av flera program samtidigt, medan motsatsen ibland är tillämplig.

The assessment of the environmental and social impact of companies could be a key lever towards amore sustainable society. The aim of this report is to develop a quantitative approach based onmulti-criteria decision-making methods for organizations to conduct a corporate social responsibility materiality analysis. Through a literature review, a knowledge gap was identified on practical methods to implement a materiality analysis that meet non-financial reporting requirements.Therefore, the features of such a method were identified and a method combining analytic hierarchy process and failure modes and effects analysis was offered. The method was then used within a company in order to illustrate how the method should be applied in practice and to assess its application. The analytic hierarchy process was used to determine the relative weights of three criteria: risk, opportunity and influence on stakeholders’ assessments &amp; decisions. Assessment scales were created for three failure modes and effects analysis indices for the criteria of risk and opportunity: severity, occurrence and control. A unique value can then be calculated for each corporate social responsibility issue in order to identify the material ones. The application of the methodology to a company underlined a few critical factors to be further investigated, in particular the quantification of the scales used for assessment and the selection of stakeholders. / Bedömningen av företagens miljöpåverkan och sociala effekter kan vara en nyckelhävarm mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna artikel är att utveckla ett kvantitativt tillvägagångssätt baserat på beslutsfattningsmetoder med flera kriterier för organisationer att utföra en väsentlighetsanalys av företagets sociala ansvar. Genom en litteraturöversikt identifierades kunskapsgap om praktiska metoder för att genomföra en väsentlighetsanalys som uppfyller icke-finansiella rapporteringskrav. Därför identifierades funktionerna i en sådan metod och en metod som kombinerar analytisk hierarkiprocess och feleffektsanalys erbjuds. Metoden användes sedan inom ett företag för att illustrera hur metoden bör tillämpas i praktiken och för att bedöma dess tillämpning. Den analytiska hierarkiprocessen användes för att bestämma de relativa vikterna för tre kriterier: risk, möjlighet och inflytande på intressenternas bedömningar och beslut. Utvärderingsskalor skapades för tre feleffektsanalysindex för kriterierna för risk och möjlighet: allvarlighetsgrad, förekomst och kontroll. Ett unikt värde kan sedan beräknas för varje företags sociala ansvar för att identifiera de materiella.Tillämpningen av metodologin på ett företag underströk några kritiska faktorer som ska undersökas ytterligare, särskilt kvantifieringen av skalorna som används för bedömning och urvalet av intressenter.